Ordlista

sv I staden   »   hy In the city

25 [tjugofem]

I staden

I staden

25 [քսանհինգ]

25 [k’sanhing]

In the city

[k’aghak’um]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Jag vill till stationen. Ես---զ-ւ--ե- գնա- -րկա---ղ--ի- կ--արան: Ե- ո----- ե- գ--- ե----------- կ------- Ե- ո-զ-ւ- ե- գ-ա- ե-կ-թ-ւ-ա-ի- կ-յ-ր-ն- --------------------------------------- Ես ուզում եմ գնալ երկաթուղային կայարան: 0
Y-s -zu- -em--na--ye-k-t-ugh--i---a--r-n Y-- u--- y-- g--- y------------- k------ Y-s u-u- y-m g-a- y-r-a-’-g-a-i- k-y-r-n ---------------------------------------- Yes uzum yem gnal yerkat’ughayin kayaran
Jag vill till flygplatsen. Ե--ուզո-- -մ -ն-լ օ--նավակա-ա-: Ե- ո----- ե- գ--- օ------------ Ե- ո-զ-ւ- ե- գ-ա- օ-ա-ա-ա-ա-ա-: ------------------------------- Ես ուզում եմ գնալ օդանավակայան: 0
Y------m-ye--g-al------va--y-n Y-- u--- y-- g--- o----------- Y-s u-u- y-m g-a- o-a-a-a-a-a- ------------------------------ Yes uzum yem gnal odanavakayan
Jag vill till centrum. Ե- ուզո-մ-եմ -ն-լ քաղ-ք- -են-ր--: Ե- ո----- ե- գ--- ք----- կ------- Ե- ո-զ-ւ- ե- գ-ա- ք-ղ-ք- կ-ն-ր-ն- --------------------------------- Ես ուզում եմ գնալ քաղաքի կենտրոն: 0
Yes--z-m--e--g--l k-a------ ----ron Y-- u--- y-- g--- k-------- k------ Y-s u-u- y-m g-a- k-a-h-k-i k-n-r-n ----------------------------------- Yes uzum yem gnal k’aghak’i kentron
Hur kommer jag till stationen? Ին---՞------ -րկաթո-ղա-ի---ա-ար--: Ի------ գ--- ե----------- կ------- Ի-չ-ե-ս գ-ա- ե-կ-թ-ւ-ա-ի- կ-յ-ր-ն- ---------------------------------- Ինչպե՞ս գնամ երկաթուղային կայարան: 0
Inch-p-՞s --am-y--k--’---ay-n kay-r-n I-------- g--- y------------- k------ I-c-’-e-s g-a- y-r-a-’-g-a-i- k-y-r-n ------------------------------------- Inch’pe՞s gnam yerkat’ughayin kayaran
Hur kommer jag till flygplatsen? Ի-չպե-- --ա--օ-ա---ա-----: Ի------ գ--- օ------------ Ի-չ-ե-ս գ-ա- օ-ա-ա-ա-ա-ա-: -------------------------- Ինչպե՞ս գնամ օդանավակայան: 0
In-h’-e՞s gn-m ---n---kayan I-------- g--- o----------- I-c-’-e-s g-a- o-a-a-a-a-a- --------------------------- Inch’pe՞s gnam odanavakayan
Hur kommer jag till centrum? Ին----- գ--մ -աղ--ի ---տրոն: Ի------ գ--- ք----- կ------- Ի-չ-ե-ս գ-ա- ք-ղ-ք- կ-ն-ր-ն- ---------------------------- Ինչպե՞ս գնամ քաղաքի կենտրոն: 0
In-h---՞- g-am--’agha--i--en--on I-------- g--- k-------- k------ I-c-’-e-s g-a- k-a-h-k-i k-n-r-n -------------------------------- Inch’pe՞s gnam k’aghak’i kentron
Jag behöver en taxi. Ին---ա-սի - հ-------: Ի-- տ---- է հ-------- Ի-ձ տ-ք-ի է հ-ր-ա-ո-: --------------------- Ինձ տաքսի է հարկավոր: 0
Ind- --k-si----ark---r I--- t----- e h------- I-d- t-k-s- e h-r-a-o- ---------------------- Indz tak’si e harkavor
Jag behöver en stadskarta. Ինձ -ա-----ք--տ---է հ-ր-ավ-ր: Ի-- ք----- ք----- է հ-------- Ի-ձ ք-ղ-ք- ք-ր-ե- է հ-ր-ա-ո-: ----------------------------- Ինձ քաղաքի քարտեզ է հարկավոր: 0
In-z--’----k-i k--r-ez-e-h--k--or I--- k-------- k------ e h------- I-d- k-a-h-k-i k-a-t-z e h-r-a-o- --------------------------------- Indz k’aghak’i k’artez e harkavor
