Ordlista

sv Årstider och väder   »   pa ਰੁੱਤਾਂ ਅਤੇ ਮੌਸਮ

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [ਸੋਲਾਂ]

16 [Sōlāṁ]

ਰੁੱਤਾਂ ਅਤੇ ਮੌਸਮ

[rutāṁ atē mausama]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska punjabi Spela Mer
Det här är årstiderna: ਰ---ਾ- ਇਸ -੍ਰਕਾਰ-ਹੁ--ੀਆਂ-ਹ-: ਰ--ਤ-- ਇਸ ਪ-ਰਕ-ਰ ਹ--ਦ-ਆ- ਹਨ: ਰ-ੱ-ਾ- ਇ- ਪ-ਰ-ਾ- ਹ-ੰ-ੀ-ਂ ਹ-: ---------------------------- ਰੁੱਤਾਂ ਇਸ ਪ੍ਰਕਾਰ ਹੁੰਦੀਆਂ ਹਨ: 0
r-tāṁ---a---akā-a---d--ā--h-na: rutāṁ isa prakāra hudī'āṁ hana: r-t-ṁ i-a p-a-ā-a h-d-'-ṁ h-n-: ------------------------------- rutāṁ isa prakāra hudī'āṁ hana:
Våren, sommaren, ਬਸ-ਤ----ੀ ਬਸ-ਤ,ਗਰਮ- ਬ-ੰ-,-ਰ-ੀ --------- ਬਸੰਤ,ਗਰਮੀ 0
Bas--a-----mī Basata,garamī B-s-t-,-a-a-ī ------------- Basata,garamī
hösten och vintern. ਪਤਝੜ--ਤੇ-ਸ-ਦੀ ਪਤਝੜ ਅਤ- ਸਰਦ- ਪ-ਝ- ਅ-ੇ ਸ-ਦ- ------------- ਪਤਝੜ ਅਤੇ ਸਰਦੀ 0
pa--j---- a-ē-sa--dī patajhaṛa atē saradī p-t-j-a-a a-ē s-r-d- -------------------- patajhaṛa atē saradī
Sommaren är hett. ਗ--ੀ -ਰਮ ਹ---ੀ-ਹੈ। ਗਰਮ- ਗਰਮ ਹ--ਦ- ਹ-। ਗ-ਮ- ਗ-ਮ ਹ-ੰ-ੀ ਹ-। ------------------ ਗਰਮੀ ਗਰਮ ਹੁੰਦੀ ਹੈ। 0
g--a---g-r--a-h-d--h--. garamī garama hudī hai. g-r-m- g-r-m- h-d- h-i- ----------------------- garamī garama hudī hai.
På sommaren skiner solen. ਗਰਮ- ਵ-ੱਚ ਸ-ਰ- ਚਮ----ਹ-। ਗਰਮ- ਵ--ਚ ਸ-ਰਜ ਚਮਕਦ- ਹ-। ਗ-ਮ- ਵ-ੱ- ਸ-ਰ- ਚ-ਕ-ਾ ਹ-। ------------------------ ਗਰਮੀ ਵਿੱਚ ਸੂਰਜ ਚਮਕਦਾ ਹੈ। 0
G--a-- vi-a--------c-m-kad- h--. Garamī vica sūraja camakadā hai. G-r-m- v-c- s-r-j- c-m-k-d- h-i- -------------------------------- Garamī vica sūraja camakadā hai.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. ਸਾ----ਗਰਮ--ਵਿ---ਟਹ---- -ੰ-- ---ਦਾ-ਹੈ। ਸ-ਨ-- ਗਰਮ- ਵ--ਚ ਟਹ-ਲਣ- ਚ-ਗ- ਲ-ਗਦ- ਹ-। ਸ-ਨ-ੰ ਗ-ਮ- ਵ-ੱ- ਟ-ਿ-ਣ- ਚ-ਗ- ਲ-ਗ-ਾ ਹ-। ------------------------------------- ਸਾਨੂੰ ਗਰਮੀ ਵਿੱਚ ਟਹਿਲਣਾ ਚੰਗਾ ਲੱਗਦਾ ਹੈ। 0
Sānū g-ra-ī-vic-----i-aṇ--c--- l--a-ā -ai. Sānū garamī vica ṭahilaṇā cagā lagadā hai. S-n- g-r-m- v-c- ṭ-h-l-ṇ- c-g- l-g-d- h-i- ------------------------------------------ Sānū garamī vica ṭahilaṇā cagā lagadā hai.
Vintern är kall. ਸ--ੀ -ੰ-ੀ--ੁ--- ਹੈ। ਸਰਦ- ਠ-ਡ- ਹ--ਦ- ਹ-। ਸ-ਦ- ਠ-ਡ- ਹ-ੰ-ੀ ਹ-। ------------------- ਸਰਦੀ ਠੰਡੀ ਹੁੰਦੀ ਹੈ। 0
Sar-dī----ḍī---d--hai. Saradī ṭhaḍī hudī hai. S-r-d- ṭ-a-ī h-d- h-i- ---------------------- Saradī ṭhaḍī hudī hai.
På vintern snöar eller regnar det. ਸ----ਵ-ੱਚ ਬਰ- ---ਦੀ--- --ਂ---ਰਿ- -ੁੰ-ੀ ਹ-। ਸਰਦ- ਵ--ਚ ਬਰਫ ਪ--ਦ- ਹ- ਜ-- ਬ-ਰ-ਸ਼ ਹ--ਦ- ਹ-। ਸ-ਦ- ਵ-ੱ- ਬ-ਫ ਪ-ਂ-ੀ ਹ- ਜ-ਂ ਬ-ਰ-ਸ਼ ਹ-ੰ-ੀ ਹ-। ------------------------------------------ ਸਰਦੀ ਵਿੱਚ ਬਰਫ ਪੈਂਦੀ ਹੈ ਜਾਂ ਬਾਰਿਸ਼ ਹੁੰਦੀ ਹੈ। 0
