Ordlista

sv Adverb   »   ru Наречия

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [сто]

100 [sto]

Наречия

[Narechiya]

svenska ryska Spela Mer
någon gång – aldrig уж- о------ – е-- н-----а уже однажды – ещё никогда 0
u--- o------- – y------ n------ uz-- o------- – y------ n-----a uzhe odnazhdy – yeshchë nikogda u-h- o-n-z-d- – y-s-c-ë n-k-g-a --------------–----------------
Har ni varit i Berlin någon gång? Вы у-- к----------- б----- в Б------? Вы уже когда-нибудь бывали в Берлине? 0
V- u--- k-----n----- b----- v B------? Vy u--- k----------- b----- v B------? Vy uzhe kogda-nibudʹ byvali v Berline? V- u-h- k-g-a-n-b-d- b-v-l- v B-r-i-e? -------------------------------------?
Nej, aldrig. Не-- е-- н------. Нет, ещё никогда. 0
N--, y------ n------. Ne-- y------ n------. Net, yeshchë nikogda. N-t, y-s-c-ë n-k-g-a. ---,----------------.
någon – ingen Кт---- – н---о Кто-то – никто 0
K---t- – n---- Kt---- – n---o Kto-to – nikto K-o-t- – n-k-o -------–------
Känner ni någon / några här? Вы з---- к---------- з-----? Вы здесь кого-нибудь знаете? 0
V- z---- k----n----- z------? Vy z---- k---------- z------? Vy zdesʹ kogo-nibudʹ znayete? V- z-e-ʹ k-g--n-b-d- z-a-e-e? ----------------------------?
Nej, jag känner ingen (a) här. Не-- я з---- н----- н- з---. Нет, я здесь никого не знаю. 0
N--, y- z---- n----- n- z----. Ne-- y- z---- n----- n- z----. Net, ya zdesʹ nikogo ne znayu. N-t, y- z-e-ʹ n-k-g- n- z-a-u. ---,-------------------------.
Ännu längre – inte längre Ещ- – б----- н-т Ещё – больше нет 0
Y------ – b------ n-- Ye----- – b------ n-t Yeshchë – bolʹshe net Y-s-c-ë – b-l-s-e n-t --------–------------
Stannar ni ännu längre här? Вы е-- д---- з---- б-----? Вы ещё долго здесь будете? 0
V- y------ d---- z---- b-----? Vy y------ d---- z---- b-----? Vy yeshchë dolgo zdesʹ budete? V- y-s-c-ë d-l-o z-e-ʹ b-d-t-? -----------------------------?
Nej, jag stannar inte längre här. Не-- я з---- б--- н- д----. Нет, я здесь буду не долго. 0
N--, y- z---- b--- n- d----. Ne-- y- z---- b--- n- d----. Net, ya zdesʹ budu ne dolgo. N-t, y- z-e-ʹ b-d- n- d-l-o. ---,-----------------------.
något mer – inget mer Ещ- ч--------- – н----- б----е Ещё что-нибудь – ничего больше 0
Y------ c----n----- – n------ b------ Ye----- c---------- – n------ b-----e Yeshchë chto-nibudʹ – nichego bolʹshe Y-s-c-ë c-t--n-b-d- – n-c-e-o b-l-s-e --------------------–----------------
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? Вы х----- б- е-- ч--------- п-----? Вы хотели бы ещё что-нибудь попить? 0
V- k------ b- y------ c----n----- p-----? Vy k------ b- y------ c---------- p-----? Vy khoteli by yeshchë chto-nibudʹ popitʹ? V- k-o-e-i b- y-s-c-ë c-t--n-b-d- p-p-t-? ----------------------------------------?
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. Не-- я б----- н----- н- х---. Нет, я больше ничего не хочу. 0
N--, y- b------ n------ n- k-----. Ne-- y- b------ n------ n- k-----. Net, ya bolʹshe nichego ne khochu. N-t, y- b-l-s-e n-c-e-o n- k-o-h-. ---,-----------------------------.
redan något – ännu inget Уж- ч----- – е-- н----о Уже что-то – ещё ничего 0
U--- c----t- – y------ n------ Uz-- c------ – y------ n-----o Uzhe chto-to – yeshchë nichego U-h- c-t--t- – y-s-c-ë n-c-e-o -------------–----------------
Har ni redan ätit något? Вы у-- ч--------- е--? Вы уже что-нибудь ели? 0
V- u--- c----n----- y---? Vy u--- c---------- y---? Vy uzhe chto-nibudʹ yeli? V- u-h- c-t--n-b-d- y-l-? ------------------------?
Nej, jag har inte ätit något än. Не-- я е-- н----- н- е- / н- е--. Нет, я ещё ничего не ел / не ела. 0
N--, y- y------ n------ n- y-- / n- y---. Ne-- y- y------ n------ n- y-- / n- y---. Net, ya yeshchë nichego ne yel / ne yela. N-t, y- y-s-c-ë n-c-e-o n- y-l / n- y-l-. ---,---------------------------/--------.
någon mer – ingen mer Ещ- к----- – н---- б----е Ещё кто-то – никто больше 0
Y------ k---t- – n---- b------ Ye----- k----- – n---- b-----e Yeshchë kto-to – nikto bolʹshe Y-s-c-ë k-o-t- – n-k-o b-l-s-e ---------------–--------------
Skulle någon mer vilja ha kaffe? Ещ- к--------- х---- к---? Ещё кто-нибудь хочет кофе? 0
Y------ k---n----- k------ k---? Ye----- k--------- k------ k---? Yeshchë kto-nibudʹ khochet kofe? Y-s-c-ë k-o-n-b-d- k-o-h-t k-f-? -------------------------------?
Nej, ingen mer. Не-- б----- н----. Нет, больше никто. 0
N--, b------ n----. Ne-- b------ n----. Net, bolʹshe nikto. N-t, b-l-s-e n-k-o. ---,--------------.

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…