Libri i frazës

sq Lidhёzat 4   »   nn Conjunctions

97 [nёntёdhjetёeshtatё]

Lidhёzat 4

Lidhёzat 4

97 [nittisju / sju og nitti]

Conjunctions

Zgjidhni se si dëshironi të shihni përkthimin:   
Shqip Ninorsk Luaj Më shumë
E zuri gjumi, megjithёse televizori ishte i ndezur. Han sovn--sjølv-om---en --- --. Han sovna sjølv om TVen sto på. H-n s-v-a s-ø-v o- T-e- s-o p-. ------------------------------- Han sovna sjølv om TVen sto på. 0
Ai qёndroi, megjithёse ishte vonё. Ha- ---t ver-nde e----u-d- sjø-v -m d-t-v-- s---t. Han vart verande ei stund, sjølv om det var seint. H-n v-r- v-r-n-e e- s-u-d- s-ø-v o- d-t v-r s-i-t- -------------------------------------------------- Han vart verande ei stund, sjølv om det var seint. 0
Nuk erdhi, megjithёse e kishim lёnё tё takoheshim. Ha- --m-i--j-,--jøl--o--vi---d----- -v-ale. Han kom ikkje, sjølv om vi hadde ei avtale. H-n k-m i-k-e- s-ø-v o- v- h-d-e e- a-t-l-. ------------------------------------------- Han kom ikkje, sjølv om vi hadde ei avtale. 0
Televizori ishte i ndezur. Megjithatë atё e zuri gjumi. TV---st- -å,-men-han-so--- l-kevel. TVen sto på, men han sovna likevel. T-e- s-o p-, m-n h-n s-v-a l-k-v-l- ----------------------------------- TVen sto på, men han sovna likevel. 0
Ndonёse ishte vonё, ai qёndroi. D-- -a--se--t- ----h----a-t--e-ande-l-keve-. Det var seint, men han vart verande likevel. D-t v-r s-i-t- m-n h-n v-r- v-r-n-e l-k-v-l- -------------------------------------------- Det var seint, men han vart verande likevel. 0
Ne kishim lёnё takim. Megjithate ai nuk erdhi. Vi hadde ---a-tale--m-- --n -om --kje l-kev--. Vi hadde ei avtale, men han kom ikkje likevel. V- h-d-e e- a-t-l-, m-n h-n k-m i-k-e l-k-v-l- ---------------------------------------------- Vi hadde ei avtale, men han kom ikkje likevel. 0
Edhe pse ai nuk ka patentё, e nget makinёn. H-- ---r----i-----l- om-h---i--j----r -ø-arkort. Han køyrer bil sjølv om han ikkje har førarkort. H-n k-y-e- b-l s-ø-v o- h-n i-k-e h-r f-r-r-o-t- ------------------------------------------------ Han køyrer bil sjølv om han ikkje har førarkort. 0
Edhe pse rruga ёshtё e lёmuar, ai i jep makinёs shpejt. S-ø-v om -e-e---r g--tt, -øy-er ha---o--. Sjølv om vegen er glatt, køyrer han fort. S-ø-v o- v-g-n e- g-a-t- k-y-e- h-n f-r-. ----------------------------------------- Sjølv om vegen er glatt, køyrer han fort. 0
Ai udhёton me biçikletё, megjithёse ёshtё i dehur. S--l- -- -an -- --l-,------r h-n. Sjølv om han er full, syklar han. S-ø-v o- h-n e- f-l-, s-k-a- h-n- --------------------------------- Sjølv om han er full, syklar han. 0
Ai s’ka patentё. Megjithate ai nget makinёn. Han--a---kkje ---a-k-----L-k-ve- -----r--an----. Han har ikkje førarkort. Likevel køyrer han bil. H-n h-r i-k-e f-r-r-o-t- L-k-v-l k-y-e- h-n b-l- ------------------------------------------------ Han har ikkje førarkort. Likevel køyrer han bil. 0
Rruga ёshtё e lёmuar, megjithatё ai nget shpejt. Ve-e- -r gl-t-- L-k---l-k--rer -a--fo-----t. Vegen er glatt. Likevel køyrer han for fort. V-g-n e- g-a-t- L-k-v-l k-y-e- h-n f-r f-r-. -------------------------------------------- Vegen er glatt. Likevel køyrer han for fort. 0
Ai ёshtё i dehur, megjithёatё ai ecen me biçikletё. H-n-------l--L----e---ykl-- --n. Han er full. Likevel syklar han. H-n e- f-l-. L-k-v-l s-k-a- h-n- -------------------------------- Han er full. Likevel syklar han. 0
Ajo nuk gjen vend pune, megjithёse ka studiuar. H---inn i-k-e--r-eid--sjølv -m-ho------t-d-rt. Ho finn ikkje arbeid, sjølv om ho har studert. H- f-n- i-k-e a-b-i-, s-ø-v o- h- h-r s-u-e-t- ---------------------------------------------- Ho finn ikkje arbeid, sjølv om ho har studert. 0
Ajo nuk shkon te mjeku, megjithёse ajo ka dhimbje. Ho--å--ikkje t-l--ege-, -j-l--om-----a--von--. Ho går ikkje til legen, sjølv om ho har vondt. H- g-r i-k-e t-l l-g-n- s-ø-v o- h- h-r v-n-t- ---------------------------------------------- Ho går ikkje til legen, sjølv om ho har vondt. 0
Ajo blen njё makinё, megjithёse s’ka lekё. Ho kjø-e- b--- ---lv--m -o ikkj--h-r-pe-ga-. Ho kjøper bil, sjølv om ho ikkje har pengar. H- k-ø-e- b-l- s-ø-v o- h- i-k-e h-r p-n-a-. -------------------------------------------- Ho kjøper bil, sjølv om ho ikkje har pengar. 0
Ajo ka studiuar. Megjithatё ajo nuk gjen punё. Ho-----st-der---L--ev-l---n- h--ik--e--rbeid. Ho har studert. Likevel finn ho ikkje arbeid. H- h-r s-u-e-t- L-k-v-l f-n- h- i-k-e a-b-i-. --------------------------------------------- Ho har studert. Likevel finn ho ikkje arbeid. 0
Ajo ka dhimbje. Megjithatё ajo nuk shkon te mjeku. H---a---o-d-.-Li-e--- --- ho-ikkje-t-- -e---. Ho har vondt. Likevel går ho ikkje til legen. H- h-r v-n-t- L-k-v-l g-r h- i-k-e t-l l-g-n- --------------------------------------------- Ho har vondt. Likevel går ho ikkje til legen. 0
Ajo s’ka lekё. Megjithatё ajo blen njё makinё. H- -----kk-e---nga----i-e-----jø-e--ho b--. Ho har ikkje pengar. Likevel kjøper ho bil. H- h-r i-k-e p-n-a-. L-k-v-l k-ø-e- h- b-l- ------------------------------------------- Ho har ikkje pengar. Likevel kjøper ho bil. 0

