Ordlista

sv På restaurangen 2   »   nn At the restaurant 2

30 [trettio]

På restaurangen 2

På restaurangen 2

30 [tretti - tredve]

At the restaurant 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nynorsk Spela Mer
En äppeljuice, tack. E-n e--e-us- e- d- -----. E-- e------- e- d- s----- E-n e-l-j-s- e- d- s-i-l- ------------------------- Ein eplejus, er du snill. 0
En lemonad / läsk, tack. E----rus--e- -- sn-l-. E-- b---- e- d- s----- E-n b-u-, e- d- s-i-l- ---------------------- Ein brus, er du snill. 0
En tomatjuice, tack. E-- --m---u-,-e- -u-s--ll. E-- t-------- e- d- s----- E-n t-m-t-u-, e- d- s-i-l- -------------------------- Ein tomatjus, er du snill. 0
Jag skulle vilja ha ett glas rött vin. Eg -il--j-rn--h- ei- g--- r-u-v--. E- v-- g----- h- e-- g--- r------- E- v-l g-e-n- h- e-t g-a- r-u-v-n- ---------------------------------- Eg vil gjerne ha eit glas raudvin. 0
Jag skulle vilja ha ett glas vitt vin. E---il-gjerne-----i- -----k---v-n. E- v-- g----- h- e-- g--- k------- E- v-l g-e-n- h- e-t g-a- k-i-v-n- ---------------------------------- Eg vil gjerne ha eit glas kvitvin. 0
Jag skulle vilja ha en flaska mousserande vin. E- --l gje-n- -a-----l-s----uss-ra-de. E- v-- g----- h- e- f----- m---------- E- v-l g-e-n- h- e- f-a-k- m-s-e-a-d-. -------------------------------------- Eg vil gjerne ha ei flaske musserande. 0
Tycker du om fisk? L------u--isk? L---- d- f---- L-k-r d- f-s-? -------------- Likar du fisk? 0
Tycker du om nötkött? L-kar--u--k--kjø-? L---- d- o-------- L-k-r d- o-s-k-ø-? ------------------ Likar du oksekjøt? 0
Tycker du om griskött? L---r-du---i-? L---- d- s---- L-k-r d- s-i-? -------------- Likar du svin? 0
Jag skulle vilja ha något utan kött. Eg-vi-------e-h- n--- ut-- k-øt. E- v-- g----- h- n--- u--- k---- E- v-l g-e-n- h- n-k- u-a- k-ø-. -------------------------------- Eg vil gjerne ha noko utan kjøt. 0
Jag skulle vilja ha en grönsakstallrik. Eg --l g--rne ha-ei- g-øn----ret-. E- v-- g----- h- e-- g------------ E- v-l g-e-n- h- e-n g-ø-s-k-r-t-. ---------------------------------- Eg vil gjerne ha ein grønsaksrett. 0
Jag skulle vilja ha något som inte tar lång tid. E- -il-g-er-e -a no-o-so------e --- --n- t--. E- v-- g----- h- n--- s-- i---- t-- l--- t--- E- v-l g-e-n- h- n-k- s-m i-k-e t-k l-n- t-d- --------------------------------------------- Eg vil gjerne ha noko som ikkje tek lang tid. 0
Vill ni ha ris till det? Vil-du--- ri- ti-? V-- d- h- r-- t--- V-l d- h- r-s t-l- ------------------ Vil du ha ris til? 0
Vill ni ha nudlar till det? V-- du -a-pa--- -i-? V-- d- h- p---- t--- V-l d- h- p-s-a t-l- -------------------- Vil du ha pasta til? 0
Vill ni ha potatis till det? V-l du ---p-----r--i-? V-- d- h- p------ t--- V-l d- h- p-t-t-r t-l- ---------------------- Vil du ha poteter til? 0
Det där tycker jag inte om. D-t s---a--ikk-e-g-d-. D-- s----- i---- g---- D-t s-a-a- i-k-e g-d-. ---------------------- Det smakar ikkje godt. 0
Maten är kall. M-t-n--- ----. M---- e- k---- M-t-n e- k-l-. -------------- Maten er kald. 0
Det där har jag inte beställt. De--v-r-i-kje det ----inga. D-- v-- i---- d-- e- t----- D-t v-r i-k-e d-t e- t-n-a- --------------------------- Det var ikkje det eg tinga. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språk och reklam

Reklam är en särskild form av kommunikation. Den vill etablera kontakt mellan producenter och konsumenter. Som all typ av kommunikation har även den en lång historia. Det gjordes reklam för politiker och krogar redan under antiken. Reklamspråket använder specifika element av retorik. Därför att det har ett mål och är en planerad kommunikation. Vi som konsumenter bör göras medvetna; vårt intresse måste väckas. Men framför allt måste vi vilja ha produkten och köpa den. Därför är reklamspråket oftast väldigt enkelt. Endast ett fåtal ord och enkla paroller används. På så vis borde vårt minne kunna bevara innehållet. Vissa typer av ord som adjektiv och superlativer är vanliga. De beskriver produkten som särskilt fördelaktig. Som ett resultat därav är reklamspråket vanligtvis mycket positivt. Intressant nog, är reklamspråket alltid påverkat av kulturen. Det vill säga, reklamspråket säger mycket om samhället. Idag dominerar termer som ‘skönhet’ och ‘ungdom’ i många länder. Orden ‘framtid’ och ‘säkerhet’ förekommer också ofta. Särskilt i västerländska samhällen är engelska populärt. Engelska anses modernt och internationellt. Av den anledningen fungerar det bra tekniska produkter. Element från romanska språk står för njutning och passion. Det är populärt att använda för mat eller kosmetika. De som använder dialekt vill framhäva värden som hemland och tradition. Namn på produkter är ofta neologismer, eller nyskapade ord. De har normalt ingen betydelse, låter bara angenämt. Men vissa produktnamn kan verkligen göra karriär! Namnet på en dammsugare har till och med blivit ett verb - to hoover !
Visste du?
Holländska tillhör den västgermanska språkfamiljen. Det innebär att det är besläktat med tyska och engelska. Holländska är modersmål för cirka 25 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Nederländerna och Belgien. Holländska talas också i Indonesien och Surinam. Detta beror på att Nederländerna var en kolonialmakt. Som ett resultat formade holländskan basen för åtskilliga kreolska språk. Även afrikaans, som talas i Sydafrika, har sitt ursprung i holländskan. Det är den yngsta medlemmen i den germanska språkfamiljen. Holländskan kännetecknas av att den innehåller många ord från andra språk. Förr i tiden hade franskan ett mycket stort inflytande på språket. Tyska ord adopteras också ofta. Fler och fler engelska termer har inkluderats under de senaste århundradena. Som ett resultat fruktar vissa att holländskan helt kommer att försvinna i framtiden.