Б--сакал-/-с---ла кон а-ро--ом-т.
Би сакал / сакала кон аеродромот.
Б- с-к-л / с-к-л- к-н а-р-д-о-о-.
---------------------------------
Би сакал / сакала кон аеродромот. 0 B---ak-l / saka-a ----ay-r--romot.Bi sakal / sakala kon ayerodromot.B- s-k-l / s-k-l- k-n a-e-o-r-m-t-----------------------------------Bi sakal / sakala kon ayerodromot.
Б---а--- ---а--л- во----та-о- на ------.
Би сакал / сакала во центарот на градот.
Б- с-к-л / с-к-л- в- ц-н-а-о- н- г-а-о-.
----------------------------------------
Би сакал / сакала во центарот на градот. 0 Bi -ak-l --sak--a ---t-yent---- -a -ur----.Bi sakal / sakala vo tzyentarot na guradot.B- s-k-l / s-k-l- v- t-y-n-a-o- n- g-r-d-t--------------------------------------------Bi sakal / sakala vo tzyentarot na guradot.
Ка-о--- с-игнам-----елезнич-ат---тан--а?
Како да стигнам до железничката станица?
К-к- д- с-и-н-м д- ж-л-з-и-к-т- с-а-и-а-
----------------------------------------
Како да стигнам до железничката станица? 0 K-k- -- -t-gu-am--- -y--yez---hka---st--i-za?Kako da stigunam do ʐyelyeznichkata stanitza?K-k- d- s-i-u-a- d- ʐ-e-y-z-i-h-a-a s-a-i-z-?---------------------------------------------Kako da stigunam do ʐyelyeznichkata stanitza?
К-ко--- -т-г--м--о--е-о------?
Како да стигнам до аеродромот?
К-к- д- с-и-н-м д- а-р-д-о-о-?
------------------------------
Како да стигнам до аеродромот? 0 Kako d--sti------d-------d-----?Kako da stigunam do ayerodromot?K-k- d- s-i-u-a- d- a-e-o-r-m-t---------------------------------Kako da stigunam do ayerodromot?
Ка-о да--т---а--до -е-т--от на-градот?
Како да стигнам до центарот на градот?
К-к- д- с-и-н-м д- ц-н-а-о- н- г-а-о-?
--------------------------------------
Како да стигнам до центарот на градот? 0 K--- -- st--un-- -- -zyen---ot n- g-r----?Kako da stigunam do tzyentarot na guradot?K-k- d- s-i-u-a- d- t-y-n-a-o- n- g-r-d-t-------------------------------------------Kako da stigunam do tzyentarot na guradot?
М- ---ба----та -а гра---.
Ми треба карта на градот.
М- т-е-а к-р-а н- г-а-о-.
-------------------------
Ми треба карта на градот. 0 Mi --ye---k--ta ---gura-ot.Mi tryeba karta na guradot.M- t-y-b- k-r-a n- g-r-d-t----------------------------Mi tryeba karta na guradot.
Ми -----------.
Ми треба хотел.
М- т-е-а х-т-л-
---------------
Ми треба хотел. 0 Mi-t---ba-----y-l.Mi tryeba khotyel.M- t-y-b- k-o-y-l-------------------Mi tryeba khotyel.
Што-им--д- се в-ди-во-г-а---?
Што има да се види во градот?
Ш-о и-а д- с- в-д- в- г-а-о-?
-----------------------------
Што има да се види во градот? 0 S-t- ima -a s-----d- vo gu-a--t?Shto ima da sye vidi vo guradot?S-t- i-a d- s-e v-d- v- g-r-d-t---------------------------------Shto ima da sye vidi vo guradot?
Пој-ете--о--тар--т -е-----г-ад--.
Појдете во стариот дел на градот.
П-ј-е-е в- с-а-и-т д-л н- г-а-о-.
