Ordlista

sv Årstider och väder   »   be Поры года і надвор’е

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [шаснаццаць]

16 [shasnatstsats’]

Поры года і надвор’е

[Pory goda і nadvor’e]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Det här är årstiderna: В--- --ры--ода: Вось поры года: В-с- п-р- г-д-: --------------- Вось поры года: 0
Vo-’-pory -od-: Vos’ pory goda: V-s- p-r- g-d-: --------------- Vos’ pory goda:
Våren, sommaren, в----- лета, вясна, лета, в-с-а- л-т-, ------------ вясна, лета, 0
v-a--a- le--, vyasna, leta, v-a-n-, l-t-, ------------- vyasna, leta,
hösten och vintern. восень-і-зі-а. восень і зіма. в-с-н- і з-м-. -------------- восень і зіма. 0
v-se-- і z-m-. vosen’ і zіma. v-s-n- і z-m-. -------------- vosen’ і zіma.
Sommaren är hett. Ле-а----ко----. Лета спякотнае. Л-т- с-я-о-н-е- --------------- Лета спякотнае. 0
L-ta-s-----t-a-. Leta spyakotnae. L-t- s-y-k-t-a-. ---------------- Leta spyakotnae.
På sommaren skiner solen. Ул---- -вец-ц- сон--. Улетку свеціць сонца. У-е-к- с-е-і-ь с-н-а- --------------------- Улетку свеціць сонца. 0
U-e--u s-ets--s- s-n--a. Uletku svetsіts’ sontsa. U-e-k- s-e-s-t-’ s-n-s-. ------------------------ Uletku svetsіts’ sontsa.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Ул-т----ы-любі----л-ць. Улетку мы любім гуляць. У-е-к- м- л-б-м г-л-ц-. ----------------------- Улетку мы любім гуляць. 0
Ul---u------ubіm-g-l--t--. Uletku my lyubіm gulyats’. U-e-k- m- l-u-і- g-l-a-s-. -------------------------- Uletku my lyubіm gulyats’.
Vintern är kall. З-ма хал-дн-я. Зіма халодная. З-м- х-л-д-а-. -------------- Зіма халодная. 0
Z--- kh-l--n-ya. Zіma khalodnaya. Z-m- k-a-o-n-y-. ---------------- Zіma khalodnaya.
På vintern snöar eller regnar det. Уз-мк- ---е -н-- ----д-ж--. Узімку ідзе снег або дождж. У-і-к- і-з- с-е- а-о д-ж-ж- --------------------------- Узімку ідзе снег або дождж. 0
U--m-- -dze----g-a---d--hd-h. Uzіmku іdze sneg abo dozhdzh. U-і-k- і-z- s-e- a-o d-z-d-h- ----------------------------- Uzіmku іdze sneg abo dozhdzh.
På vintern stannar vi gärna hemma. Уз--ку---м --д-ба--ц--быць д-м-. Узімку нам падабаецца быць дома. У-і-к- н-м п-д-б-е-ц- б-ц- д-м-. -------------------------------- Узімку нам падабаецца быць дома. 0
U-------am--ada-a-t--s- by-s----m-. Uzіmku nam padabaetstsa byts’ doma. U-і-k- n-m p-d-b-e-s-s- b-t-’ d-m-. ----------------------------------- Uzіmku nam padabaetstsa byts’ doma.
Det är kallt. Хола-на. Холадна. Х-л-д-а- -------- Холадна. 0
K----d-a. Kholadna. K-o-a-n-. --------- Kholadna.
Det regnar. Ідз- ---д-. Ідзе дождж. І-з- д-ж-ж- ----------- Ідзе дождж. 0
Іdz- -o--d--. Іdze dozhdzh. І-z- d-z-d-h- ------------- Іdze dozhdzh.
Det är blåsigt. Д---е-вецер. Дзьме вецер. Д-ь-е в-ц-р- ------------ Дзьме вецер. 0
D---e----ser. Dz’me vetser. D-’-e v-t-e-. ------------- Dz’me vetser.
Det är varmt. Ц--л-. Цёпла. Ц-п-а- ------ Цёпла. 0
T-----. Tsepla. T-e-l-. ------- Tsepla.
Det är soligt. Сон-ч-а. Сонечна. С-н-ч-а- -------- Сонечна. 0
S--echn-. Sonechna. S-n-c-n-. --------- Sonechna.
Det är klart väder. Б--в-б--ч--. Бязвоблачна. Б-з-о-л-ч-а- ------------ Бязвоблачна. 0
Byaz--b-ac---. Byazvoblachna. B-a-v-b-a-h-a- -------------- Byazvoblachna.
Vad är det för väder idag? Я-о- --нн- ----о--е? Якое сёння надвор’е? Я-о- с-н-я н-д-о-’-? -------------------- Якое сёння надвор’е? 0
Ya--- -e-nya n-d-or--? Yakoe sennya nadvor’e? Y-k-e s-n-y- n-d-o-’-? ---------------------- Yakoe sennya nadvor’e?
Det är kallt idag. С-н-я хо-адн-. Сёння холадна. С-н-я х-л-д-а- -------------- Сёння холадна. 0
Sen--- kh-lad--. Sennya kholadna. S-n-y- k-o-a-n-. ---------------- Sennya kholadna.
Det är varmt idag. Сён-- --пла. Сёння цёпла. С-н-я ц-п-а- ------------ Сёння цёпла. 0
Sen-ya--s----. Sennya tsepla. S-n-y- t-e-l-. -------------- Sennya tsepla.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.