Ordlista

sv Lokaltrafik   »   nn Public transportation

36 [trettiosex]

Lokaltrafik

Lokaltrafik

36 [trettiseks]

Public transportation

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nynorsk Spela Mer
Var är busshållplatsen? K-a---r-bu--h----plas-e-? K--- e- b---------------- K-a- e- b-s-h-l-e-l-s-e-? ------------------------- Kvar er busshaldeplassen? 0
Vilken buss åker till centrum? Kva----s-g-r --l s-----m? K-- b--- g-- t-- s------- K-a b-s- g-r t-l s-n-r-m- ------------------------- Kva buss går til sentrum? 0
Vilken linje måste jag ta? Kva-l--je--å-e- -a? K-- l---- m- e- t-- K-a l-n-e m- e- t-? ------------------- Kva linje må eg ta? 0
Måste jag byta? M- eg by-- b-ss? M- e- b--- b---- M- e- b-t- b-s-? ---------------- Må eg byte buss? 0
Var ska jag byta? Kv---må-eg -y--? K--- m- e- b---- K-a- m- e- b-t-? ---------------- Kvar må eg byte? 0
Vad kostar en biljett? Kv- -o-t-- -i-------? K-- k----- b--------- K-a k-s-a- b-l-e-t-n- --------------------- Kva kostar billetten? 0
Hur många hållplatser är det till centrum? K-- m-n-e --o-p ---de- -il-se-t--m? K-- m---- s---- e- d-- t-- s------- K-r m-n-e s-o-p e- d-t t-l s-n-r-m- ----------------------------------- Kor mange stopp er det til sentrum? 0
Ni måste stiga av här. D- -- -- ---h--. D- m- g- a- h--- D- m- g- a- h-r- ---------------- Du må gå av her. 0
Ni måste stiga av bak. Du-må-by-e -uss-her. D- m- b--- b--- h--- D- m- b-t- b-s- h-r- -------------------- Du må byte buss her. 0
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter. N---- ---ane k----o--f-m m--u-t. N---- T----- k--- o- f-- m------ N-s-e T-b-n- k-e- o- f-m m-n-t-. -------------------------------- Neste T-bane kjem om fem minutt. 0
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter. N---e -rikk --em-o- -i mi--tt. N---- t---- k--- o- t- m------ N-s-e t-i-k k-e- o- t- m-n-t-. ------------------------------ Neste trikk kjem om ti minutt. 0
Nästa buss kommer om 15 minuter. N-----bus- kj-- -- ei-----rt-r. N---- b--- k--- o- e-- k------- N-s-e b-s- k-e- o- e-t k-a-t-r- ------------------------------- Neste buss kjem om eit kvarter. 0
När går sista tunnelbanetåget? Nå- g-r-d-n--i--- --ba--n? N-- g-- d-- s---- T------- N-r g-r d-n s-s-e T-b-n-n- -------------------------- Når går den siste T-banen? 0
När går sista spårvagnen? Når--å- den-siste --i----? N-- g-- d-- s---- t------- N-r g-r d-n s-s-e t-i-k-n- -------------------------- Når går den siste trikken? 0
När går sista bussen? N-r--å--d-- s--te--u--en? N-- g-- d-- s---- b------ N-r g-r d-n s-s-e b-s-e-? ------------------------- Når går den siste bussen? 0
Har ni en biljett? Ha- du-bi--ett? H-- d- b------- H-r d- b-l-e-t- --------------- Har du billett? 0
En biljett? – Nej, jag har ingen. B--l--t- - Nei--de--h-- -g i-k--. B------- – N--- d-- h-- e- i----- B-l-e-t- – N-i- d-t h-r e- i-k-e- --------------------------------- Billett? – Nei, det har eg ikkje. 0
Då måste ni betala böter. Då ----u-b-ta-- b--. D- m- d- b----- b--- D- m- d- b-t-l- b-t- -------------------- Då må du betale bot. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Utvecklingen av språket

Varför vi talar med varandra är uppenbart. Vi vill utbyta idéer och förstå varandra. Var språk har sitt ursprung är mindre tydligt. Det finns olika teorier om detta. Det som är säkert är att språk är en mycket gammal företeelse. Vissa fysiska drag var en förutsättning för att tala. De var nödvändiga för oss för att forma ljud. Människor så långt tillbaka som neandertalarna hade förmågan att tillämpa sin röst. På detta sätt kunde de särskilja sig från djur. Dessutom var en hög, bestämd röst viktig för att försvara sig. En person kunde hota eller skrämma fiender med den. På den tiden kunde man redan göra verktyg och elden hade upptäckts. Denna kunskap måste föras vidare på något sätt. Talet var också viktigt för att jaga i grupp. Så tidigt som för 2 miljoner år sedan fanns det en enkel förståelse mellan människor. De första språkliga elementen var tecken och gester. Men människor ville kunna kommunicera i mörker också. Ännu viktigare, de hade behov av att tala med varandra utan att titta. Därför utvecklades rösten och den ersatte gesterna. Språket i dagens mening är minst 50.000 år gammalt. När homosapiens lämnade Afrika, distribuerade de språk över hela världen. Språken separerades från varandra i de olika regionerna. Det vill säga, olika språkfamiljer kom till. Men de innehöll bara grunderna till ett språksystem. De första språken var mycket mindre komplicerade än språk idag. De vidareutvecklades genom grammatik, fonologi och semantik. Man skulle kunna säga att olika språk har olika lösningar. Men problemet var alltid detsamma: Hur visar jag vad jag tänker?
Visste du?
Brasiliansk portugisiska räknas till de romanska språken. Det uppstod ur europeisk portugisiska. Det färdades så långt som till Sydamerika för länge sedan genom Portugals kolonialpolitik. Idag är Brasilien den största portugistalande nationen i världen. Ungefär 190 miljoner människor talar brasiliansk portugisiska som sitt modersmål. Språket har också stort inflytande i andra sydamerikanska länder. Det finns även ett hybridspråk som innehåller portugisiska och spanska. Tidigare tenderade Brasilien att använda europeisk portugisiska. Med början på 1930-talet vaknade en ny medvetenhet inom brasiliansk kultur. Brasilianarna var stolta över sitt språk och ville framhäva dess egenheter. Men det gjordes upprepade försök att hålla ihop de två språken. Till exempel gjordes sedan dess en överenskommelse om en gemensam stavning. Idag finns den största skillnanden mellan de två formerna i uttalet. Den brasilianska vokabulären innehåller också några "indianismer" som saknas i Europa. Upptäck detta spännande språk - det är ett av de viktigaste i världen!