Ordlista

sv vilja ha något   »   nn to like something

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [sytti]

to like something

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nynorsk Spela Mer
Vill ni röka? Vi- du ---k--? V-- d- r------ V-l d- r-y-j-? -------------- Vil du røykje? 0
Vill ni dansa? V-l-du-d--s-? V-- d- d----- V-l d- d-n-e- ------------- Vil du danse? 0
Vill ni gå ut och gå? Vil--u -å-ei- -ur? V-- d- g- e-- t--- V-l d- g- e-n t-r- ------------------ Vil du gå ein tur? 0
Jag skulle vilja röka. E---i- gj-r-e ---k-e. E- v-- g----- r------ E- v-l g-e-n- r-y-j-. --------------------- Eg vil gjerne røykje. 0
Vill du ha en cigarett? Vi- -u -a e---s---re--? V-- d- h- e-- s-------- V-l d- h- e-n s-g-r-t-? ----------------------- Vil du ha ein sigarett? 0
Han vill ha eld. H-n-vi- -a fy-. H-- v-- h- f--- H-n v-l h- f-r- --------------- Han vil ha fyr. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. Eg-----gj-rne ---nok- - d--kke. E- v-- g----- h- n--- å d------ E- v-l g-e-n- h- n-k- å d-i-k-. ------------------------------- Eg vil gjerne ha noko å drikke. 0
Jag skulle vilja äta något. E--v-- -je--e ---noko - e-e. E- v-- g----- h- n--- å e--- E- v-l g-e-n- h- n-k- å e-e- ---------------------------- Eg vil gjerne ha noko å ete. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. E- v-l---e-n--sl-p-e-a- -i--. E- v-- g----- s----- a- l---- E- v-l g-e-n- s-a-p- a- l-t-. ----------------------------- Eg vil gjerne slappe av litt. 0
Jag skulle vilja fråga er något. E- v-- gje-n- sp-r-e de- om-no--. E- v-- g----- s----- d-- o- n---- E- v-l g-e-n- s-ø-j- d-g o- n-k-. --------------------------------- Eg vil gjerne spørje deg om noko. 0
Jag skulle vilja be er om något. Eg--i- g-er-e-be deg-o- ---o. E- v-- g----- b- d-- o- n---- E- v-l g-e-n- b- d-g o- n-k-. ----------------------------- Eg vil gjerne be deg om noko. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Eg-vil-g-er-e --vi-er- de- t-- --ko. E- v-- g----- i------- d-- t-- n---- E- v-l g-e-n- i-v-t-r- d-g t-l n-k-. ------------------------------------ Eg vil gjerne invitere deg til noko. 0
Vad vill ni ha? K-- vi- d----? K-- v-- d- h-- K-a v-l d- h-? -------------- Kva vil du ha? 0
Vill ni ha en kaffe? V---du--- ei--k-f--? V-- d- h- e-- k----- V-l d- h- e-n k-f-i- -------------------- Vil du ha ein kaffi? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? E-l-- vi- du--elle--h--ein -e? E---- v-- d- h----- h- e-- t-- E-l-r v-l d- h-l-e- h- e-n t-? ------------------------------ Eller vil du heller ha ein te? 0
Vi skulle vilja åka hem. V--v----j---- køyre---i-. V- v-- g----- k---- h---- V- v-l g-e-n- k-y-e h-i-. ------------------------- Vi vil gjerne køyre heim. 0
Vill ni ha en taxi? V-l d---a------o---? V-- d- h- e- d------ V-l d- h- e- d-o-j-? -------------------- Vil de ha ei drosje? 0
De vill ringa. De- v-- ----ne -in--e. D-- v-- g----- r------ D-i v-l g-e-n- r-n-j-. ---------------------- Dei vil gjerne ringje. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.