Ordlista

sv Årstider och väder   »   ti እዋናት-ዓመትን ኩነታት ኣየርን

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [ዓሰርተሽዱሽተ]

16 [‘aseriteshidushite]

እዋናት-ዓመትን ኩነታት ኣየርን

[iwanati-‘ametini kunetati ayerini]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Det här är årstiderna: እ-ኦም’ቶ- -ዋ---ዓመ- እ-ም፥ እ------ እ------- እ--- እ-ኦ-’-ም እ-ና---መ- እ-ም- --------------------- እዚኦም’ቶም እዋናት-ዓመት እዮም፥ 0
i----mi----i-iwanat-----e--------፥ i----------- i------------- i----- i-ī-o-i-t-m- i-a-a-i-‘-m-t- i-o-i- ---------------------------------- izī’omi’tomi iwanati-‘ameti iyomi፥
Våren, sommaren, ጽ-ያ- ሃ-ይ ጽ--- ሃ-- ጽ-ያ- ሃ-ይ -------- ጽድያ፣ ሃጋይ 0
t-’-d-y---ha-ayi t-------- h----- t-’-d-y-፣ h-g-y- ---------------- ts’idiya፣ hagayi
hösten och vintern. ከ--ን ---ትን። ከ--- ክ----- ከ-ዒ- ክ-ም-ን- ----------- ከውዒን ክረምትን። 0
kewi-ī-- k-remit---። k------- k---------- k-w-‘-n- k-r-m-t-n-። -------------------- kewi‘īni kiremitini።
Sommaren är hett. ሓጋይ--ሩ- እዩ። ሓ-- ሃ-- እ-- ሓ-ይ ሃ-ር እ-። ----------- ሓጋይ ሃሩር እዩ። 0
ḥaga-i-ha------yu። h------ h----- i--- h-a-a-i h-r-r- i-u- ------------------- ḥagayi haruri iyu።
På sommaren skiner solen. ኣብ--ጋይ ጸ---ት--ቕ እ-። ኣ- ሓ-- ጸ-- ት--- እ-- ኣ- ሓ-ይ ጸ-ይ ት-ር- እ-። ------------------- ኣብ ሓጋይ ጸሓይ ትበርቕ እያ። 0
a-i--̣-g--- -s--ḥay--t-b----̱’- i--። a-- h------ t-------- t--------- i--- a-i h-a-a-i t-’-h-a-i t-b-r-k-’- i-a- ------------------------------------- abi ḥagayi ts’eḥayi tiberiḵ’i iya።
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. ኣብ--ጋ--ከ-ዛ-ር -----ለና። ኣ- ሓ-- ከ---- ደ- ይ---- ኣ- ሓ-ይ ከ-ዛ-ር ደ- ይ-ለ-። --------------------- ኣብ ሓጋይ ከነዛውር ደስ ይብለና። 0
a-------ayi--e-e--wi-i de---y-bi---a። a-- h------ k--------- d--- y-------- a-i h-a-a-i k-n-z-w-r- d-s- y-b-l-n-። ------------------------------------- abi ḥagayi kenezawiri desi yibilena።
Vintern är kall. ክረ-ቲ -- እ-። ክ--- ቁ- እ-- ክ-ም- ቁ- እ-። ----------- ክረምቲ ቁሪ እዩ። 0
kire--t- k’u-ī---u። k------- k---- i--- k-r-m-t- k-u-ī i-u- ------------------- kiremitī k’urī iyu።
På vintern snöar eller regnar det. ኣብ ---ቲ-ውር- -ይ-----ሃርም -ዩ። ኣ- ክ--- ው-- ወ- ማ- ይ--- እ-- ኣ- ክ-ም- ው-ጪ ወ- ማ- ይ-ር- እ-። -------------------------- ኣብ ክረምቲ ውርጪ ወይ ማይ ይሃርም እዩ። 0
