Ordlista

sv Hos läkaren   »   nn At the doctor

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Hos läkaren

57 [femtisju / sju og femti]

At the doctor

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nynorsk Spela Mer
Jag har en läkartid. Eg---r-ti-e hjå ----n. E- h-- t--- h-- l----- E- h-r t-m- h-å l-g-n- ---------------------- Eg har time hjå legen. 0
Jag har en läkartid klockan tio. Eg ha----m- k--kka---. E- h-- t--- k----- t-- E- h-r t-m- k-o-k- t-. ---------------------- Eg har time klokka ti. 0
Hur var namnet? Kva-er n---et----t? K-- e- n----- d---- K-a e- n-m-e- d-t-? ------------------- Kva er namnet ditt? 0
Var så god och ta plats i väntrummet. Se----- ---ven-e-o---t- -r--u ----l. S-- d-- p- v----------- e- d- s----- S-t d-g p- v-n-e-o-m-t- e- d- s-i-l- ------------------------------------ Set deg på venterommet, er du snill. 0
Doktorn kommer snart. Legen----- sn---. L---- k--- s----- L-g-n k-e- s-a-t- ----------------- Legen kjem snart. 0
Var är ni försäkrad? K--- -- du -or-----? K--- e- d- f-------- K-a- e- d- f-r-i-r-? -------------------- Kvar er du forsikra? 0
Vad kan jag göra för er? Kva-k----- hj--pe --- m-d? K-- k-- e- h----- d-- m--- K-a k-n e- h-e-p- d-g m-d- -------------------------- Kva kan eg hjelpe deg med? 0
Har ni smärtor? H---du s--r-e-? H-- d- s------- H-r d- s-e-t-r- --------------- Har du smerter? 0
Var gör det ont? Kvar-g--r d-- -----? K--- g--- d-- v----- K-a- g-e- d-t v-n-t- -------------------- Kvar gjer det vondt? 0
Jag har alltid ont i ryggen. Eg har a--t-d-vo-dt-- ---gen. E- h-- a----- v---- i r------ E- h-r a-l-i- v-n-t i r-g-e-. ----------------------------- Eg har alltid vondt i ryggen. 0
Jag har ofta huvudvärk. E--h-----te v---- i ho-u---. E- h-- o--- v---- i h------- E- h-r o-t- v-n-t i h-v-d-t- ---------------------------- Eg har ofte vondt i hovudet. 0
Jag har ont i magen ibland. E--h-r----o- ti----nd--i magen. E- h-- a- o- t-- v---- i m----- E- h-r a- o- t-l v-n-t i m-g-n- ------------------------------- Eg har av og til vondt i magen. 0
Ta av er på överkroppen, tack! Kan-du -a--v -eg på o-er-r-p-e-? K-- d- t- a- d-- p- o----------- K-n d- t- a- d-g p- o-e-k-o-p-n- -------------------------------- Kan du ta av deg på overkroppen? 0
Var snäll och lägg er på britsen! L--g de- ---ben---- e---u -ni--. L--- d-- p- b------ e- d- s----- L-g- d-g p- b-n-e-, e- d- s-i-l- -------------------------------- Legg deg på benken, er du snill. 0
Blodtrycket är normalt. Bl----y---t-er-i-o----. B---------- e- i o----- B-o-t-y-k-t e- i o-d-n- ----------------------- Blodtrykket er i orden. 0
Jag ger er en spruta. E- g-e--d-g--i-sp-øy--. E- g--- d-- e- s------- E- g-e- d-g e- s-r-y-e- ----------------------- Eg gjev deg ei sprøyte. 0
Jag ger er tabletter. E---je- -e- --blet--r. E- g--- d-- t--------- E- g-e- d-g t-b-e-t-r- ---------------------- Eg gjev deg tablettar. 0
Jag ger er ett recept för apoteket. Eg -jev--e--ei---es-----il-a-o-----. E- g--- d-- e-- r----- t-- a-------- E- g-e- d-g e-n r-s-p- t-l a-o-e-e-. ------------------------------------ Eg gjev deg ein resept til apoteket. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!