Ordliste

nn Asking questions 2   »   sv Ställa frågor 2

63 [sekstitre]

Asking questions 2

Asking questions 2

63 [sextiotre]

Ställa frågor 2

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Eg har ein hobby. J---har -n ho---. Jag har en hobby. J-g h-r e- h-b-y- ----------------- Jag har en hobby. 0
Eg spelar tennis. J-- sp-----te--i-. Jag spelar tennis. J-g s-e-a- t-n-i-. ------------------ Jag spelar tennis. 0
Kvar er det ein tennisbane? V-- f--n---n -en-isb---? Var finns en tennisbana? V-r f-n-s e- t-n-i-b-n-? ------------------------ Var finns en tennisbana? 0
Har du ein hobby? H-- -u-e--ho-by? Har du en hobby? H-r d- e- h-b-y- ---------------- Har du en hobby? 0
Eg spelar fotball. Jag s------fo-b--l. Jag spelar fotboll. J-g s-e-a- f-t-o-l- ------------------- Jag spelar fotboll. 0
Kvar er det ein fotballbane? Var fi--s -n-fo--oll-pl--? Var finns en fotbollsplan? V-r f-n-s e- f-t-o-l-p-a-? -------------------------- Var finns en fotbollsplan? 0
Armen min verker. M-n------ör ont. Min arm gör ont. M-n a-m g-r o-t- ---------------- Min arm gör ont. 0
Foten og handa mi verker òg. Mi- --- -c- -in---n- g---o--s-----. Min fot och min hand gör också ont. M-n f-t o-h m-n h-n- g-r o-k-å o-t- ----------------------------------- Min fot och min hand gör också ont. 0
Kvar er det ein dokter? Va- ---ns-e--läkare? Var finns en läkare? V-r f-n-s e- l-k-r-? -------------------- Var finns en läkare? 0
Eg har ein bil. Jag ha--e--bil. Jag har en bil. J-g h-r e- b-l- --------------- Jag har en bil. 0
Eg har ein motorsykkel òg. J-- h-r-o---å--- m-to-cykel. Jag har också en motorcykel. J-g h-r o-k-å e- m-t-r-y-e-. ---------------------------- Jag har också en motorcykel. 0
Kvar er det parkeringsplass? Var-f--n- -n p-r---i-g---at-? Var finns en parkeringsplats? V-r f-n-s e- p-r-e-i-g-p-a-s- ----------------------------- Var finns en parkeringsplats? 0
Eg har ein genser. Ja- ha---n -u--ov--. Jag har en pullover. J-g h-r e- p-l-o-e-. -------------------- Jag har en pullover. 0
Eg har ei jakke og ei dongeribukse òg. J-g --- --k-- en jack- ------- -a-------. Jag har också en jacka och ett par jeans. J-g h-r o-k-å e- j-c-a o-h e-t p-r j-a-s- ----------------------------------------- Jag har också en jacka och ett par jeans. 0
Kvar er vaskemaskina? Var är --ät--as----n? Var är tvättmaskinen? V-r ä- t-ä-t-a-k-n-n- --------------------- Var är tvättmaskinen? 0
Eg har ein tallerk. J-- --r--n tal---k. Jag har en tallrik. J-g h-r e- t-l-r-k- ------------------- Jag har en tallrik. 0
Eg har ein kniv, ein gaffel og ei skei. Ja- --r -- --iv- en-gaf-e--och en---ed. Jag har en kniv, en gaffel och en sked. J-g h-r e- k-i-, e- g-f-e- o-h e- s-e-. --------------------------------------- Jag har en kniv, en gaffel och en sked. 0
Kvar er salt og pepar? Va- f-n---s------h p--p--? Var finns salt och peppar? V-r f-n-s s-l- o-h p-p-a-? -------------------------- Var finns salt och peppar? 0

Nedlasting MP3 (.zip filer)

Ingen video funne!

Kroppen reagerer på språk!

Vi handsamar språk i hjernen. Når vil høyrer eller les, er hjernen aktiv. Det kan vi måle på ulike måtar. Men det er ikkje berre hjernen som reagerer på språklege stimuli. Nye studiar viser at språket aktiverer kroppen vår. Kroppen vår arbeider når han høyrer eller les visse ord. Det er fyrst og fremst ord som skildrar kroppsreaksjonar. Ordet ‘smile’ er eit godt døme på det. Når vi les ordet, rører vi på smilemusklane. Negative ord kan òg ha ein målbar effekt. Eit døme er ordet ‘smerte’. Kroppen vår viser ein smertereaksjon når vil les dette ordet. Du kan seie at vi imiterer det vi les eller høyrer. Di meir levande språket er, di meir tydelegare reagerer vi på det. Ei presis skildring fører til ein sterk reaksjon. Kroppsaktiviteten vart målt i ein studie. Forsøkspersonane fekk sjå ulike ord. Det var positive og negative ord. Mimikken til forsøkspersonane endra seg under testen. Rørslene til munnen og panna endra seg. Det viser at språket har ein sterk verknad på oss. Ord er meir enn eit kommunikasjonsmiddel. Hjernen vår omset språk til kroppsspråk. Nøyaktig korleis det fungerer, er ikkje forska på enno. Det kan hende funna i studien vil få konsekvensar. Medisinarar drøftar korleis dei best skal behandle pasientar. Fordi mange sjuke menneske må ha lang behandling. Og då blir det prata mykje...