Ordlista

sv På restaurangen 3   »   zh 在饭店3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31[三十一]

31 [Sānshíyī]

在饭店3

[zài fàndiàn 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. 我-要-一个-前餐 。 我 要 一个 前餐 。 我 要 一- 前- 。 ----------- 我 要 一个 前餐 。 0
w- -ào-yī-è ---n--ān. wǒ yào yīgè qián cān. w- y-o y-g- q-á- c-n- --------------------- wǒ yào yīgè qián cān.
Jag skulle vilja ha en sallad. 我 - -----/---。 我 要 一个 色拉/凉菜 。 我 要 一- 色-/-菜 。 -------------- 我 要 一个 色拉/凉菜 。 0
W- -ào ---è-sè--/ ---ng-ài. Wǒ yào yīgè sèlā/ liángcài. W- y-o y-g- s-l-/ l-á-g-à-. --------------------------- Wǒ yào yīgè sèlā/ liángcài.
Jag skulle vilja ha en soppa. 我 要 一个 汤 。 我 要 一个 汤 。 我 要 一- 汤 。 ---------- 我 要 一个 汤 。 0
W--y---y-gè tā--. Wǒ yào yīgè tāng. W- y-o y-g- t-n-. ----------------- Wǒ yào yīgè tāng.
Jag skulle vilja ha en efterrätt. 我 --一个-餐---点-。 我 要 一个 餐后/甜点 。 我 要 一- 餐-/-点 。 -------------- 我 要 一个 餐后/甜点 。 0
Wǒ---- yī-è -------/ -----i-n. Wǒ yào yīgè cān hòu/ tiándiǎn. W- y-o y-g- c-n h-u- t-á-d-ǎ-. ------------------------------ Wǒ yào yīgè cān hòu/ tiándiǎn.
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. 我-要-一- --油---激淋-。 我 要 一个 加奶油的 冰激淋 。 我 要 一- 加-油- 冰-淋 。 ----------------- 我 要 一个 加奶油的 冰激淋 。 0
W----o --gè --ā n-iyó- ---b--g -ī lín. Wǒ yào yīgè jiā nǎiyóu de bīng jī lín. W- y-o y-g- j-ā n-i-ó- d- b-n- j- l-n- -------------------------------------- Wǒ yào yīgè jiā nǎiyóu de bīng jī lín.
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. 我 - ----是-奶酪 。 我 要 水果 或是 奶酪 。 我 要 水- 或- 奶- 。 -------------- 我 要 水果 或是 奶酪 。 0
Wǒ --- shu-g-- --ò --ì-nǎ--ào. Wǒ yào shuǐguǒ huò shì nǎilào. W- y-o s-u-g-ǒ h-ò s-ì n-i-à-. ------------------------------ Wǒ yào shuǐguǒ huò shì nǎilào.
Vi skulle vilja äta frukost. 我- 要-吃--- 。 我们 要 吃 早饭 。 我- 要 吃 早- 。 ----------- 我们 要 吃 早饭 。 0
W--e--y-o --ī--ǎof-n. Wǒmen yào chī zǎofàn. W-m-n y-o c-ī z-o-à-. --------------------- Wǒmen yào chī zǎofàn.
Vi skulle vilja äta lunch. 我--要 吃--饭 。 我们 要 吃 午饭 。 我- 要 吃 午- 。 ----------- 我们 要 吃 午饭 。 0
Wǒ-mé--y---ch--w---n. Wǒ mén yào chī wǔfàn. W- m-n y-o c-ī w-f-n- --------------------- Wǒ mén yào chī wǔfàn.
Vi skulle vilja äta middag. 我们---吃--饭-。 我们 要 吃 晚饭 。 我- 要 吃 晚- 。 ----------- 我们 要 吃 晚饭 。 0
W-m-- y-- ch--wǎn---. Wǒmen yào chī wǎnfàn. W-m-n y-o c-ī w-n-à-. --------------------- Wǒmen yào chī wǎnfàn.
Vad vill ni ha till frukost? 您 早餐-想 ---什么-? 您 早餐 想 吃点 什么 ? 您 早- 想 吃- 什- ? -------------- 您 早餐 想 吃点 什么 ? 0
