Frazlibro

eo Urbovizito   »   fa ‫بازدید از شهر‬

42 [kvardek du]

Urbovizito

Urbovizito

‫42 [چهل و دو]‬

42 [che-hel-o-do]

‫بازدید از شهر‬

[bâzdid az shahr]

Elektu kiel vi volas vidi la tradukon:   
esperanto persa Ludu Pli
Ĉu la bazaro dimanĉe malfermitas? ‫-ا----یکشنبه--- با- اس--‬ ‫بازار یکشنبه-ها باز است؟‬ ‫-ا-ا- ی-ش-ب-‌-ا ب-ز ا-ت-‬ -------------------------- ‫بازار یکشنبه‌ها باز است؟‬ 0
b-zâ---ek-s---be-hâ bâ--as-? bâzâr yek-shanbe-hâ bâz ast? b-z-r y-k-s-a-b---â b-z a-t- ---------------------------- bâzâr yek-shanbe-hâ bâz ast?
Ĉu la foiro lunde malfermitas? ‫---ی--اه -وشنبه-ه- -از ا-ت-‬ ‫نمایشگاه دوشنبه-ها باز است؟‬ ‫-م-ی-گ-ه د-ش-ب-‌-ا ب-ز ا-ت-‬ ----------------------------- ‫نمایشگاه دوشنبه‌ها باز است؟‬ 0
namâye-hg-h-d--sh--b--h--b----st? namâyeshgâh do-shanbe-hâ bâz ast? n-m-y-s-g-h d---h-n-e-h- b-z a-t- --------------------------------- namâyeshgâh do-shanbe-hâ bâz ast?
Ĉu la ekspozicio marde malfermitas? ‫---یش-اه--گ-ل----س- -ن-ه--- با---س-؟‬ ‫نمایشگاه (گالری) سه شنبه-ها باز است؟‬ ‫-م-ی-گ-ه (-ا-ر-) س- ش-ب-‌-ا ب-ز ا-ت-‬ -------------------------------------- ‫نمایشگاه (گالری) سه شنبه‌ها باز است؟‬ 0
n-mây-s-gâ------e--- -----anb---- -â- -s-? namâyeshgâh (gâlery) se-shanbe-hâ bâz ast? n-m-y-s-g-h (-â-e-y- s---h-n-e-h- b-z a-t- ------------------------------------------ namâyeshgâh (gâlery) se-shanbe-hâ bâz ast?
Ĉu la bestarejo merkrede malfermitas? ‫-اغ و-ش -ها- شن--‌ها-ب----س-؟‬ ‫باغ وحش چهار شنبه-ها باز است؟‬ ‫-ا- و-ش چ-ا- ش-ب-‌-ا ب-ز ا-ت-‬ ------------------------------- ‫باغ وحش چهار شنبه‌ها باز است؟‬ 0
bâgh---a--s- c-a---r---anbe--- bâz-a-t? bâghe vah-sh cha-hâr-shanbe-hâ bâz ast? b-g-e v-h-s- c-a-h-r-s-a-b---â b-z a-t- --------------------------------------- bâghe vah-sh cha-hâr-shanbe-hâ bâz ast?
Ĉu la muzeo ĵaŭde malfermitas? ‫م--ه-پ-----به‌ه- -ا--ا--؟‬ ‫موزه پنج شنبه-ها باز است؟‬ ‫-و-ه پ-ج ش-ب-‌-ا ب-ز ا-ت-‬ --------------------------- ‫موزه پنج شنبه‌ها باز است؟‬ 0
m-z- ---j-sh--b--h- b------? muze panj-shanbe-hâ bâz ast? m-z- p-n---h-n-e-h- b-z a-t- ---------------------------- muze panj-shanbe-hâ bâz ast?
Ĉu la galerio vendrede malfermitas? ‫--لر--جم-ه‌ها-با--است-‬ ‫گالری جمعه-ها باز است؟‬ ‫-ا-ر- ج-ع-‌-ا ب-ز ا-ت-‬ ------------------------ ‫گالری جمعه‌ها باز است؟‬ 0
gâler- --m-e--- bâz---t? gâlery jom-e-hâ bâz ast? g-l-r- j-m-e-h- b-z a-t- ------------------------ gâlery jom-e-hâ bâz ast?
Ĉu oni rajtas foti? ‫-کس---ف-ن--ج-ز--س--‬ ‫عکس گرفتن مجاز است؟‬ ‫-ک- گ-ف-ن م-ا- ا-ت-‬ --------------------- ‫عکس گرفتن مجاز است؟‬ 0
a-s g-refta----j------? aks gereftan mojâz ast? a-s g-r-f-a- m-j-z a-t- ----------------------- aks gereftan mojâz ast?
Ĉu oni devas pagi por eniri? ‫با----ر-دی داد؟‬ ‫باید ورودی داد؟‬ ‫-ا-د و-و-ی د-د-‬ ----------------- ‫باید ورودی داد؟‬ 0
b-ya- vor--i dâ-? bâyad vorudi dâd? b-y-d v-r-d- d-d- ----------------- bâyad vorudi dâd?
Kiom kostas la eniro? ‫بلی- -ر-د- چند-----‬ ‫بلیط ورودی چند است؟‬ ‫-ل-ط و-و-ی چ-د ا-ت-‬ --------------------- ‫بلیط ورودی چند است؟‬ 0
b---t- -oru-- ch--- -s-? belite vorudi chand ast? b-l-t- v-r-d- c-a-d a-t- ------------------------ belite vorudi chand ast?