S----ī-vic--b-r-p-- -a-ndī h-i-j----ār--a---dī -ai. Saradī vica barapha paindī hai jāṁ bāriśa hudī hai. S-r-d- v-c- b-r-p-a p-i-d- h-i j-ṁ b-r-ś- h-d- h-i- --------------------------------------------------- Saradī vica barapha paindī hai jāṁ bāriśa hudī hai.
På vintern stannar vi gärna hemma. ਸ-ਨ-ੰ ਗ-ਮੀ -ਿ-ਚ ---ਵਿੱਚ ਰ-ਿ---ਚੰ-ਾ ----ਾ --। ਸ-ਨ-- ਗਰਮ- ਵ--ਚ ਘਰ ਵ--ਚ ਰਹ-ਣ- ਚ-ਗ- ਲ-ਗਦ- ਹ-। ਸ-ਨ-ੰ ਗ-ਮ- ਵ-ੱ- ਘ- ਵ-ੱ- ਰ-ਿ-ਾ ਚ-ਗ- ਲ-ਗ-ਾ ਹ-। -------------------------------------------- ਸਾਨੂੰ ਗਰਮੀ ਵਿੱਚ ਘਰ ਵਿੱਚ ਰਹਿਣਾ ਚੰਗਾ ਲੱਗਦਾ ਹੈ। 0
S--ū----amī---ca -h--a v-ca ra-iṇā---g--l-g-dā-ha-. Sānū garamī vica ghara vica rahiṇā cagā lagadā hai. S-n- g-r-m- v-c- g-a-a v-c- r-h-ṇ- c-g- l-g-d- h-i- --------------------------------------------------- Sānū garamī vica ghara vica rahiṇā cagā lagadā hai.
Det är kallt. ਠੰ- ਹ-। ਠ-ਡ ਹ-। ਠ-ਡ ਹ-। ------- ਠੰਡ ਹੈ। 0
Ṭ--ḍa-h-i. Ṭhaḍa hai. Ṭ-a-a h-i- ---------- Ṭhaḍa hai.
Det regnar. ਬਾਰਿ- ਹੋ ਰ-ੀ-ਹ-। ਬ-ਰ-ਸ਼ ਹ- ਰਹ- ਹ-। ਬ-ਰ-ਸ਼ ਹ- ਰ-ੀ ਹ-। ---------------- ਬਾਰਿਸ਼ ਹੋ ਰਹੀ ਹੈ। 0
Bā---------a-ī --i. Bāriśa hō rahī hai. B-r-ś- h- r-h- h-i- ------------------- Bāriśa hō rahī hai.
Det är blåsigt. ਤੂਫ-ਨ- ਹ-। ਤ-ਫ-ਨ- ਹ-। ਤ-ਫ-ਨ- ਹ-। ---------- ਤੂਫਾਨੀ ਹੈ। 0
Tū---nī h-i. Tūphānī hai. T-p-ā-ī h-i- ------------ Tūphānī hai.
Det är varmt. ਗ--- --। ਗਰਮ- ਹ-। ਗ-ਮ- ਹ-। -------- ਗਰਮੀ ਹੈ। 0
Gar-----ai. Garamī hai. G-r-m- h-i- ----------- Garamī hai.
Det är soligt. ਧੁ-ਪ --। ਧ--ਪ ਹ-। ਧ-ੱ- ਹ-। -------- ਧੁੱਪ ਹੈ। 0
D-up- ha-. Dhupa hai. D-u-a h-i- ---------- Dhupa hai.
Det är klart väder. ਤ---- ਧ----ਹੈ। ਤ--ਖ- ਧ--ਪ ਹ-। ਤ-ੱ-ੀ ਧ-ੱ- ਹ-। -------------- ਤਿੱਖੀ ਧੁੱਪ ਹੈ। 0
T-k-- dhup---a-. Tikhī dhupa hai. T-k-ī d-u-a h-i- ---------------- Tikhī dhupa hai.
Vad är det för väder idag? ਅੱ- -ੌਸ--ਕ--ੋ------ਹ-? ਅ-ਜ ਮ-ਸਮ ਕ-ਹ- ਜ-ਹ- ਹ-? ਅ-ਜ ਮ-ਸ- ਕ-ਹ- ਜ-ਹ- ਹ-? ---------------------- ਅੱਜ ਮੌਸਮ ਕਿਹੋ ਜਿਹਾ ਹੈ? 0
A-a --us-m---ihō j-h---a-? Aja mausama kihō jihā hai? A-a m-u-a-a k-h- j-h- h-i- -------------------------- Aja mausama kihō jihā hai?
Det är kallt idag. ਅ-- ਠ-ਡ -ੈ। ਅ-ਜ ਠ-ਡ ਹ-। ਅ-ਜ ਠ-ਡ ਹ-। ----------- ਅੱਜ ਠੰਡ ਹੈ। 0
Aj---h-ḍ---ai. Aja ṭhaḍa hai. A-a ṭ-a-a h-i- -------------- Aja ṭhaḍa hai.
Det är varmt idag. ਅ---ਗ--ੀ -ੈ। ਅ-ਜ ਗਰਮ- ਹ-। ਅ-ਜ ਗ-ਮ- ਹ-। ------------ ਅੱਜ ਗਰਮੀ ਹੈ। 0
A-a---ramī ---. Aja garamī hai. A-a g-r-m- h-i- --------------- Aja garamī hai.

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.