Ordliste

nn Getting to know others   »   sv Lära känna

3 [tre]

Getting to know others

Getting to know others

3 [tre]

Lära känna

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Hei! H--! Hej! H-j- ---- Hej! 0
God dag! God --g! God dag! G-d d-g- -------- God dag! 0
Korleis går det? Hur ---r-de- ---l? Hur står det till? H-r s-å- d-t t-l-? ------------------ Hur står det till? 0
Kjem du frå Europa? Ko---r--i-f--- -uro--? Kommer ni från Europa? K-m-e- n- f-å- E-r-p-? ---------------------- Kommer ni från Europa? 0
Kjem du frå Amerika? K--m---ni--r-- -m-ri-a? Kommer ni från Amerika? K-m-e- n- f-å- A-e-i-a- ----------------------- Kommer ni från Amerika? 0
Kjem du frå Asia? K-m-er -i-fr-n As---? Kommer ni från Asien? K-m-e- n- f-å- A-i-n- --------------------- Kommer ni från Asien? 0
Kva hotell bur du på? P-------- ----ll bor--i? På vilket hotell bor ni? P- v-l-e- h-t-l- b-r n-? ------------------------ På vilket hotell bor ni? 0
Kor lenge har du vore her? Hur l---- ------ varit ---? Hur länge har ni varit här? H-r l-n-e h-r n- v-r-t h-r- --------------------------- Hur länge har ni varit här? 0
Kor lenge skal du vere her? H-r ----e stan-ar ni? Hur länge stannar ni? H-r l-n-e s-a-n-r n-? --------------------- Hur länge stannar ni? 0
Likar du deg her? T--v- n- b-- h--? Trivs ni bra här? T-i-s n- b-a h-r- ----------------- Trivs ni bra här? 0
Er du på ferie her? Ä- -i -em-s-er -är? Är ni semester här? Ä- n- s-m-s-e- h-r- ------------------- Är ni semester här? 0
Du må besøkje meg ein gong! Kom o-- --ls- ---m-g-n---n--ån-! Kom och hälsa på mig någon gång! K-m o-h h-l-a p- m-g n-g-n g-n-! -------------------------------- Kom och hälsa på mig någon gång! 0
Her er adressa mi. Här ---m-n a-res-. Här är min adress. H-r ä- m-n a-r-s-. ------------------ Här är min adress. 0
Sjåast vi i morgon? Se-----imor-o-? Ses vi imorgon? S-s v- i-o-g-n- --------------- Ses vi imorgon? 0
Orsak, eg har noko anna å gjere. Ty-ärr, --- -ar-a--a---ö- mi-. Tyvärr, jag har annat för mig. T-v-r-, j-g h-r a-n-t f-r m-g- ------------------------------ Tyvärr, jag har annat för mig. 0
Ha det! H-j -å! Hej då! H-j d-! ------- Hej då! 0
Vi sjåast! A-j-! Adjö! A-j-! ----- Adjö! 0
Ha det så lenge! Vi--es--na--! Vi ses snart! V- s-s s-a-t- ------------- Vi ses snart! 0

Nedlasting MP3 (.zip filer)

Ingen video funne!

Alfabet

Med språk kan vi gjere oss forstått. Vi seier til andre kva vi tenkjer eller føler. Skrifta har òg denne funksjonen. Dei fleste språk har ei skrift. Skrifta er bygd opp av teikn. Teikna kan sjå forskjellige ut. Mange skrifter er bygde opp av bokstavar. Desse skriftene heiter alfabet. Eit alfabet er ei ordna mengd med grafiske teikn. Desse teikna blir sette saman til ord etter bestemte reglar. Kvart teikn har ei fast uttale. Ordet alfabet kjem frå gresk. Der heiter dei to fyrste bokstavane alfa og beta. Gjennom historia har det funnest mange ulike alfabet. For meir enn 3000 år sidan brukte menneska skriftteikn. Tidlegare var skriftteikna magiske symbol. Berre få menneske visste kva dei tydde. Seinare har teikna mista den symbolske tydinga. Bokstavane i dag tyder ingenting i seg sjølve. Det er fyrst i kombinasjon med andre bokstavar dei får ei meining. Skrifter som den kinesiske fungerer annleis. Dei ser ut som små bilete, og viser ofte det dei tyder. Når vi skriv, kodar vi tankane våre. Vi bruker teikn for å fastsetje kunnskapen vår. Hjernen vår har lært å avkode alfabetet. Teikn blir til ord, ord blir til idear. På denne måten kan ein tekst overleve i tusenvis av år. Og framleis kan han bli forstått...
Visste du?
Bengali er et indo-iransk språk. Det er morsmålet for ca. 200 millioner mennesker. Mer enn 140 millioner av dem bor i Bangladesh, og ca. 75 millioner i India. I tillegg finnes det talende i Malaysia, Nepal og Saudi-Arabia. Dermed er Bengali et av de mest utbredte språk i verden. Språket har sitt eget skriftsystem, og tallene har sine egne symboler. Hovedsakelig blir arabiske tall brukt i dag. Ordstillingen i Bengali følger faste regler. Først kommer motivet, så objektet og verbet til sist. Kjønn finnes ikke i grammatikken. Substantiver og adjektiver varierer bare litt, noe som er bra for de som ønsker å lære seg dette viktige språket. Og så mange som mulig burde gjøre det!