ab---i----tī -i-ich-ī--e-i mayi yi-ar--- -y-። a-- k------- w------- w--- m--- y------- i--- a-i k-r-m-t- w-r-c-’- w-y- m-y- y-h-r-m- i-u- --------------------------------------------- abi kiremitī wirich’ī weyi mayi yiharimi iyu።
På vintern stannar vi gärna hemma. ኣ- -ረም--ኣብ--ዛ----ፍ--ስ-ይ-ለ-። ኣ- ክ--- ኣ- ገ- ም--- ደ- ይ---- ኣ- ክ-ም- ኣ- ገ- ም-ራ- ደ- ይ-ለ-። --------------------------- ኣብ ክረምቲ ኣብ ገዛ ምትራፍ ደስ ይብለና። 0
a---ki---i-ī--bi ge-a --tir-fi desi--ib-le--። a-- k------- a-- g--- m------- d--- y-------- a-i k-r-m-t- a-i g-z- m-t-r-f- d-s- y-b-l-n-። --------------------------------------------- abi kiremitī abi geza mitirafi desi yibilena።
Det är kallt. ቁ- ኣሎ። ቁ- ኣ-- ቁ- ኣ-። ------ ቁሪ ኣሎ። 0
k---ī--lo። k---- a--- k-u-ī a-o- ---------- k’urī alo።
Det regnar. ማይ ------ሎ። ማ- ይ--- ኣ-- ማ- ይ-ር- ኣ-። ----------- ማይ ይሃርም ኣሎ። 0
m--i yi---i-i-a--። m--- y------- a--- m-y- y-h-r-m- a-o- ------------------ mayi yiharimi alo።
Det är blåsigt. ንፋስ --። ን-- ኣ-- ን-ስ ኣ-። ------- ንፋስ ኣሎ። 0
nifas-----። n----- a--- n-f-s- a-o- ----------- nifasi alo።
Det är varmt. ሃ-- ኣ-። ሃ-- ኣ-- ሃ-ር ኣ-። ------- ሃሩር ኣሎ። 0
h-r-ri-a-o። h----- a--- h-r-r- a-o- ----------- haruri alo።
Det är soligt. ጸ-- ኣ-። ጸ-- ኣ-- ጸ-ይ ኣ-። ------- ጸሓይ ኣላ። 0
ts---̣--- --a። t-------- a--- t-’-h-a-i a-a- -------------- ts’eḥayi ala።
Det är klart väder. ደ-ናታት ኣለው። ደ---- ኣ--- ደ-ና-ት ኣ-ው- ---------- ደበናታት ኣለው። 0
d-be-a-at- -lewi። d--------- a----- d-b-n-t-t- a-e-i- ----------------- debenatati alewi።
Vad är det för väder idag? ሎ--ኩነታት-ኣየ- ከመ- ድ-? ሎ- ኩ--- ኣ-- ከ-- ድ-- ሎ- ኩ-ታ- ኣ-ር ከ-ይ ድ-? ------------------- ሎሚ ኩነታት ኣየር ከመይ ድዩ? 0
lo---k-n---t- -y--- k--e-i-diyu? l--- k------- a---- k----- d---- l-m- k-n-t-t- a-e-i k-m-y- d-y-? -------------------------------- lomī kunetati ayeri kemeyi diyu?
Det är kallt idag. ሎሚ-ቁ--ኣ-። ሎ- ቁ- ኣ-- ሎ- ቁ- ኣ-። --------- ሎሚ ቁሪ ኣሎ። 0
l-mī-k-u-- alo። l--- k---- a--- l-m- k-u-ī a-o- --------------- lomī k’urī alo።
Det är varmt idag. ሎሚ-ሃ-- --። ሎ- ሃ-- ኣ-- ሎ- ሃ-ር ኣ-። ---------- ሎሚ ሃሩር ኣሎ። 0
l----har--- ---። l--- h----- a--- l-m- h-r-r- a-o- ---------------- lomī haruri alo።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.