Ordlista

sv Adverb   »   ti ተወሳከ-ግሲ

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [ሚእቲ]

100 [mī’itī]

ተወሳከ-ግሲ

[tewesake-gisī]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
någon gång – aldrig ሓ- ---- -ላ----ዜ ሓ- ግ- - ወ- ሓ--- ሓ- ግ- - ወ- ሓ-ግ- --------------- ሓደ ግዜ - ወላ ሓደግዜ 0
h--de gizē-- we-- h---eg-zē h---- g--- - w--- h-------- h-a-e g-z- - w-l- h-a-e-i-ē --------------------------- ḥade gizē - wela ḥadegizē
Har ni varit i Berlin någon gång? ና--በ----በ-----ት-ልጡ---ም? ና- በ--- በ---- ት--- ዲ--- ና- በ-ሊ- በ-ሕ-ም ት-ል- ዲ-ም- ----------------------- ናብ በርሊን በጺሕኩም ትፈልጡ ዲኹም? 0
na---be--l-----et-’---ik----------t’u-dīẖum-? n--- b------- b------------ t-------- d------- n-b- b-r-l-n- b-t-’-h-i-u-i t-f-l-t-u d-h-u-i- ---------------------------------------------- nabi berilīni bets’īḥikumi tifelit’u dīẖumi?
Nej, aldrig. ኖ፣ --መ----በር-ን። ኖ- ፈ-- ኣ------- ኖ- ፈ-መ ኣ-ነ-ር-ን- --------------- ኖ፣ ፈጺመ ኣይነበርኩን። 0
no- --ts’ī-- -yi-e-er--un-። n-- f------- a------------- n-፣ f-t-’-m- a-i-e-e-i-u-i- --------------------------- no፣ fets’īme ayineberikuni።
någon – ingen ገ--ሰብ --ዋ---ደ-ኳ ---ንም ገ---- - ዋ- ሓ--- / ማ-- ገ---ብ - ዋ- ሓ-’- / ማ-ም --------------------- ገለ-ሰብ - ዋላ ሓደ’ኳ / ማንም 0
ge-e-s--------l- ḥ-de’kwa-/ m-n--i g-------- - w--- h-------- / m----- g-l---e-i - w-l- h-a-e-k-a / m-n-m- ----------------------------------- gele-sebi - wala ḥade’kwa / manimi
Känner ni någon / några här? ኣ-ዚ-ገለ-----ፈልጡ-ዲ--? ኣ-- ገ---- ት--- ዲ--- ኣ-ዚ ገ---ብ ት-ል- ዲ-ም- ------------------- ኣብዚ ገለ-ሰብ ትፈልጡ ዲኹም? 0
ab--ī--ele-s-b- -i-e----u d-h--m-? a---- g-------- t-------- d------- a-i-ī g-l---e-i t-f-l-t-u d-h-u-i- ---------------------------------- abizī gele-sebi tifelit’u dīẖumi?
Nej, jag känner ingen (a) här. ኖ----- ማ-ም ኣ-ፈልጥ-። ኖ- ኣ-- ማ-- ኣ------ ኖ- ኣ-ዚ ማ-ም ኣ-ፈ-ጥ-። ------------------ ኖ፣ ኣብዚ ማንም ኣይፈልጥን። 0
n-- ab--ī-ma------y--eli---ni። n-- a---- m----- a------------ n-፣ a-i-ī m-n-m- a-i-e-i-’-n-። ------------------------------ no፣ abizī manimi ayifelit’ini።
Ännu längre – inte längre ጌ--- --ማይ/ሓ-ፉ ጌ- - ኦ------- ጌ- - ኦ-ማ-/-ሊ- ------------- ጌና - ኦሮማይ/ሓሊፉ 0
g----- o-om-yi--̣a--fu g--- - o-------------- g-n- - o-o-a-i-h-a-ī-u ---------------------- gēna - oromayi/ḥalīfu
Stannar ni ännu längre här? ኣ-ዚ--ና-ነ---ዲ---ትጸንሑ? ኣ-- ጌ- ነ-- ዲ-- ት---- ኣ-ዚ ጌ- ነ-ሕ ዲ-ም ት-ን-? -------------------- ኣብዚ ጌና ነዊሕ ዲኹም ትጸንሑ? 0
a-iz---ē-- n-wī--- -īẖ--i -i--’e-i--u? a---- g--- n------ d------ t----------- a-i-ī g-n- n-w-h-i d-h-u-i t-t-’-n-h-u- --------------------------------------- abizī gēna newīḥi dīẖumi tits’eniḥu?
Nej, jag stannar inte längre här. ኖ፣--ብ--ነዊሕ---ጸ--- እየ-። ኖ- ኣ-- ነ-- ኣ----- እ- ። ኖ- ኣ-ዚ ነ-ሕ ኣ-ጸ-ሕ- እ- ። ---------------------- ኖ፣ ኣብዚ ነዊሕ ኣይጸንሕን እየ ። 0
no- -bi-ī--e-ī-̣---y-ts--n-h-ini --e ። n-- a---- n------ a------------- i-- ። n-፣ a-i-ī n-w-h-i a-i-s-e-i-̣-n- i-e ። -------------------------------------- no፣ abizī newīḥi ayits’eniḥini iye ።
