Ordlista

sv I staden   »   no I byen

25 [tjugofem]

I staden

I staden

25 [tjuefem]

I byen

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska norska Spela Mer
Jag vill till stationen. Je- v-- t-l-t-g---s--n-n. J-- v-- t-- t------------ J-g v-l t-l t-g-t-s-o-e-. ------------------------- Jeg vil til togstasjonen. 0
Jag vill till flygplatsen. J-g vi- til--lypl-----. J-- v-- t-- f---------- J-g v-l t-l f-y-l-s-e-. ----------------------- Jeg vil til flyplassen. 0
Jag vill till centrum. J---v-- t-l --n-rum. J-- v-- t-- s------- J-g v-l t-l s-n-r-m- -------------------- Jeg vil til sentrum. 0
Hur kommer jag till stationen? H-o-d-n--ommer j---til-tog--asjon-n? H------ k----- j-- t-- t------------ H-o-d-n k-m-e- j-g t-l t-g-t-s-o-e-? ------------------------------------ Hvordan kommer jeg til togstasjonen? 0
Hur kommer jag till flygplatsen? H---d-- ----er-jeg-t-l---yp--ssen? H------ k----- j-- t-- f---------- H-o-d-n k-m-e- j-g t-l f-y-l-s-e-? ---------------------------------- Hvordan kommer jeg til flyplassen? 0
Hur kommer jag till centrum? Hvor--n-k--mer j---t-l--e-tr-m? H------ k----- j-- t-- s------- H-o-d-n k-m-e- j-g t-l s-n-r-m- ------------------------------- Hvordan kommer jeg til sentrum? 0
Jag behöver en taxi. J----re-g----n--rosj-. J-- t------ e- d------ J-g t-e-g-r e- d-o-j-. ---------------------- Jeg trenger en drosje. 0
Jag behöver en stadskarta. J-g--ren-er--t -b-)--r-. J-- t------ e- (-------- J-g t-e-g-r e- (-y-k-r-. ------------------------ Jeg trenger et (by)kart. 0
Jag behöver ett hotell. Jeg ----g-r -t--ote-l. J-- t------ e- h------ J-g t-e-g-r e- h-t-l-. ---------------------- Jeg trenger et hotell. 0
Jag skulle vilja hyra en bil. Jeg -n--er-- -ei--e--bil. J-- ø----- å l--- e- b--- J-g ø-s-e- å l-i- e- b-l- ------------------------- Jeg ønsker å leie en bil. 0
Här är mitt kontokort. He- e- ---di--kortet mit-. H-- e- k------------ m---- H-r e- k-e-i-t-o-t-t m-t-. -------------------------- Her er kredittkortet mitt. 0
Här är mitt körkort. He--er -ørerko---t--i--. H-- e- f---------- m---- H-r e- f-r-r-o-t-t m-t-. ------------------------ Her er førerkortet mitt. 0
Vad finns det att se i staden? H-a -------å -e i---en? H-- e- d-- å s- i b---- H-a e- d-t å s- i b-e-? ----------------------- Hva er det å se i byen? 0
Gå i gamla stan. Gå-p---a--e-ye-. G- p- g--------- G- p- g-m-e-y-n- ---------------- Gå på gamlebyen. 0
Ta en rundtur genom staden. D----å si-ht-eeing-i bye-. D-- p- s---------- i b---- D-a p- s-g-t-e-i-g i b-e-. -------------------------- Dra på sightseeing i byen. 0
Gå till hamnen. G- til-ha---. G- t-- h----- G- t-l h-v-a- ------------- Gå til havna. 0
Ta en tur i hamnen. Dra--- -åts-g-t--e-ng. D-- p- b-------------- D-a p- b-t-i-h-s-e-n-. ---------------------- Dra på båtsightseeing. 0
Vilka sevärdheter finns det annars? Hvilk--severdigh--e- f--n----et----ers? H----- s------------ f----- d-- e------ H-i-k- s-v-r-i-h-t-r f-n-e- d-t e-l-r-? --------------------------------------- Hvilke severdigheter finnes det ellers? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Slaviska språk

Slaviska språk är modersmål för 300 miljoner människor. De slaviska språken tillhör de indoeuropeiska. Det finns cirka 20 slaviska språk. Det mest framträdande bland dem är ryska. Mer än 150 miljoner människor talar ryska som sitt modersmål. Efter det kommer polska och ukrainska med 50 miljoner vardera. I språkvetenskapen är de slaviska språken uppdelade i olika grupper. De är västslaviska, östslaviska och sydslaviska språk. Polska, tjeckiska och slovakiska är västslaviska språk. Ryska, ukrainska och vitryska är östslaviska språk. Serbiska, kroatiska och bulgariska är sydslaviska språk. Det finns många slaviska språk förutom dessa. Men de talas av relativt få människor. De slaviska språken tillhör ett gemensamt protospråk. De enskilda språken utvecklades relativt sent från detta. De är därför yngre än de germanska och romanska språken. Majoriteten av de slaviska språkens vokabulär är likartad. Detta beror på att de inte separerades från varandra förrän relativt sent. Ur ett vetenskapligt perspektiv är de slaviska språken konservativa. Vilket betyder att de fortfarande innehåller många gamla strukturer. Andra indoeuropeiska språk har förlorat dessa gamla former. På grund av detta är slaviska språk mycket intressanta att utforska. Genom att forska i dem kan slutsatser dras om tidigare språk. På så sätt hoppas forskarna kunna spåra tillbaka till indoeuropeiska språk. Slaviska språk kännetecknas av få vokaler. Bortsett från det, finns det många ljud som inte förekommer i andra språk. Särskilt västeuropéer har ofta problem med uttalet. Men inga bekymmer – allting kommer att bli bra! På polska: Wszystko będzie dobrze!
Visste du?
Kroatiska är ett sydslaviskt språk. Det är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska. De som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Därför anser många lingvister att kroatiska inte ens är ett eget språk. De ser det som en av många former av serbo-kroatiska. Ungefär 7 miljoner människor i världen talar kroatiska. Språket skrivs med latinska bokstäver. Det kroatiska alfabetet har 30 bokstäver inklusive ett fåtal specialsymboler. Stavningen överensstämmer strikt med uttalet av orden. Det gäller också för ord som lånats från andra språk. Den lexikala accenten i kroatiska är melodisk. Det innebär att tonhöjden i stavelserna är viktig i intonationen. Grammatiken har sju kasus och är inte alltid enkel. Men det är värt att lära sig det kroatiska språket. Kroatien är verkligen ett vackert semesterland!