Ordlista

sv Possessiva pronomen 2   »   zh 物主代词2

67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

Possessiva pronomen 2

67[六十七]

67 [Liùshíqī]

物主代词2

[wù zhǔ dàicí 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
glasögonen 眼- 眼镜 眼- -- 眼镜 0
y-nj--g yǎnjìng y-n-ì-g ------- yǎnjìng
Han har glömt sina glasögon. 他 把-他的 -镜 - --。 他 把 他的 眼镜 忘 了 。 他 把 他- 眼- 忘 了 。 --------------- 他 把 他的 眼镜 忘 了 。 0
tā-b- -- -e -ǎ----g wàngl-. tā bǎ tā de yǎnjìng wàngle. t- b- t- d- y-n-ì-g w-n-l-. --------------------------- tā bǎ tā de yǎnjìng wàngle.
Var har han sina glasögon då? 他的 眼镜 -底-- 哪-? 他的 眼镜 到底 在 哪 ? 他- 眼- 到- 在 哪 ? -------------- 他的 眼镜 到底 在 哪 ? 0
T- de-y--jìn--d---ǐ--ài-n-? Tā de yǎnjìng dàodǐ zài nǎ? T- d- y-n-ì-g d-o-ǐ z-i n-? --------------------------- Tā de yǎnjìng dàodǐ zài nǎ?
klockan 钟,表 钟,表 钟-表 --- 钟,表 0
Zh-ng- b--o Zhōng, biǎo Z-ō-g- b-ǎ- ----------- Zhōng, biǎo
Hans klocka är sönder. 他的 表-- 了 。 他的 表 坏 了 。 他- 表 坏 了 。 ---------- 他的 表 坏 了 。 0
t- -- b------ài--. tā de biǎo huàile. t- d- b-ǎ- h-à-l-. ------------------ tā de biǎo huàile.
Klockan hänger på väggen. 钟-挂在 墙 - 。 钟 挂在 墙 上 。 钟 挂- 墙 上 。 ---------- 钟 挂在 墙 上 。 0
Z-ōn- -u--z-i-qiá-- --àng. Zhōng guà zài qiáng shàng. Z-ō-g g-à z-i q-á-g s-à-g- -------------------------- Zhōng guà zài qiáng shàng.
passet 护- 护照 护- -- 护照 0
Hù---o Hùzhào H-z-à- ------ Hùzhào
Han har förlorat sitt pass. 他 把 -- 护照 丢-- 。 他 把 他的 护照 丢 了 。 他 把 他- 护- 丢 了 。 --------------- 他 把 他的 护照 丢 了 。 0
t- b- tā-d---ùz-ào--iū-e. tā bǎ tā de hùzhào diūle. t- b- t- d- h-z-à- d-ū-e- ------------------------- tā bǎ tā de hùzhào diūle.
Var har han sitt pass då? 他---照 到底 在-哪里 ? 他的 护照 到底 在 哪里 ? 他- 护- 到- 在 哪- ? --------------- 他的 护照 到底 在 哪里 ? 0
T---- hùzh-- --od- -à--nǎl-? Tā de hùzhào dàodǐ zài nǎlǐ? T- d- h-z-à- d-o-ǐ z-i n-l-? ---------------------------- Tā de hùzhào dàodǐ zài nǎlǐ?
de – deras, sina 她–她的 她–她的 她-她- ---- 她–她的 0
T--- tā--e Tā – tā de T- – t- d- ---------- Tā – tā de
Barnen kan inte hitta sina föräldrar. 孩-们 不能 -- -们的-父母 孩子们 不能 找到 他们的 父母 孩-们 不- 找- 他-的 父- ---------------- 孩子们 不能 找到 他们的 父母 0
h--z--e- bù---g z--odà---ām-n d- ---ǔ háizimen bùnéng zhǎodào tāmen de fùmǔ h-i-i-e- b-n-n- z-ǎ-d-o t-m-n d- f-m- ------------------------------------- háizimen bùnéng zhǎodào tāmen de fùmǔ
Men där kommer ju deras föräldrar! 但是 他们-----来- ! 但是 他们的 父母 来了 ! 但- 他-的 父- 来- ! -------------- 但是 他们的 父母 来了 ! 0
dà--h---āme--de--ùmǔ----le! dànshì tāmen de fùmǔ láile! d-n-h- t-m-n d- f-m- l-i-e- --------------------------- dànshì tāmen de fùmǔ láile!
Ni – Er 您–您的 您–您的 您-您- ---- 您–您的 0
Ní- – n-- -e Nín – nín de N-n – n-n d- ------------ Nín – nín de
Hur var er resa, herr Müller? 米---,-您- 旅行-怎么--? 米勒先生, 您的 旅行 怎么样 ? 米-先-, 您- 旅- 怎-样 ? ----------------- 米勒先生, 您的 旅行 怎么样 ? 0
mǐ lē----ān-h---, n-- -e -ǚx----zě--e -àn-? mǐ lēi xiānshēng, nín de lǚxíng zěnme yàng? m- l-i x-ā-s-ē-g- n-n d- l-x-n- z-n-e y-n-? ------------------------------------------- mǐ lēi xiānshēng, nín de lǚxíng zěnme yàng?
Var är er fru, herr Müller? 米-先-- ---太--- 哪里 ? 米勒先生, 您的 太太 在 哪里 ? 米-先-, 您- 太- 在 哪- ? ------------------ 米勒先生, 您的 太太 在 哪里 ? 0
M- -ēi xi-n-hē----nín -e -àit-i---i -ǎ-ǐ? Mǐ lēi xiānshēng, nín de tàitài zài nǎlǐ? M- l-i x-ā-s-ē-g- n-n d- t-i-à- z-i n-l-? ----------------------------------------- Mǐ lēi xiānshēng, nín de tàitài zài nǎlǐ?
Ni – Er 您-您的 您–您的 您-您- ---- 您–您的 0
Ní- – --- -e Nín – nín de N-n – n-n d- ------------ Nín – nín de
Hur var er resa, fru Schmidt? 施--女士- -- ---怎-- ? 施密特女士, 您的 旅行 怎么样 ? 施-特-士- 您- 旅- 怎-样 ? ------------------ 施密特女士, 您的 旅行 怎么样 ? 0
sh--mì t--n-sh-,-n-n de---xí-----nme --ng? shī mì tè nǚshì, nín de lǚxíng zěnme yàng? s-ī m- t- n-s-ì- n-n d- l-x-n- z-n-e y-n-? ------------------------------------------ shī mì tè nǚshì, nín de lǚxíng zěnme yàng?
Var är er man, fru Schmidt? 施--女士- 您的-先- 在-哪里 ? 施密特女士, 您的 先生 在 哪里 ? 施-特-士- 您- 先- 在 哪- ? ------------------- 施密特女士, 您的 先生 在 哪里 ? 0
S-------è -ǚ-h-,-n-- -- x-ā----ng--à- n-l-? Shī mì tè nǚshì, nín de xiānshēng zài nǎlǐ? S-ī m- t- n-s-ì- n-n d- x-ā-s-ē-g z-i n-l-? ------------------------------------------- Shī mì tè nǚshì, nín de xiānshēng zài nǎlǐ?

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!