Ordlista

sv Årstider och väder   »   bg Сезоните и времето

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [шестнайсет]

16 [shestnayset]

Сезоните и времето

[Sezonite i vremeto]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Det här är årstiderna: Т----са-сез-нит-: Т--- с- с-------- Т-в- с- с-з-н-т-: ----------------- Това са сезоните: 0
Tova--a--e--nite: T--- s- s-------- T-v- s- s-z-n-t-: ----------------- Tova sa sezonite:
Våren, sommaren, п-о-ет, -ято, п------ л---- п-о-е-, л-т-, ------------- пролет, лято, 0
pr---t--l--to, p------ l----- p-o-e-, l-a-o- -------------- prolet, lyato,
hösten och vintern. е--н-и з-м-. е--- и з---- е-е- и з-м-. ------------ есен и зима. 0
e----i-zim-. e--- i z---- e-e- i z-m-. ------------ esen i zima.
Sommaren är hett. Л----о-е-г----о. Л----- е г------ Л-т-т- е г-р-щ-. ---------------- Лятото е горещо. 0
L-atoto--- -ore-hc--. L------ y- g--------- L-a-o-o y- g-r-s-c-o- --------------------- Lyatoto ye goreshcho.
På sommaren skiner solen. Пр-- лят----сл---е-о---ее. П--- л----- с------- г---- П-е- л-т-т- с-ъ-ц-т- г-е-. -------------------------- През лятото слънцето грее. 0
P-ez-l--toto -l-n-set- -r--. P--- l------ s-------- g---- P-e- l-a-o-o s-y-t-e-o g-e-. ---------------------------- Prez lyatoto slyntseto gree.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Пр-з лято-- н-- --у-ово-с-ви------аз-о--ам-. П--- л----- н-- с у---------- с- р---------- П-е- л-т-т- н-е с у-о-о-с-в-е с- р-з-о-д-м-. -------------------------------------------- През лятото ние с удоволствие се разхождаме. 0
Prez-ly-t-to-ni------o--l-t-i--s- --z-hozhd--e. P--- l------ n-- s u---------- s- r------------ P-e- l-a-o-o n-e s u-o-o-s-v-e s- r-z-h-z-d-m-. ----------------------------------------------- Prez lyatoto nie s udovolstvie se razkhozhdame.
Vintern är kall. З-ма-а е --у--на. З----- е с------- З-м-т- е с-у-е-а- ----------------- Зимата е студена. 0
Z--a------stude-a. Z----- y- s------- Z-m-t- y- s-u-e-a- ------------------ Zimata ye studena.
På vintern snöar eller regnar det. Пре- з---т- -али -н-------д-ж-. П--- з----- в--- с--- и-- д---- П-е- з-м-т- в-л- с-я- и-и д-ж-. ------------------------------- През зимата вали сняг или дъжд. 0
P--- ----t- --l- s-yag--l--dy--d. P--- z----- v--- s---- i-- d----- P-e- z-m-t- v-l- s-y-g i-i d-z-d- --------------------------------- Prez zimata vali snyag ili dyzhd.
På vintern stannar vi gärna hemma. П-ез -има-а---ич-м- -а-ст-и----ъ-и. П--- з----- о------ д- с---- в----- П-е- з-м-т- о-и-а-е д- с-о-м в-ъ-и- ----------------------------------- През зимата обичаме да стоим вкъщи. 0
P---------a--bichame-d- st-im--k-s---i. P--- z----- o------- d- s---- v-------- P-e- z-m-t- o-i-h-m- d- s-o-m v-y-h-h-. --------------------------------------- Prez zimata obichame da stoim vkyshchi.
Det är kallt. Сту-е-о е. С------ е- С-у-е-о е- ---------- Студено е. 0
St-den--y-. S------ y-- S-u-e-o y-. ----------- Studeno ye.
Det regnar. В--и-дъ--. В--- д---- В-л- д-ж-. ---------- Вали дъжд. 0
V-li-d---d. V--- d----- V-l- d-z-d- ----------- Vali dyzhd.
Det är blåsigt. Д-х- --тъ-. Д--- в----- Д-х- в-т-р- ----------- Духа вятър. 0
Dukh- -y-t-r. D---- v------ D-k-a v-a-y-. ------------- Dukha vyatyr.
Det är varmt. То-л--е. Т---- е- Т-п-о е- -------- Топло е. 0
T-pl----. T---- y-- T-p-o y-. --------- Toplo ye.
Det är soligt. Слън-ев- е. С------- е- С-ъ-ч-в- е- ----------- Слънчево е. 0
S-yn--ev--y-. S-------- y-- S-y-c-e-o y-. ------------- Slynchevo ye.
Det är klart väder. Ясн--е. Я--- е- Я-н- е- ------- Ясно е. 0
Ya-n- y-. Y---- y-- Y-s-o y-. --------- Yasno ye.
Vad är det för väder idag? Какво - --е--------с? К---- е в------ д---- К-к-о е в-е-е-о д-е-? --------------------- Какво е времето днес? 0
Ka-vo y- -r-m-t- dn--? K---- y- v------ d---- K-k-o y- v-e-e-o d-e-? ---------------------- Kakvo ye vremeto dnes?
Det är kallt idag. Д--с - с-удено. Д--- е с------- Д-е- е с-у-е-о- --------------- Днес е студено. 0
Dne--y--s--d-n-. D--- y- s------- D-e- y- s-u-e-o- ---------------- Dnes ye studeno.
Det är varmt idag. Дн---- -----. Д--- е т----- Д-е- е т-п-о- ------------- Днес е топло. 0
Dn-- ye---p-o. D--- y- t----- D-e- y- t-p-o- -------------- Dnes ye toplo.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.