Ordlista

sv Adverb   »   sl Adverbi (prislovi)

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [sto]

Adverbi (prislovi)

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
någon gång – aldrig že e--r-t --e-k--j--– še--ikoli ž- e----- (-- k---- – š- n----- ž- e-k-a- (-e k-a-) – š- n-k-l- ------------------------------- že enkrat (že kdaj) – še nikoli 0
Har ni varit i Berlin någon gång? Al----- ž---i-i k--j-- -e--in-? A-- s-- ž- b--- k--- v B------- A-i s-e ž- b-l- k-a- v B-r-i-u- ------------------------------- Ali ste že bili kdaj v Berlinu? 0
Nej, aldrig. N----e n---l-. N-- š- n------ N-, š- n-k-l-. -------------- Ne, še nikoli. 0
någon – ingen ne-do----ihče n---- – n---- n-k-o – n-h-e ------------- nekdo – nihče 0
Känner ni någon / några här? P-zn-te tuka- kog-? P------ t---- k---- P-z-a-e t-k-j k-g-? ------------------- Poznate tukaj koga? 0
Nej, jag känner ingen (a) här. Ne- t-ka--n- p-znam-n-k-g-r. N-- t---- n- p----- n------- N-, t-k-j n- p-z-a- n-k-g-r- ---------------------------- Ne, tukaj ne poznam nikogar. 0
Ännu längre – inte längre š- - nič v-č š- – n-- v-- š- – n-č v-č ------------ še – nič več 0
Stannar ni ännu längre här? Al- -st-jat--še-d-l-- tu? A-- o------- š- d---- t-- A-i o-t-j-t- š- d-l-o t-? ------------------------- Ali ostajate še dolgo tu? 0
Nej, jag stannar inte längre här. N-- -e---tanem v-č---lg- t-. N-- n- o------ v-- d---- t-- N-, n- o-t-n-m v-č d-l-o t-. ---------------------------- Ne, ne ostanem več dolgo tu. 0
något mer – inget mer še (ne-kaj ---ič-v-č š- (------ – n-- v-- š- (-e-k-j – n-č v-č -------------------- še (ne)kaj – nič več 0
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? B- ---i--e-k------il-? B- r--- š- k-- p------ B- r-d- š- k-j p-p-l-? ---------------------- Bi radi še kaj popili? 0
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. N-, -e--e-----i---e-. N-- n- ž---- n-- v--- N-, n- ž-l-m n-č v-č- --------------------- Ne, ne želim nič več. 0
redan något – ännu inget ž--(-e-ka- –-----ič ž- (------ – š- n-- ž- (-e-k-j – š- n-č ------------------- že (ne)kaj – še nič 0
Har ni redan ätit något? Al--s---že-k-j p-----i? A-- s-- ž- k-- p------- A-i s-e ž- k-j p-j-d-i- ----------------------- Ali ste že kaj pojedli? 0
Nej, jag har inte ätit något än. N-,---č--e-nisem--o----- --o--d---. N-- n-- š- n---- p------ (--------- N-, n-č š- n-s-m p-j-d-l (-o-e-l-)- ----------------------------------- Ne, nič še nisem pojedel (pojedla). 0
någon mer – ingen mer še -n---d----ni-če---č š- (------ – n---- v-- š- (-e-k-o – n-h-e v-č ---------------------- še (ne)kdo – nihče več 0
Skulle någon mer vilja ha kaffe? Bi še kd- rad-ka--? B- š- k-- r-- k---- B- š- k-o r-d k-v-? ------------------- Bi še kdo rad kavo? 0
Nej, ingen mer. Ne, ---č- ---. N-- n---- v--- N-, n-h-e v-č- -------------- Ne, nihče več. 0

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…