N-- -ǎ-------ǎ-- c---di----h-nme? Nín zǎocān xiǎng chī diǎn shénme? N-n z-o-ā- x-ǎ-g c-ī d-ǎ- s-é-m-? --------------------------------- Nín zǎocān xiǎng chī diǎn shénme?
Småfranska med marmelad och honung? 加----- 蜂蜜- 面--? 加 果酱 和 蜂蜜的 面包 ? 加 果- 和 蜂-的 面- ? --------------- 加 果酱 和 蜂蜜的 面包 ? 0
J-ā--u-j--n- hé --n-m--de -iànb-o? Jiā guǒjiàng hé fēngmì de miànbāo? J-ā g-ǒ-i-n- h- f-n-m- d- m-à-b-o- ---------------------------------- Jiā guǒjiàng hé fēngmì de miànbāo?
Rostat bröd med korv och ost? 加 香肠 和--酪的 -面包 吗 ? 加 香肠 和 奶酪的 烤面包 吗 ? 加 香- 和 奶-的 烤-包 吗 ? ------------------ 加 香肠 和 奶酪的 烤面包 吗 ? 0
Jiā --āng---n---é n-i-ào -e---o--i--b---m-? Jiā xiāngcháng hé nǎilào de kǎo miànbāo ma? J-ā x-ā-g-h-n- h- n-i-à- d- k-o m-à-b-o m-? ------------------------------------------- Jiā xiāngcháng hé nǎilào de kǎo miànbāo ma?
Ett kokt ägg? 要 ---- -蛋---? (指-煮) 要 一个 熟 鸡蛋 吗 ? (指水煮) 要 一- 熟 鸡- 吗 ? (-水-) ------------------- 要 一个 熟 鸡蛋 吗 ? (指水煮) 0
Yào--ī-- -hú -īdàn-----Zhǐ --uǐ-z-ǔ) Yào yīgè shú jīdàn ma?(Zhǐ shuǐ zhǔ) Y-o y-g- s-ú j-d-n m-?-Z-ǐ s-u- z-ǔ- ------------------------------------ Yào yīgè shú jīdàn ma?(Zhǐ shuǐ zhǔ)
Ett stekt ägg? 要-一- -------? 要 一个 煎 鸡蛋 吗 ? 要 一- 煎 鸡- 吗 ? ------------- 要 一个 煎 鸡蛋 吗 ? 0
y-- --g----ā---īd-n--a? yào yīgè jiān jīdàn ma? y-o y-g- j-ā- j-d-n m-? ----------------------- yào yīgè jiān jīdàn ma?
En omelett? 要--份-鸡蛋饼 吗-? 要 一份 鸡蛋饼 吗 ? 要 一- 鸡-饼 吗 ? ------------ 要 一份 鸡蛋饼 吗 ? 0
Yà- -------j-dàn bǐ-g -a? Yào yī fèn jīdàn bǐng ma? Y-o y- f-n j-d-n b-n- m-? ------------------------- Yào yī fèn jīdàn bǐng ma?
En yoghurt till, tack. 请 再来--个 酸--。 请 再来 一个 酸奶 。 请 再- 一- 酸- 。 ------------ 请 再来 一个 酸奶 。 0
Qǐng z-ilá- y-g--s-ā-nǎ-. Qǐng zàilái yīgè suānnǎi. Q-n- z-i-á- y-g- s-ā-n-i- ------------------------- Qǐng zàilái yīgè suānnǎi.
Mer salt och peppar, tack. 请 -来 点盐-和-胡椒--。 请 再来 点盐 和 胡椒粉 。 请 再- 点- 和 胡-粉 。 --------------- 请 再来 点盐 和 胡椒粉 。 0
Q-ng --ilái-diǎ- y-- -é hú-iāo fě-. Qǐng zàilái diǎn yán hé hújiāo fěn. Q-n- z-i-á- d-ǎ- y-n h- h-j-ā- f-n- ----------------------------------- Qǐng zàilái diǎn yán hé hújiāo fěn.
Ett glas vatten till, tack. 请 -来-一杯 --。 请 再来 一杯 水 。 请 再- 一- 水 。 ----------- 请 再来 一杯 水 。 0
Qǐng--ài-ái---bē-----ǐ. Qǐng zàilái yībēi shuǐ. Q-n- z-i-á- y-b-i s-u-. ----------------------- Qǐng zàilái yībēi shuǐ.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!