Ordlista

sv På bio   »   nn At the cinema

45 [fyrtiofem]

På bio

På bio

45 [førtifem]

At the cinema

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nynorsk Spela Mer
Vi ska gå på bio. Vi-s-----å--ino. V- s--- p- k---- V- s-a- p- k-n-. ---------------- Vi skal på kino. 0
I kväll går det en bra film. I dag g----e--e-- --d---lm. I d-- g-- d-- e-- g-- f---- I d-g g-r d-t e-n g-d f-l-. --------------------------- I dag går det ein god film. 0
Filmen är helt ny. F--m---e- hei-- -y. F----- e- h---- n-- F-l-e- e- h-i-t n-. ------------------- Filmen er heilt ny. 0
Var är kassan? Kv---e- -ass-? K--- e- k----- K-a- e- k-s-a- -------------- Kvar er kassa? 0
Finns det några lediga platser kvar? E--det-le--g---l--s--? E- d-- l----- p------- E- d-t l-d-g- p-a-s-r- ---------------------- Er det ledige plassar? 0
Vad kostar inträdesbiljetterna? Kv- -o-t-r -ille--e-? K-- k----- b--------- K-a k-s-a- b-l-e-t-n- --------------------- Kva kostar billetten? 0
När börjar föreställningen? Når------r-f-restil--nga? N-- b----- f------------- N-r b-r-a- f-r-s-i-l-n-a- ------------------------- Når byrjar forestillinga? 0
Hur länge varar filmen? Kor l---e--a--- f-l--n? K-- l---- v---- f------ K-r l-n-e v-r-r f-l-e-? ----------------------- Kor lenge varar filmen? 0
Kan man reservera biljetter? Ka- ----e-e-ve-e -i-l--t-r? K-- v- r-------- b--------- K-n v- r-s-r-e-e b-l-e-t-r- --------------------------- Kan vi reservere billettar? 0
Jag vill sitta bak. E- --l s-t-e-b-k. E- v-- s---- b--- E- v-l s-t-e b-k- ----------------- Eg vil sitje bak. 0
Jag vill sitta fram. E- -il ---je f---m-. E- v-- s---- f------ E- v-l s-t-e f-a-m-. -------------------- Eg vil sitje framme. 0
Jag vill sitta i mitten. Eg-vi- -it---- -idte-. E- v-- s---- i m------ E- v-l s-t-e i m-d-e-. ---------------------- Eg vil sitje i midten. 0
Filmen var spännande. F--me- var spe-----e. F----- v-- s--------- F-l-e- v-r s-e-n-n-e- --------------------- Filmen var spennande. 0
Filmen var inte långtråkig. Fi--e--va- i--------deleg. F----- v-- i---- k-------- F-l-e- v-r i-k-e k-e-e-e-. -------------------------- Filmen var ikkje kjedeleg. 0
Men boken som filmen bygger på var bättre. M-n-bok- -il filmen va- betre. M-- b--- t-- f----- v-- b----- M-n b-k- t-l f-l-e- v-r b-t-e- ------------------------------ Men boka til filmen var betre. 0
Hur var musiken? Korl-i- --- -u-i-ke-? K------ v-- m-------- K-r-e-s v-r m-s-k-e-? --------------------- Korleis var musikken? 0
Hur var skådespelarna? Kor--i- --- sk--e-pe----n-? K------ v-- s-------------- K-r-e-s v-r s-o-e-p-l-r-n-? --------------------------- Korleis var skodespelarane? 0
Var det textat på engelska? V-r-----enge-s- te---i--? V-- d-- e------ t-------- V-r d-t e-g-l-k t-k-t-n-? ------------------------- Var det engelsk teksting? 0

Språk och musik

Musik är ett globalt fenomen. Alla jordens människor gör musik. Och musik förstås i alla kulturer. En vetenskaplig studie har bevisat detta. Västerländsk musik spelades för en isolerad folkstam. Denna afrikanska folkstam hade ingen tillgång till den moderna världen. Ändå hörde de om det var glada eller sorgliga sånger. Varför det är så, har ännu inte undersökts. Men musiken verkar vara ett språk utan gränser. Och vi har alla på något sätt lärt oss hur man tolkar den på rätt sätt. Men musik har ingen evolutionär fördel. Att vi ändå kan förstå den, är förknippat med vårt språk. Därför att musik och språk hör ihop. De bearbetas på samma sätt i hjärnan. De fungerar också på ett liknande sätt. Båda kombinerar toner och ljud enligt specifika regler. Till och med bebisar förstår musik. Det lärde de sig i livmodern. Där hör de melodin av moderns språk. När de sedan kommer till världen kan de förstå musik. Man skulle kunna säga att musiken imiterar språkmelodin. Känslor uttrycks också genom hastighet i både språk och musik. Så med hjälp av vår språkkunskap förstår vi känslor i musiken. Däremot lär sig ofta musikaliska människor språk lättare. Många musiker memorerar språk som melodier. På så sätt kan de komma ihåg språk bättre. Något som är intressant, är att vaggvisor över hela världen låter väldigt lika. Det visar hur internationellt musikens språk är. Och det är kanske också det vackraste av alla språk…
Visste du?
Telugiska är modersmål för cirka 75 miljoner människor. Det räknas till de dravidiska språken. Telugiska talas först och främst i sydöstra Indien. Det är det tredje mest talade språket i Indien efter hindi och bengaliska. Tidigare var skriven och talad telugiska mycket olika. Man kunde nästan säga att det var två olika språk. Sedan moderniserades skriftspråket så att det kan användas överallt. Telugiska är uppdelat på många dialekter, men de norra anses vara speciellt rena. Uttalet är inte så lätt. Det bör definitivt övas med en person som talar språket som modersmål. Telugiska skrivs med sin egen skrift. Det är en hybrid av ett alfabet och stavelseskrift. Ett kännetecken i skriften är de många runda formerna. De är typiska för södra Indiens skrifter. Lär dig telugiska - det finns så mycket att upptäcka!