Ĉu estas rabato por grupoj? ‫-ی--برای -----ا تخفیف م-‌د-ند؟‬ ‫آیا برای گروهها تخفیف می-دهند؟‬ ‫-ی- ب-ا- گ-و-ه- ت-ف-ف م-‌-ه-د-‬ -------------------------------- ‫آیا برای گروهها تخفیف می‌دهند؟‬ 0
takhfif-b--ây- gor-h vo-ud -âr-d? takhfif barâye goruh vojud dârad? t-k-f-f b-r-y- g-r-h v-j-d d-r-d- --------------------------------- takhfif barâye goruh vojud dârad?
Ĉu estas rabato por infanoj? ‫------ا- -چ---- -خ-ی- -ی‌دهند-‬ ‫آیا برای بچه-ها تخفیف می-دهند؟‬ ‫-ی- ب-ا- ب-ه-ه- ت-ف-ف م-‌-ه-د-‬ -------------------------------- ‫آیا برای بچه‌ها تخفیف می‌دهند؟‬ 0
ta----f -a-ây- -------- vo--d dâ-a-? takhfif barâye bache-hâ vojud dârad? t-k-f-f b-r-y- b-c-e-h- v-j-d d-r-d- ------------------------------------ takhfif barâye bache-hâ vojud dârad?
Ĉu estas rabato por studentoj? ‫-یا-به -ان---ه- -خ-یف -ی--ه-د؟‬ ‫آیا به دانشجوها تخفیف می-دهند؟‬ ‫-ی- ب- د-ن-ج-ه- ت-ف-ف م-‌-ه-د-‬ -------------------------------- ‫آیا به دانشجوها تخفیف می‌دهند؟‬ 0
t-k---------y--dân-s-j--y----ojud dâr-d? takhfif barâye dâneshju-yân vojud dârad? t-k-f-f b-r-y- d-n-s-j---â- v-j-d d-r-d- ---------------------------------------- takhfif barâye dâneshju-yân vojud dârad?
Kia konstruaĵo estas tio? ‫--ن چ- جو- س-خ--انی ا---‬ ‫این چه جور ساختمانی است؟‬ ‫-ی- چ- ج-ر س-خ-م-ن- ا-ت-‬ -------------------------- ‫این چه جور ساختمانی است؟‬ 0
i- -h- sâkht--â-i-ast? in che sâkhtemâni ast? i- c-e s-k-t-m-n- a-t- ---------------------- in che sâkhtemâni ast?
Kiomjara estas la konstruaĵo? ‫قدم---ی----ا-چ--ر-ا---‬ ‫قدمت این بنا چقدر است؟‬ ‫-د-ت ا-ن ب-ا چ-د- ا-ت-‬ ------------------------ ‫قدمت این بنا چقدر است؟‬ 0
g-ed--t- --kh-e-ân-c--g-adr--s-? ghedmate sâkhtemân cheghadr ast? g-e-m-t- s-k-t-m-n c-e-h-d- a-t- -------------------------------- ghedmate sâkhtemân cheghadr ast?
Kiu konstruis la konstruaĵon? ‫-ی ا-ن-ساخت--ن--ا---ا--رد- -س- (-اخ-ه--ست)-‬ ‫کی این ساختمان را بنا کرده است (ساخته است)؟‬ ‫-ی ا-ن س-خ-م-ن ر- ب-ا ک-د- ا-ت (-ا-ت- ا-ت-؟- --------------------------------------------- ‫کی این ساختمان را بنا کرده است (ساخته است)؟‬ 0
che k-si-sâk-temân-----an---ar-e ------â-h-e -s--? che kasi sâkhtemân râ banâ karde ast (sâkhte ast)? c-e k-s- s-k-t-m-n r- b-n- k-r-e a-t (-â-h-e a-t-? -------------------------------------------------- che kasi sâkhtemân râ banâ karde ast (sâkhte ast)?
Mi interesiĝas pri arĥitekturo. ‫-- -ه م----ی-ع-----م-د-.‬ ‫من به معماری علاقه مندم.‬ ‫-ن ب- م-م-ر- ع-ا-ه م-د-.- -------------------------- ‫من به معماری علاقه مندم.‬ 0
m-n-be----em--- a-â------dam. man be me-emâri alâghemandam. m-n b- m---m-r- a-â-h-m-n-a-. ----------------------------- man be me-emâri alâghemandam.
Mi interesiĝas pri arto. ‫---ع--قه من--به-ه-- ه-ت-.‬ ‫من علاقه مند به هنر هستم.‬ ‫-ن ع-ا-ه م-د ب- ه-ر ه-ت-.- --------------------------- ‫من علاقه مند به هنر هستم.‬ 0
ma- -l----mand--- ho--r-ha--am. man alâghemand be honar hastam. m-n a-â-h-m-n- b- h-n-r h-s-a-. ------------------------------- man alâghemand be honar hastam.
Mi interesiĝas pri pentrarto. ‫م- علاقه --د ب---ق--ی -ستم.‬ ‫من علاقه مند به نقاشی هستم.‬ ‫-ن ع-ا-ه م-د ب- ن-ا-ی ه-ت-.- ----------------------------- ‫من علاقه مند به نقاشی هستم.‬ 0
m-n----g-e-a-d--- -a-hâ-hi -ast-m. man alâghemand be naghâshi hastam. m-n a-â-h-m-n- b- n-g-â-h- h-s-a-. ---------------------------------- man alâghemand be naghâshi hastam.

