Ordlista

sv Adverb   »   lv Apstākļa vārdi

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [simts]

Apstākļa vārdi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
någon gång – aldrig ja- r----– v-- -ekad j-- r--- – v-- n---- j-u r-i- – v-l n-k-d -------------------- jau reiz – vēl nekad 0
Har ni varit i Berlin någon gång? V-- Jū- -au-kā---iz---a- bi-i----r---ē? V-- J-- j-- k------ e--- b---- B------- V-i J-s j-u k-d-e-z e-a- b-j-s B-r-ī-ē- --------------------------------------- Vai Jūs jau kādreiz esat bijis Berlīnē? 0
Nej, aldrig. Nē,-v-l --k-d. N-- v-- n----- N-, v-l n-k-d- -------------- Nē, vēl nekad. 0
någon – ingen k--- --nev---s k--- – n------ k-d- – n-v-e-s -------------- kāds – neviens 0
Känner ni någon / några här? V----ū- te k-du-------a-? V-- J-- t- k--- p-------- V-i J-s t- k-d- p-z-s-a-? ------------------------- Vai Jūs te kādu pazīstat? 0
Nej, jag känner ingen (a) här. N-- -- -- --v--n--nep-zī-t-. N-- e- t- n------ n--------- N-, e- t- n-v-e-u n-p-z-s-u- ---------------------------- Nē, es te nevienu nepazīstu. 0
Ännu längre – inte längre v-l-–-v-irs -e v-- – v---- n- v-l – v-i-s n- -------------- vēl – vairs ne 0
Stannar ni ännu längre här? Vai J----e-vēl i-gi p-------t? V-- J-- t- v-- i--- p--------- V-i J-s t- v-l i-g- p-l-k-i-t- ------------------------------ Vai Jūs te vēl ilgi paliksiet? 0
Nej, jag stannar inte längre här. N-,-e- te-va--- --g- -ep--ikšu. N-- e- t- v---- i--- n--------- N-, e- t- v-i-s i-g- n-p-l-k-u- ------------------------------- Nē, es te vairs ilgi nepalikšu. 0
något mer – inget mer v---k--t ko – ne-o-----s v-- k--- k- – n--- v---- v-l k-u- k- – n-k- v-i-s ------------------------ vēl kaut ko – neko vairs 0
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? V-i-j----ēlat-es -ēl --------dz-rt? V-- j-- v------- v-- k--- k- d----- V-i j-s v-l-t-e- v-l k-u- k- d-e-t- ----------------------------------- Vai jūs vēlaties vēl kaut ko dzert? 0
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. N-,-es--a-rs----o-nev--o-. N-- e- v---- n--- n------- N-, e- v-i-s n-k- n-v-l-s- -------------------------- Nē, es vairs neko nevēlos. 0
redan något – ännu inget j-- --ut k--– --l ne-o j-- k--- k- – v-- n--- j-u k-u- k- – v-l n-k- ---------------------- jau kaut ko – vēl neko 0
Har ni redan ätit något? Va- --s --- --u- k--es-t-ēd-s? V-- J-- j-- k--- k- e--- ē---- V-i J-s j-u k-u- k- e-a- ē-i-? ------------------------------ Vai Jūs jau kaut ko esat ēdis? 0
Nej, jag har inte ätit något än. N-,-----ēl----o ---s-u -di-. N-- e- v-- n--- n----- ē---- N-, e- v-l n-k- n-e-m- ē-i-. ---------------------------- Nē, es vēl neko neesmu ēdis. 0
någon mer – ingen mer v-l-k-ds - -ai---ne-i-ns v-- k--- – v---- n------ v-l k-d- – v-i-s n-v-e-s ------------------------ vēl kāds – vairs neviens 0
Skulle någon mer vilja ha kaffe? V-i-vēl---d- -ēlas--a-i-u? V-- v-- k--- v---- k------ V-i v-l k-d- v-l-s k-f-j-? -------------------------- Vai vēl kāds vēlas kafiju? 0
Nej, ingen mer. Nē----------vi--s. N-- v---- n------- N-, v-i-s n-v-e-s- ------------------ Nē, vairs neviens. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…