något mer – inget mer ጌና--- ---ላ -- (ኣ---ፍን) ጌ- ገ- - ዋ- ሓ- (------- ጌ- ገ- - ዋ- ሓ- (-ይ-ር-ን- ---------------------- ጌና ገለ - ዋላ ሓደ (ኣይተርፍን) 0
g------le - -------ad- ---i-e---i--) g--- g--- - w--- h---- (------------ g-n- g-l- - w-l- h-a-e (-y-t-r-f-n-) ------------------------------------ gēna gele - wala ḥade (ayiterifini)
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? ጌ---- -ት-ት- --ኹ- --ም? ጌ- ገ- ክ---- ደ--- ዲ--- ጌ- ገ- ክ-ሰ-ዩ ደ-ኹ- ዲ-ም- --------------------- ጌና ገለ ክትሰትዩ ደሊኹም ዲኹም? 0
g-n--g-l----ti--t-y---e-īh-u-i dī-̱umi? g--- g--- k--------- d-------- d------- g-n- g-l- k-t-s-t-y- d-l-h-u-i d-h-u-i- --------------------------------------- gēna gele kitisetiyu delīẖumi dīẖumi?
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. ኖ- ዋ- ሓ- ኣይ-ለኹ--። ኖ- ዋ- ሓ- ኣ----- ። ኖ- ዋ- ሓ- ኣ-ደ-ኹ- ። ----------------- ኖ፣ ዋላ ሓደ ኣይደለኹን ። 0
n-፣-w------ad---yi-el-h---i ። n-- w--- h---- a----------- ። n-፣ w-l- h-a-e a-i-e-e-̱-n- ። ----------------------------- no፣ wala ḥade ayideleẖuni ።
redan något – ännu inget ገ----- - -ና-ዋ---ደ ገ- ቁ-- - ጌ- ዋ- ሓ- ገ- ቁ-ብ - ጌ- ዋ- ሓ- ----------------- ገለ ቁሩብ - ጌና ዋላ ሓደ 0
g-le k’-r--i - g-na---la--̣-de g--- k------ - g--- w--- h---- g-l- k-u-u-i - g-n- w-l- h-a-e ------------------------------ gele k’urubi - gēna wala ḥade
Har ni redan ätit något? ገለ ን-ር -ሊ----ዲ--? ገ- ን-- በ---- ዲ--- ገ- ን-ር በ-ዕ-ም ዲ-ም- ----------------- ገለ ንገር በሊዕኹም ዲኹም? 0
g----nig--i be-ī‘-----i-dīẖu--? g--- n----- b---------- d------- g-l- n-g-r- b-l-‘-h-u-i d-h-u-i- -------------------------------- gele nigeri belī‘iẖumi dīẖumi?
Nej, jag har inte ätit något än. ኖ- ጌ---ላ -----በ--ኹን----። ኖ- ጌ- ዋ- ሓ- ኣ------ አ--- ኖ- ጌ- ዋ- ሓ- ኣ-በ-ዓ-ን አ-ኹ- ------------------------ ኖ፣ ጌና ዋላ ሓደ ኣይበልዓኹን አሎኹ። 0
no፣ -ēna-w-la ḥ-d--ayi-eli‘--̱--i -lo-̱-። n-- g--- w--- h---- a------------- ā------ n-፣ g-n- w-l- h-a-e a-i-e-i-a-̱-n- ā-o-̱-። ------------------------------------------ no፣ gēna wala ḥade ayibeli‘aẖuni āloẖu።
någon mer – ingen mer ጌ- ዝተ---ሰ- ---ን----ይተ--ን) ጌ- ዝ--- ሰ- - ማ-- (------- ጌ- ዝ-ረ- ሰ- - ማ-ም (-ይ-ር-ን- ------------------------- ጌና ዝተረፈ ሰብ - ማንም (ኣይተርፍን) 0
g-na-zite-e-e-se-i-- --n-m----y------i--) g--- z------- s--- - m----- (------------ g-n- z-t-r-f- s-b- - m-n-m- (-y-t-r-f-n-) ----------------------------------------- gēna ziterefe sebi - manimi (ayiterifini)
Skulle någon mer vilja ha kaffe? ጌና-ቡ- ዝ---ሰ- -ሎ? ጌ- ቡ- ዝ-- ሰ- ኣ-- ጌ- ቡ- ዝ-ሊ ሰ- ኣ-? ---------------- ጌና ቡን ዝደሊ ሰብ ኣሎ? 0
g-n---u-- --de-ī-s-b- al-? g--- b--- z----- s--- a--- g-n- b-n- z-d-l- s-b- a-o- -------------------------- gēna buni zidelī sebi alo?
Nej, ingen mer. ኖ፣ ዋ----። ኖ- ዋ- ሓ-- ኖ- ዋ- ሓ-። --------- ኖ፣ ዋላ ሓደ። 0
n-፣-wal- --ade። n-- w--- h----- n-፣ w-l- h-a-e- --------------- no፣ wala ḥade።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…