Ordlista

sv Årstider och väder   »   ps موسمونه او هوا

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [ شپاړس ]

16 [ شپاړس ]

موسمونه او هوا

موسمونه او هوا

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska pashto Spela Mer
Det här är årstiderna: دا م-س--ن----: د_ م______ د__ د- م-س-و-ه د-: -------------- دا موسمونه دي: 0
دا--و--و---د-: د_ م______ د__ د- م-س-و-ه د-: -------------- دا موسمونه دي:
Våren, sommaren, پ----،--و-ی، پ_____ ا____ پ-ر-ی- ا-ړ-، ------------ پسرلی، اوړی، 0
پ-رلی،---ړی، پ_____ ا____ پ-ر-ی- ا-ړ-، ------------ پسرلی، اوړی،
hösten och vintern. من--او -مي. م__ ا_ ژ___ م-ي ا- ژ-ي- ----------- مني او ژمي. 0
من- او-ژمي. م__ ا_ ژ___ م-ي ا- ژ-ي- ----------- مني او ژمي.
Sommaren är hett. ا-ړی--ر- --. ا___ ګ__ د__ ا-ړ- ګ-م د-. ------------ اوړی ګرم دی. 0
ا-ړی -ر---ی. ا___ ګ__ د__ ا-ړ- ګ-م د-. ------------ اوړی ګرم دی.
På sommaren skiner solen. ل-ر - -وړی په-م-----ې--وښا-ه ---ی. ل__ د ا___ پ_ م___ ک_ ر_____ ک____ ل-ر د ا-ړ- پ- م-س- ک- ر-ښ-ن- ک-ږ-. ---------------------------------- لمر د اوړی په موسم کې روښانه کیږی. 0
lm- - āoṟ---a -----kê ro---a kygy l__ d ā___ p_ m___ k_ r_____ k___ l-r d ā-ṟ- p- m-s- k- r-ǩ-n- k-g- --------------------------------- lmr d āoṟy pa mosm kê roǩāna kygy
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. پ-----ی--ې---ږ -و- یو چ- -ګ--ا-- --ړ-. پ_ ا___ ک_ م__ خ__ ی_ چ_ ت_ ر___ و____ پ- ا-ړ- ک- م-ږ خ-ښ ی- چ- ت- ر-ت- و-ړ-. -------------------------------------- په اوړی کې موږ خوښ یو چې تګ راتګ وکړو. 0
p----ṟ---- -og-ǩo- yo çê--- rā-g --ṟo p_ ā___ k_ m__ ǩ__ y_ ç_ t_ r___ o___ p- ā-ṟ- k- m-g ǩ-ǩ y- ç- t- r-t- o-ṟ- ------------------------------------- pa āoṟy kê mog ǩoǩ yo çê tg rātg okṟo
Vintern är kall. ژم- سا-ه -ی. ژ__ س___ د__ ژ-ی س-ړ- د-. ------------ ژمی ساړه دی. 0
ژ-- س-ړ- -ی. ژ__ س___ د__ ژ-ی س-ړ- د-. ------------ ژمی ساړه دی.
På vintern snöar eller regnar det. په -م---ې و---ه ---ب-را- ک---. پ_ ژ__ ک_ و____ ی_ ب____ ک____ پ- ژ-ي ک- و-و-ه ی- ب-ر-ن ک-ږ-. ------------------------------ په ژمي کې واوره یا باران کیږي. 0
په-ژم- -- --وره--ا---را--کیږي. پ_ ژ__ ک_ و____ ی_ ب____ ک____ پ- ژ-ي ک- و-و-ه ی- ب-ر-ن ک-ږ-. ------------------------------ په ژمي کې واوره یا باران کیږي.
På vintern stannar vi gärna hemma. په---ي -ې--وږ--ه کور-ک---اتې--ی-ل------. پ_ ژ__ ک_ م__ پ_ ک__ ک_ پ___ ک___ خ_____ پ- ژ-ي ک- م-ږ پ- ک-ر ک- پ-ت- ک-د- خ-ښ-و- ---------------------------------------- په ژمي کې موږ په کور کې پاتې کیدل خوښوو. 0
په--م--ک--مو- په کو---ې -اتې---دل--و-و-. پ_ ژ__ ک_ م__ پ_ ک__ ک_ پ___ ک___ خ_____ پ- ژ-ي ک- م-ږ پ- ک-ر ک- پ-ت- ک-د- خ-ښ-و- ---------------------------------------- په ژمي کې موږ په کور کې پاتې کیدل خوښوو.
Det är kallt. س-ړ---ه. س___ د__ س-ړ- د-. -------- ساړه ده. 0
س-ړ---ه. س___ د__ س-ړ- د-. -------- ساړه ده.
Det regnar. ب-ر-ن-وریږ-. ب____ و_____ ب-ر-ن و-ی-ي- ------------ باران وریږي. 0
ب-را---ری-ي. ب____ و_____ ب-ر-ن و-ی-ي- ------------ باران وریږي.
Det är blåsigt. م--م -اد-ن---. م___ ب____ د__ م-س- ب-د-ن د-. -------------- موسم بادجن دی. 0
م-س- ب--جن د-. م___ ب____ د__ م-س- ب-د-ن د-. -------------- موسم بادجن دی.
Det är varmt. هو- --مه ده. ه__ ګ___ د__ ه-ا ګ-م- د-. ------------ هوا ګرمه ده. 0
هوا -ر-ه --. ه__ ګ___ د__ ه-ا ګ-م- د-. ------------ هوا ګرمه ده.
Det är soligt. ن- ----ر-و-ا-ګ- د-. ن_ د ل__ و_____ د__ ن- د ل-ر و-ا-ګ- د-. ------------------- نن د لمر وړانګې دی. 0
n- ---m---ṟā-----y n_ d l__ o_____ d_ n- d l-r o-ā-g- d- ------------------ nn d lmr oṟāngê dy
Det är klart väder. ه----ی-- ښ----ښکل----. ه__ ډ___ ښ_ / ښ___ د__ ه-ا ډ-ر- ښ- / ښ-ل- د-. ---------------------- هوا ډیره ښه / ښکلې ده. 0
a-- ḏ-ra-ǩ--ǩ-l---a a__ ḏ___ ǩ_ ǩ___ d_ a-ā ḏ-r- ǩ- ǩ-l- d- ------------------- aoā ḏyra ǩa ǩklê da
Vad är det för väder idag? ن--ور--م--م-څنګ- -ی؟ ن_ و__ م___ څ___ د__ ن- و-ځ م-س- څ-ګ- د-؟ -------------------- نن ورځ موسم څنګه دی؟ 0
ن----ځ م--م-څ--ه --؟ ن_ و__ م___ څ___ د__ ن- و-ځ م-س- څ-ګ- د-؟ -------------------- نن ورځ موسم څنګه دی؟
Det är kallt idag. نن--با س-- د-. ن_ س__ س__ د__ ن- س-ا س-ه د-. -------------- نن سبا سړه ده. 0
ن- س------ --. ن_ س__ س__ د__ ن- س-ا س-ه د-. -------------- نن سبا سړه ده.
Det är varmt idag. ن- ور- ګ-م--د-. ن_ و__ ګ___ د__ ن- و-ځ ګ-م- د-. --------------- نن ورځ ګرمه ده. 0
ن- -ر--ګ--ه -ه. ن_ و__ ګ___ د__ ن- و-ځ ګ-م- د-. --------------- نن ورځ ګرمه ده.

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.