Ordlista

sv Årstider och väder   »   mk Годишни времиња и временски услови

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [шеснаесет]

16 [shyesnayesyet]

Годишни времиња и временски услови

[Guodishni vryemiњa i vryemyenski ooslovi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Det här är årstiderna: Ова--е--о--шнит--в---и--: О-- с- г-------- в------- О-а с- г-д-ш-и-е в-е-и-а- ------------------------- Ова се годишните времиња: 0
Ov- --e---od-s-n-----v-y-mi--: O-- s-- g----------- v-------- O-a s-e g-o-i-h-i-y- v-y-m-њ-: ------------------------------ Ova sye guodishnitye vryemiњa:
Våren, sommaren, п--лет, ---о п------ л--- п-о-е-, л-т- ------------ пролет, лето 0
p--ly-t, -y--o p------- l---- p-o-y-t- l-e-o -------------- prolyet, lyeto
hösten och vintern. есен- ---а. е---- з---- е-е-, з-м-. ----------- есен, зима. 0
y------ ---a. y------ z---- y-s-e-, z-m-. ------------- yesyen, zima.
Sommaren är hett. Летото---ж---о. Л----- е ж----- Л-т-т- е ж-ш-о- --------------- Летото е жешко. 0
L-etoto -e -y-s--o. L------ y- ʐ------- L-e-o-o y- ʐ-e-h-o- ------------------- Lyetoto ye ʐyeshko.
På sommaren skiner solen. Во --то с--ц----г-ее. В- л--- с------ г---- В- л-т- с-н-е-о г-е-. --------------------- Во лето сонцето грее. 0
Vo -y-t---o-----t- -u-y--e. V- l---- s-------- g------- V- l-e-o s-n-z-e-o g-r-e-e- --------------------------- Vo lyeto sontzyeto guryeye.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Во--ет---д--- с--з-----с---о д--шет--е. В- л--- о---- с- з---------- д- ш------ В- л-т- о-и-е с- з-д-в-с-т-о д- ш-т-м-. --------------------------------------- Во лето одиме со задовослтво да шетаме. 0
V----------im-e so-z-do--s-tvo--a -hyeta-y-. V- l---- o----- s- z---------- d- s--------- V- l-e-o o-i-y- s- z-d-v-s-t-o d- s-y-t-m-e- -------------------------------------------- Vo lyeto odimye so zadovosltvo da shyetamye.
Vintern är kall. З--ата ---ту-е--. З----- е с------- З-м-т- е с-у-е-а- ----------------- Зимата е студена. 0
Zi-ata -e st-o-y-n-. Z----- y- s--------- Z-m-t- y- s-o-d-e-a- -------------------- Zimata ye stoodyena.
På vintern snöar eller regnar det. Во -има--не---и-- -р--. В- з--- с---- и-- в---- В- з-м- с-е-и и-и в-н-. ----------------------- Во зима снежи или врне. 0
Vo --ma s---ʐi-i-- --ny-. V- z--- s----- i-- v----- V- z-m- s-y-ʐ- i-i v-n-e- ------------------------- Vo zima snyeʐi ili vrnye.
På vintern stannar vi gärna hemma. Во--има-а --т-н-вам--с- за-о-осл-в- ----. В- з----- о--------- с- з---------- д---- В- з-м-т- о-т-н-в-м- с- з-д-в-с-т-о д-м-. ----------------------------------------- Во зимата остануваме со задовослтво дома. 0
V- -i-ata --ta---v---- s- z--o---l--o--om-. V- z----- o----------- s- z---------- d---- V- z-m-t- o-t-n-o-a-y- s- z-d-v-s-t-o d-m-. ------------------------------------------- Vo zimata ostanoovamye so zadovosltvo doma.
Det är kallt. Ст-ден- -. С------ е- С-у-е-о е- ---------- Студено е. 0
Sto---eno y-. S-------- y-- S-o-d-e-o y-. ------------- Stoodyeno ye.
Det regnar. В--- дож-. В--- д---- В-н- д-ж-. ---------- Врне дожд. 0
V-nye-d-ʐ-. V---- d---- V-n-e d-ʐ-. ----------- Vrnye doʐd.
Det är blåsigt. Ветр----- е. В-------- е- В-т-о-и-о е- ------------ Ветровито е. 0
Vye-ro-it--y-. V--------- y-- V-e-r-v-t- y-. -------------- Vyetrovito ye.
Det är varmt. Т-пло е. Т---- е- Т-п-о е- -------- Топло е. 0
Toplo-y-. T---- y-- T-p-o y-. --------- Toplo ye.
Det är soligt. Со-ч----е. С------ е- С-н-е-о е- ---------- Сончево е. 0
So-c--e-o--e. S-------- y-- S-n-h-e-o y-. ------------- Sonchyevo ye.
Det är klart väder. В-д---е. В---- е- В-д-о е- -------- Ведро е. 0
V-e-ro-y-. V----- y-- V-e-r- y-. ---------- Vyedro ye.
Vad är det för väder idag? Ка-во-е-в--м-т---ен-с? К---- е в------ д----- К-к-о е в-е-е-о д-н-с- ---------------------- Какво е времето денес? 0
K-kv---e --y--y--o-d-e---s? K---- y- v-------- d------- K-k-o y- v-y-m-e-o d-e-y-s- --------------------------- Kakvo ye vryemyeto dyenyes?
Det är kallt idag. Денес---сту-е-о. Д---- е с------- Д-н-с е с-у-е-о- ---------------- Денес е студено. 0
Dye---s-ye-stoody-n-. D------ y- s--------- D-e-y-s y- s-o-d-e-o- --------------------- Dyenyes ye stoodyeno.
Det är varmt idag. Ден------о-ло. Д---- е т----- Д-н-с е т-п-о- -------------- Денес е топло. 0
D-en-es-y-------. D------ y- t----- D-e-y-s y- t-p-o- ----------------- Dyenyes ye toplo.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.