Të rinjtë mësojnë ndryshe nga të moshuarit

Fëmijët mësojnë gjuhë relativisht shpejt. Zakonisht zgjat më shumë tek të rriturit. Por, fëmijët nuk mësojnë më mirë se të rriturit. Ata thjesht mësojnë ndryshe. Gjatë mësimit të gjuhëve truri duhet të jetë shumë efikas. Ai duhet të mësojë gjëra paralelisht. Kur mësoni një gjuhë, nuk mjafton thjesht të mendoni për të. Gjithashtu duhet të mësoni sesi të shqiptoni fjalët e reja. Për këtë, organet e të folurit duhet të mësojnë lëvizje të reja. Truri duhet të mësojë të reagojë edhe ndaj situatave të reja. Komunikimi në një gjuhë të huaj është një sfidë. Të rriturit mësojnë ndryshe gjuhë në varësi të moshës. Në moshën 20 ose 30 vjeç, të mësuarit është ende një proces rutinë. Shkolla apo studimet nuk i përkasin të shkuarës së largët. Truri është i stërvitur mirë. Prandaj mund të mësojë gjuhë të huaja në një nivel shumë të lartë. Njerëzit midis 40 dhe 50 vjeç kanë mësuar shumë. Truri përfiton nga kjo eksperiencë. Mund të kombinojë mirë përmbajtjen e re me njohuritë e vjetra. Në këtë moshë mëson më së miri gjëra të cilat tashmë i di. Këto janë, për shembull, gjuhë që janë të ngjashme me gjuhët e mësuara më parë. Në moshën 60 ose 70 vjeç, njerëzit zakonisht kanë shumë kohë. Ata mund të ushtrojnë shpesh. Kjo është veçanërisht e rëndësishme për gjuhët. Të moshuarit, për shembull, mësojnë të shkruajnë një gjuhë të huaj veçanërisht mirë. Të mësuarit me sukses është i mundur në çdo moshë. Truri mund të formojë qeliza të reja nervore edhe pas pubertetit. Madje e bën me qejf…