Ordlista

sv I staden   »   mk Во градот

25 [tjugofem]

I staden

I staden

25 [дваесет и пет]

25 [dvayesyet i pyet]

Во градот

[Vo guradot]

Du kan klicka på varje tomt fält för att se texten eller:   

svenska makedonska Spela Mer
Jag vill till stationen. Би с---- / с----- к-- ж----------- с------. Би сакал / сакала кон железничката станица. 0
Bi s---- / s----- k-- ʐ-------------- s-------.Bi sakal / sakala kon ʐyelyeznichkata stanitza.
Jag vill till flygplatsen. Би с---- / с----- к-- а---------. Би сакал / сакала кон аеродромот. 0
Bi s---- / s----- k-- a----------.Bi sakal / sakala kon ayerodromot.
Jag vill till centrum. Би с---- / с----- в- ц------- н- г-----. Би сакал / сакала во центарот на градот. 0
Bi s---- / s----- v- t--------- n- g------.Bi sakal / sakala vo tzyentarot na guradot.
   
Hur kommer jag till stationen? Ка-- д- с------ д- ж----------- с------? Како да стигнам до железничката станица? 0
Ka-- d- s------- d- ʐ-------------- s-------?Kako da stigunam do ʐyelyeznichkata stanitza?
Hur kommer jag till flygplatsen? Ка-- д- с------ д- а---------? Како да стигнам до аеродромот? 0
Ka-- d- s------- d- a----------?Kako da stigunam do ayerodromot?
Hur kommer jag till centrum? Ка-- д- с------ д- ц------- н- г-----? Како да стигнам до центарот на градот? 0
Ka-- d- s------- d- t--------- n- g------?Kako da stigunam do tzyentarot na guradot?
   
Jag behöver en taxi. Ми т---- т----. Ми треба такси. 0
Mi t----- t----.Mi tryeba taksi.
Jag behöver en stadskarta. Ми т---- к---- н- г-----. Ми треба карта на градот. 0
Mi t----- k---- n- g------.Mi tryeba karta na guradot.
Jag behöver ett hotell. Ми т---- х----. Ми треба хотел. 0
Mi t----- k------.Mi tryeba khotyel.
   
Jag skulle vilja hyra en bil. Би с---- / с----- д- и------- е--- а--------. Би сакал / сакала да изнајмам еден автомобил. 0
Bi s---- / s----- d- i------- y----- a--------.Bi sakal / sakala da iznaјmam yedyen avtomobil.
Här är mitt kontokort. Ев- ј- м----- к------- к-------. Еве ја мојата кредитна картичка. 0
Ye--- ј- m----- k-------- k--------.Yevye јa moјata kryeditna kartichka.
Här är mitt körkort. Ев- ј- м----- в------ д------. Еве ја мојата возачка дозвола. 0
Ye--- ј- m----- v------- d------.Yevye јa moјata vozachka dozvola.
   
Vad finns det att se i staden? Шт- и-- д- с- в--- в- г-----? Што има да се види во градот? 0
Sh-- i-- d- s-- v--- v- g------?Shto ima da sye vidi vo guradot?
Gå i gamla stan. По----- в- с------ д-- н- г-----. Појдете во стариот дел на градот. 0
Po------- v- s------ d--- n- g------.Poјdyetye vo stariot dyel na guradot.
Ta en rundtur genom staden. На------- е--- г------ о-------. Направете една градска обиколка. 0
Na--------- y---- g------- o-------.Napravyetye yedna guradska obikolka.
   
Gå till hamnen. По----- н- п------------. Појдете на пристаништето. 0
Po------- n- p--------------.Poјdyetye na pristanishtyeto.
Ta en tur i hamnen. На------- е--- п---------- о-------. Направете една пристанишна обиколка. 0
Na--------- y---- p----------- o-------.Napravyetye yedna pristanishna obikolka.
Vilka sevärdheter finns det annars? Ко- д---- з----------- г- и-- о---- т--? Кои други знаменитости ги има освен тоа? 0
Ko- d------ z------------ g-- i-- o----- t--?Koi droogui znamyenitosti gui ima osvyen toa?
   

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Slaviska språk

Slaviska språk är modersmål för 300 miljoner människor. De slaviska språken tillhör de indoeuropeiska. Det finns cirka 20 slaviska språk. Det mest framträdande bland dem är ryska. Mer än 150 miljoner människor talar ryska som sitt modersmål. Efter det kommer polska och ukrainska med 50 miljoner vardera. I språkvetenskapen är de slaviska språken uppdelade i olika grupper. De är västslaviska, östslaviska och sydslaviska språk. Polska, tjeckiska och slovakiska är västslaviska språk. Ryska, ukrainska och vitryska är östslaviska språk. Serbiska, kroatiska och bulgariska är sydslaviska språk. Det finns många slaviska språk förutom dessa. Men de talas av relativt få människor. De slaviska språken tillhör ett gemensamt protospråk. De enskilda språken utvecklades relativt sent från detta. De är därför yngre än de germanska och romanska språken. Majoriteten av de slaviska språkens vokabulär är likartad. Detta beror på att de inte separerades från varandra förrän relativt sent. Ur ett vetenskapligt perspektiv är de slaviska språken konservativa. Vilket betyder att de fortfarande innehåller många gamla strukturer. Andra indoeuropeiska språk har förlorat dessa gamla former. På grund av detta är slaviska språk mycket intressanta att utforska. Genom att forska i dem kan slutsatser dras om tidigare språk. På så sätt hoppas forskarna kunna spåra tillbaka till indoeuropeiska språk. Slaviska språk kännetecknas av få vokaler. Bortsett från det, finns det många ljud som inte förekommer i andra språk. Särskilt västeuropéer har ofta problem med uttalet. Men inga bekymmer – allting kommer att bli bra! På polska: Wszystko będzie dobrze!
Gissa språket!
Kroatiska är ett sydslaviskt språk. Det är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska. De som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Därför anser många lingvister att kroatiska inte ens är ett eget språk. De ser det som en av många former av serbo-kroatiska. Ungefär 7 miljoner människor i världen talar kroatiska. Språket skrivs med latinska bokstäver. Det kroatiska alfabetet har 30 bokstäver inklusive ett fåtal specialsymboler. Stavningen överensstämmer strikt med uttalet av orden. Det gäller också för ord som lånats från andra språk. Den lexikala accenten i kroatiska är melodisk. Det innebär att tonhöjden i stavelserna är viktig i intonationen. Grammatiken har sju kasus och är inte alltid enkel. Men det är värt att lära sig det kroatiska språket. Kroatien är verkligen ett vackert semesterland!