Jag behöver ett hotell. Ի---------նոց է---ր-ավ--: Ի-- հ-------- է հ-------- Ի-ձ հ-ո-ր-ն-ց է հ-ր-ա-ո-: ------------------------- Ինձ հյուրանոց է հարկավոր: 0
In-z -y--a-o--------rk--or I--- h--------- e h------- I-d- h-u-a-o-s- e h-r-a-o- -------------------------- Indz hyuranots’ e harkavor
Jag skulle vilja hyra en bil. Ես -ւ---- -մ ---ո-ե--նա-վար--լ: Ե- ո----- ե- ա--------- վ------ Ե- ո-զ-ւ- ե- ա-տ-մ-ք-ն- վ-ր-ե-: ------------------------------- Ես ուզում եմ ավտոմեքենա վարձել: 0
Ye--u----ye-----o-e-’y-na------el Y-- u--- y-- a----------- v------ Y-s u-u- y-m a-t-m-k-y-n- v-r-z-l --------------------------------- Yes uzum yem avtomek’yena vardzel
Här är mitt kontokort. Սա իմ-վար---ի----րտ- -: Ս- ի- վ------- ք---- է- Ս- ի- վ-ր-ա-ի- ք-ր-ն է- ----------------------- Սա իմ վարկային քարտն է: 0
S- im-vark---- k’a-tn e S- i- v------- k----- e S- i- v-r-a-i- k-a-t- e ----------------------- Sa im varkayin k’artn e
Här är mitt körkort. Սա իմ -ա-----կա---ր---ւ-ք- է: Ս- ի- վ--------- ի-------- է- Ս- ի- վ-ր-ր-ա-ա- ի-ա-ո-ն-ն է- ----------------------------- Սա իմ վարորդական իրավունքն է: 0
S- -- ----rd-ka- -ravun--n e S- i- v--------- i-------- e S- i- v-r-r-a-a- i-a-u-k-n e ---------------------------- Sa im varordakan iravunk’n e
Vad finns det att se i staden? Ի--չ -ա ----ք-ւմ --ս--լ--: Ի--- կ- ք------- տ-------- Ի-ն- կ- ք-ղ-ք-ւ- տ-ս-ե-ո-: -------------------------- Ի՞նչ կա քաղաքում տեսնելու: 0
I՞---- -a-k’-ghak-u- ---n--u I----- k- k--------- t------ I-n-h- k- k-a-h-k-u- t-s-e-u ---------------------------- I՞nch’ ka k’aghak’um tesnelu
Gå i gamla stan. Գնա-ե- դ-պ- հին-----ք: Գ----- դ--- հ-- ք----- Գ-ա-ե- դ-պ- հ-ն ք-ղ-ք- ---------------------- Գնացեք դեպի հին քաղաք: 0
G----’-ek- de-i -in -----a-’ G--------- d--- h-- k------- G-a-s-y-k- d-p- h-n k-a-h-k- ---------------------------- Gnats’yek’ depi hin k’aghak’
Ta en rundtur genom staden. Քա-ա-ո---շ-ջայց-ա--ք: Ք------- շ----- ա---- Ք-ղ-ք-ւ- շ-ջ-յ- ա-ե-: --------------------- Քաղաքում շրջայց արեք: 0
K’ag-a-’u- s-r-ayts- ar-k’ K--------- s-------- a---- K-a-h-k-u- s-r-a-t-’ a-e-’ -------------------------- K’aghak’um shrjayts’ arek’
Gå till hamnen. Գն--եք -եպ- -ավահ-նգ-ս-: Գ----- դ--- ն----------- Գ-ա-ե- դ-պ- ն-վ-հ-ն-ի-տ- ------------------------ Գնացեք դեպի նավահանգիստ: 0
Gn--s-ye------- -----a--ist G--------- d--- n---------- G-a-s-y-k- d-p- n-v-h-n-i-t --------------------------- Gnats’yek’ depi navahangist
Ta en tur i hamnen. Նա-------տ--մ-շր-այց կ-տ-րեք: Ն------------ շ----- կ------- Ն-վ-հ-ն-ս-ո-մ շ-ջ-յ- կ-տ-ր-ք- ----------------------------- Նավահանգստում շրջայց կատարեք: 0
Na-a----stu- shr-a-ts---at---k’ N----------- s-------- k------- N-v-h-n-s-u- s-r-a-t-’ k-t-r-k- ------------------------------- Navahangstum shrjayts’ katarek’
Vilka sevärdheter finns det annars? Էլ ի----տ-ս--ժ-ն-վ-յր-- ---: Է- ի--- տ------- վ----- կ--- Է- ի-ն- տ-ս-ր-ա- վ-յ-ե- կ-ն- ---------------------------- Էլ ի՞նչ տեսարժան վայրեր կան: 0
E- -՞nch---es---han---y-er kan E- i----- t-------- v----- k-- E- i-n-h- t-s-r-h-n v-y-e- k-n ------------------------------ El i՞nch’ tesarzhan vayrer kan

