Ordlista

sv vilja ha något   »   no ville noe 1

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [sytti]

ville noe 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska norska Spela Mer
Vill ni röka? V-l-du --yk-? Vil du røyke? V-l d- r-y-e- ------------- Vil du røyke? 0
Vill ni dansa? V-l--- -a-se? Vil du danse? V-l d- d-n-e- ------------- Vil du danse? 0
Vill ni gå ut och gå? V-- -u-----n---r? Vil du gå en tur? V-l d- g- e- t-r- ----------------- Vil du gå en tur? 0
Jag skulle vilja röka. Je--vi- ----ne--øy--. Jeg vil gjerne røyke. J-g v-l g-e-n- r-y-e- --------------------- Jeg vil gjerne røyke. 0
Vill du ha en cigarett? Vi--d- -a--n-si--r--t? Vil du ha en sigarett? V-l d- h- e- s-g-r-t-? ---------------------- Vil du ha en sigarett? 0
Han vill ha eld. H-----l ---fyr. Han vil ha fyr. H-n v-l h- f-r- --------------- Han vil ha fyr. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. Je--v---g-er-e -a --e-å--rikke. Jeg vil gjerne ha noe å drikke. J-g v-l g-e-n- h- n-e å d-i-k-. ------------------------------- Jeg vil gjerne ha noe å drikke. 0
Jag skulle vilja äta något. J-g-vil --e-n- s--se-n-e. Jeg vil gjerne spise noe. J-g v-l g-e-n- s-i-e n-e- ------------------------- Jeg vil gjerne spise noe. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. J-- v-l ---r-- --ile---tt. Jeg vil gjerne hvile litt. J-g v-l g-e-n- h-i-e l-t-. -------------------------- Jeg vil gjerne hvile litt. 0
Jag skulle vilja fråga er något. Je- -il-g-erne-s----e-d-- noe. Jeg vil gjerne spørre deg noe. J-g v-l g-e-n- s-ø-r- d-g n-e- ------------------------------ Jeg vil gjerne spørre deg noe. 0
Jag skulle vilja be er om något. Jeg--i-----rne--e --- om n-e. Jeg vil gjerne be deg om noe. J-g v-l g-e-n- b- d-g o- n-e- ----------------------------- Jeg vil gjerne be deg om noe. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Je--vi---j-------vit-re--eg-p- --e. Jeg vil gjerne invitere deg på noe. J-g v-l g-e-n- i-v-t-r- d-g p- n-e- ----------------------------------- Jeg vil gjerne invitere deg på noe. 0
Vad vill ni ha? Hv--vil-du ha? Hva vil du ha? H-a v-l d- h-? -------------- Hva vil du ha? 0
Vill ni ha en kaffe? V-l du--- -n-k-f--? Vil du ha en kaffe? V-l d- h- e- k-f-e- ------------------- Vil du ha en kaffe? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? E-l-r -il du hel--r -a--n te? Eller vil du heller ha en te? E-l-r v-l d- h-l-e- h- e- t-? ----------------------------- Eller vil du heller ha en te? 0
Vi skulle vilja åka hem. Vi-v---g-e-ne ----- ---m. Vi vil gjerne kjøre hjem. V- v-l g-e-n- k-ø-e h-e-. ------------------------- Vi vil gjerne kjøre hjem. 0
Vill ni ha en taxi? V-l --re -- -n dr----? Vil dere ha en drosje? V-l d-r- h- e- d-o-j-? ---------------------- Vil dere ha en drosje? 0
De vill ringa. De --- -jern----nge. De vil gjerne ringe. D- v-l g-e-n- r-n-e- -------------------- De vil gjerne ringe. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.