---------------------------------
Појдете во стариот дел на градот. 0 P-јd----- ---s-a-----d--l-n- gur--ot.Poјdyetye vo stariot dyel na guradot.P-ј-y-t-e v- s-a-i-t d-e- n- g-r-d-t--------------------------------------Poјdyetye vo stariot dyel na guradot.
Појд--е--а----стан---ет-.
Појдете на пристаништето.
П-ј-е-е н- п-и-т-н-ш-е-о-
-------------------------
Појдете на пристаништето. 0 P-ј-y---e-----ri-t---s-t--t-.Poјdyetye na pristanishtyeto.P-ј-y-t-e n- p-i-t-n-s-t-e-o------------------------------Poјdyetye na pristanishtyeto.
К---др-г- знамен--ос-и-г- и-а -све--тоа?
Кои други знаменитости ги има освен тоа?
К-и д-у-и з-а-е-и-о-т- г- и-а о-в-н т-а-
----------------------------------------
Кои други знаменитости ги има освен тоа? 0 Ko--droog-i------e-i-o------i -ma osv--n-to-?Koi droogui znamyenitosti gui ima osvyen toa?K-i d-o-g-i z-a-y-n-t-s-i g-i i-a o-v-e- t-a----------------------------------------------Koi droogui znamyenitosti gui ima osvyen toa?
Slaviska språk är modersmål för 300 miljoner människor.
De slaviska språken tillhör de indoeuropeiska.
Det finns cirka 20 slaviska språk.
Det mest framträdande bland dem är ryska.
Mer än 150 miljoner människor talar ryska som sitt modersmål.
Efter det kommer polska och ukrainska med 50 miljoner vardera.
I språkvetenskapen är de slaviska språken uppdelade i olika grupper.
De är västslaviska, östslaviska och sydslaviska språk.
Polska, tjeckiska och slovakiska är västslaviska språk.
Ryska, ukrainska och vitryska är östslaviska språk.
Serbiska, kroatiska och bulgariska är sydslaviska språk.
Det finns många slaviska språk förutom dessa.
Men de talas av relativt få människor.
De slaviska språken tillhör ett gemensamt protospråk.
De enskilda språken utvecklades relativt sent från detta.
De är därför yngre än de germanska och romanska språken.
Majoriteten av de slaviska språkens vokabulär är likartad.
Detta beror på att de inte separerades från varandra förrän relativt sent.
Ur ett vetenskapligt perspektiv är de slaviska språken konservativa.
Vilket betyder att de fortfarande innehåller många gamla strukturer.
Andra indoeuropeiska språk har förlorat dessa gamla former.
På grund av detta är slaviska språk mycket intressanta att utforska.
Genom att forska i dem kan slutsatser dras om tidigare språk.
På så sätt hoppas forskarna kunna spåra tillbaka till indoeuropeiska språk.
Slaviska språk kännetecknas av få vokaler.
Bortsett från det, finns det många ljud som inte förekommer i andra språk.
Särskilt västeuropéer har ofta problem med uttalet.
Men inga bekymmer – allting kommer att bli bra! På polska:
Wszystko będzie dobrze!
Visste du?
Kroatiska är ett sydslaviskt språk.
Det är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska.
De som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra.
Därför anser många lingvister att kroatiska inte ens är ett eget språk.
De ser det som en av många former av serbo-kroatiska.
Ungefär 7 miljoner människor i världen talar kroatiska.
Språket skrivs med latinska bokstäver.
Det kroatiska alfabetet har 30 bokstäver inklusive ett fåtal specialsymboler.
Stavningen överensstämmer strikt med uttalet av orden.
Det gäller också för ord som lånats från andra språk.
Den lexikala accenten i kroatiska är melodisk.
Det innebär att tonhöjden i stavelserna är viktig i intonationen.
Grammatiken har sju kasus och är inte alltid enkel.
Men det är värt att lära sig det kroatiska språket.
Kroatien är verkligen ett vackert semesterland!