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Slaviska språk

Slaviska språk är modersmål för 300 miljoner människor. De slaviska språken tillhör de indoeuropeiska. Det finns cirka 20 slaviska språk. Det mest framträdande bland dem är ryska. Mer än 150 miljoner människor talar ryska som sitt modersmål. Efter det kommer polska och ukrainska med 50 miljoner vardera. I språkvetenskapen är de slaviska språken uppdelade i olika grupper. De är västslaviska, östslaviska och sydslaviska språk. Polska, tjeckiska och slovakiska är västslaviska språk. Ryska, ukrainska och vitryska är östslaviska språk. Serbiska, kroatiska och bulgariska är sydslaviska språk. Det finns många slaviska språk förutom dessa. Men de talas av relativt få människor. De slaviska språken tillhör ett gemensamt protospråk. De enskilda språken utvecklades relativt sent från detta. De är därför yngre än de germanska och romanska språken. Majoriteten av de slaviska språkens vokabulär är likartad. Detta beror på att de inte separerades från varandra förrän relativt sent. Ur ett vetenskapligt perspektiv är de slaviska språken konservativa. Vilket betyder att de fortfarande innehåller många gamla strukturer. Andra indoeuropeiska språk har förlorat dessa gamla former. På grund av detta är slaviska språk mycket intressanta att utforska. Genom att forska i dem kan slutsatser dras om tidigare språk. På så sätt hoppas forskarna kunna spåra tillbaka till indoeuropeiska språk. Slaviska språk kännetecknas av få vokaler. Bortsett från det, finns det många ljud som inte förekommer i andra språk. Särskilt västeuropéer har ofta problem med uttalet. Men inga bekymmer – allting kommer att bli bra! På polska: Wszystko będzie dobrze!
Visste du?
Kroatiska är ett sydslaviskt språk. Det är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska. De som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Därför anser många lingvister att kroatiska inte ens är ett eget språk. De ser det som en av många former av serbo-kroatiska. Ungefär 7 miljoner människor i världen talar kroatiska. Språket skrivs med latinska bokstäver. Det kroatiska alfabetet har 30 bokstäver inklusive ett fåtal specialsymboler. Stavningen överensstämmer strikt med uttalet av orden. Det gäller också för ord som lånats från andra språk. Den lexikala accenten i kroatiska är melodisk. Det innebär att tonhöjden i stavelserna är viktig i intonationen. Grammatiken har sju kasus och är inte alltid enkel. Men det är värt att lära sig det kroatiska språket. Kroatien är verkligen ett vackert semesterland!