svenska » engelska UK   vilja ha något


70 [sjuttio]

vilja ha något

-

70 [seventy]

to like something

70 [sjuttio]

vilja ha något

-

70 [seventy]

to like something

Klicka för att se texten:   
svenskaEnglish UK
Vill ni röka? Wo--- y-- l--- t- s----?
Vill ni dansa? Wo--- y-- l--- t- d----?
Vill ni gå ut och gå? Wo--- y-- l--- t- g- f-- a w---?
   
Jag skulle vilja röka. I w---- l--- t- s----.
Vill du ha en cigarett? Wo--- y-- l--- a c--------?
Han vill ha eld. He w---- a l----.
   
Jag skulle vilja ha något att dricka. I w--- t- d---- s--------.
Jag skulle vilja äta något. I w--- t- e-- s--------.
Jag skulle vilja vila mig lite. I w--- t- r---- a l-----.
   
Jag skulle vilja fråga er något. I w--- t- a-- y-- s--------.
Jag skulle vilja be er om något. I w--- t- a-- y-- f-- s--------.
Jag skulle vilja bjuda in er på något. I w--- t- t---- y-- t- s--------.
   
Vad vill ni ha? Wh-- w---- y-- l---?
Vill ni ha en kaffe? Wo--- y-- l--- a c-----?
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? Or d- y-- p----- a t--?
   
Vi skulle vilja åka hem. We w--- t- d---- h---.
Vill ni ha en taxi? Do y-- w--- a t---?
De vill ringa. Th-- w--- t- m--- a c---.
   

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna.

På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig "sent" hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.
Gissa språket!
_______ räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern _______ får inte förväxlas med antik _______. Antik _______ lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern _______ modersmål för omkring 13 miljoner människor.

Det utvecklades från den antika _______n. Det är svårt att säga exakt när modern _______ uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika _______n. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern _______. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det _______ alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att _______ räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med _______.