Ordlista

sv Adverb   »   sk Príslovky

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [sto]

Príslovky

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovakiska Spela Mer
någon gång – aldrig už-r-- –-ešte nie u- r-- – e--- n-- u- r-z – e-t- n-e ----------------- už raz – ešte nie 0
Har ni varit i Berlin någon gång? B-l--s-e-u----- v-B-r--n-? B--- s-- u- r-- v B------- B-l- s-e u- r-z v B-r-í-e- -------------------------- Boli ste už raz v Berlíne? 0
Nej, aldrig. N--,------n-e. N--- e--- n--- N-e- e-t- n-e- -------------- Nie, ešte nie. 0
någon – ingen nie-to ---ikto n----- – n---- n-e-t- – n-k-o -------------- niekto – nikto 0
Känner ni någon / några här? Pozn--- -----ekoho? P------ t- n------- P-z-á-e t- n-e-o-o- ------------------- Poznáte tu niekoho? 0
Nej, jag känner ingen (a) här. N--, nep--ná- ---niko-o. N--- n------- t- n------ N-e- n-p-z-á- t- n-k-h-. ------------------------ Nie, nepoznám tu nikoho. 0
Ännu längre – inte längre ešte --u--n-e e--- – u- n-- e-t- – u- n-e ------------- ešte – už nie 0
Stannar ni ännu längre här? Z-st--et--t--ešt----ho? Z-------- t- e--- d---- Z-s-a-e-e t- e-t- d-h-? ----------------------- Zostanete tu ešte dlho? 0
Nej, jag stannar inte längre här. N--, n--o-tan-- tu-----l-o. N--- n--------- t- u- d---- N-e- n-z-s-a-e- t- u- d-h-. --------------------------- Nie, nezostanem tu už dlho. 0
något mer – inget mer e--------- ---ž nič e--- n---- – u- n-- e-t- n-e-o – u- n-č ------------------- ešte niečo – už nič 0
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? Ch-ete-ešte--ieč- piť? C----- e--- n---- p--- C-c-t- e-t- n-e-o p-ť- ---------------------- Chcete ešte niečo piť? 0
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. N--, n-p-os-m--- u- -ič. N--- n------- s- u- n--- N-e- n-p-o-í- s- u- n-č- ------------------------ Nie, neprosím si už nič. 0
redan något – ännu inget u------o-–--š---nič u- n---- – e--- n-- u- n-e-o – e-t- n-č ------------------- už niečo – ešte nič 0
Har ni redan ätit något? Je--- -te -ž ni---? J---- s-- u- n----- J-d-i s-e u- n-e-o- ------------------- Jedli ste už niečo? 0
Nej, jag har inte ätit något än. N-e,--š-e-----n-----l ni-. N--- e--- s-- n------ n--- N-e- e-t- s-m n-j-d-l n-č- -------------------------- Nie, ešte som nejedol nič. 0
någon mer – ingen mer e-te----k-o-– ----i--o e--- n----- – u- n---- e-t- n-e-t- – u- n-k-o ---------------------- ešte niekto – už nikto 0
Skulle någon mer vilja ha kaffe? Chc---št- nie------v-? C--- e--- n----- k---- C-c- e-t- n-e-t- k-v-? ---------------------- Chce ešte niekto kávu? 0
Nej, ingen mer. N------ nik--. N--- u- n----- N-e- u- n-k-o- -------------- Nie, už nikto. 0

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…