Rapidaj lingvoj, malrapidaj lingvoj

Estas pli ol 6000 malsamaj lingvoj en la mondo. Sed ĉiuj havas la saman funkcion. Ili helpas nin interŝanĝi informojn. Tio okazas diverse en ĉiu lingvo. Ĉar ĉiu lingvo funkcias laŭ siaj propraj reguloj. Ankaŭ la parolrapido diferencas. Tion pruvis lingvistoj en diversaj esploroj. Oni tiucele tradukis mallongajn tekstojn en plurajn lingvojn. Tiujn tekstojn oni poste legigis al desnaskaj parolantoj. La rezulto klaris. La japana kaj la hispana estas la plej rapidaj lingvoj. En tiuj lingvoj oni parolas po 8 silaboj sekunde. La ĉinoj parolas konsiderinde pli malrapide. Ili atingas nur po 5 silaboj sekunde. La rapideco dependas de la komplekseco de la silaboj. Kiam la silaboj estas kompleksaj, oni bezonas pli da tempo por paroli. La germana enhavas ekzempe po 3 sonojn silabe. Ĝin oni do parolas relative malrapide. Sed rapide paroli ne signifas ankaŭ multon komuniki. Tute male! Rapide prononcitaj silaboj enhavas nur malmulte da informo. Kvankam la japanoj do rapide parolas, ili transportas malmulte da enhavo. La ‘malrapida’ ĉina aliflanke esprimas multon per malmultaj vortoj. Ankaŭ la anglaj silaboj enhavas multe da informo. Estas interese ke la pristuditaj lingvoj havas preskaŭ la saman efikecon. Tio signifas ke kiu pli rapide parolas, tiu multon komunikas. Kaj kiu pli rapide parolas, tiu pli da vortoj bezonas. Je la fino ĉiuj do samtempe atingas la celon.