Ordlista

sv Lokaltrafik   »   fa ‫حمل و نقل عمومی‌‫/ عبور و مرور درون شهری‬

36 [trettiosex]

Lokaltrafik

Lokaltrafik

‫36 [سی و شش]‬

36 [see-o-shesh]

‫حمل و نقل عمومی‌‫/ عبور و مرور درون شهری‬

[haml va naghle omomi /bur-o morure darun shahri]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska persiska Spela Mer
Var är busshållplatsen? ‫-----ا---توبو---ج---؟‬ ‫------- ا----- ک------ ‫-ی-ت-ا- ا-و-و- ک-ا-ت-‬ ----------------------- ‫ایستگاه اتوبوس کجاست؟‬ 0
ist---- --ob-s ---âs-? i------ o----- k------ i-t-â-e o-o-u- k-j-s-? ---------------------- istgâhe otobus kojâst?
Vilken buss åker till centrum? ‫ک-ام --وب----ه------ش-ر--ی-رود؟‬ ‫---- ا----- ب- م--- ش-- م------- ‫-د-م ا-و-و- ب- م-ک- ش-ر م-‌-و-؟- --------------------------------- ‫کدام اتوبوس به مرکز شهر می‌رود؟‬ 0
kod-m-o--b-s-----a---ze---ah- mi-a-a-? k---- o----- b- m------ s---- m------- k-d-m o-o-u- b- m-r-a-e s-a-r m-r-v-d- -------------------------------------- kodâm otobus be markaze shahr miravad?
Vilken linje måste jag ta? ‫-د-م----(-- --و-و--) --ید س-ار-شوم-‬ ‫---- خ- (-- ا------- ب--- س--- ش---- ‫-د-م خ- (-ه ا-و-و-ی- ب-ی- س-ا- ش-م-‬ ------------------------------------- ‫کدام خط (چه اتوبوسی) باید سوار شوم؟‬ 0
c---k----t- (-he--t--us-) -âyad-s--â- -ha-a-? c-- k------ (--- o------- b---- s---- s------ c-e k-a---i (-h- o-o-u-i- b-y-d s-v-r s-a-a-? --------------------------------------------- che khat-ti (che otobusi) bâyad savâr shavam?
Måste jag byta? ‫---- ا--------------‬ ‫---- ا----- ع-- ک---- ‫-ا-د ا-و-و- ع-ض ک-م-‬ ---------------------- ‫باید اتوبوس عوض کنم؟‬ 0
b-yad-va--le--- ----l---e-r---v-z-k-na-? b---- v-------- n-------- r- a--- k----- b-y-d v-s-l---e n-g-l---e r- a-a- k-n-m- ---------------------------------------- bâyad vasile-ye naghli-ye râ avaz konam?
Var ska jag byta? ‫ک-- باید-اتو--س--ا--و- کن-؟‬ ‫--- ب--- ا----- ر- ع-- ک---- ‫-ج- ب-ی- ا-و-و- ر- ع-ض ک-م-‬ ----------------------------- ‫کجا باید اتوبوس را عوض کنم؟‬ 0
k-------ad v--i-e--- n---li--e-r- -v-z ----m? k--- b---- v-------- n-------- r- a--- k----- k-j- b-y-d v-s-l---e n-g-l---e r- a-a- k-n-m- --------------------------------------------- kojâ bâyad vasile-ye naghli-ye râ avaz konam?
Vad kostar en biljett? ‫قیم--یک -لی--چن- ا---‬ ‫---- ی- ب--- چ-- ا---- ‫-ی-ت ی- ب-ی- چ-د ا-ت-‬ ----------------------- ‫قیمت یک بلیط چند است؟‬ 0
g-ym--e-y-k--e----c-and-a-t? g------ y-- b---- c---- a--- g-y-a-e y-k b-l-t c-a-d a-t- ---------------------------- ghymate yek belit chand ast?
Hur många hållplatser är det till centrum? ‫تا -ر-- شه----د-ای-تگ-ه ا-ت-‬ ‫-- م--- ش-- چ-- ا------ ا---- ‫-ا م-ک- ش-ر چ-د ا-س-گ-ه ا-ت-‬ ------------------------------ ‫تا مرکز شهر چند ایستگاه است؟‬ 0
t--ma--a-e -h--r---a-- -s---h -s-? t- m------ s---- c---- i----- a--- t- m-r-a-e s-a-r c-a-d i-t-â- a-t- ---------------------------------- tâ markaze shahr chand istgâh ast?
Ni måste stiga av här. ‫ش-ا---ید-ای--- پی-ده -و---‬ ‫--- ب--- ا---- پ---- ش----- ‫-م- ب-ی- ا-ن-ا پ-ا-ه ش-ی-.- ---------------------------- ‫شما باید اینجا پیاده شوید.‬ 0
s-om--bâ----in-- ---de-s---id. s---- b---- i--- p---- s------ s-o-â b-y-d i-j- p-â-e s-a-i-. ------------------------------ shomâ bâyad injâ piâde shavid.
Ni måste stiga av bak. ‫ش----اید از---مت --ب ما--ن---ا-ه ---د-‬ ‫--- ب--- ا- ق--- ع-- م---- پ---- ش----- ‫-م- ب-ی- ا- ق-م- ع-ب م-ش-ن پ-ا-ه ش-ی-.- ---------------------------------------- ‫شما باید از قسمت عقب ماشین پیاده شوید.‬ 0
s-o-â --y------ghes-a-e--g--be -â---------- s--v-d. s---- b---- a- g------- a----- m----- p---- s------ s-o-â b-y-d a- g-e-m-t- a-h-b- m-s-i- p-â-e s-a-i-. --------------------------------------------------- shomâ bâyad az ghesmate aghabe mâshin piâde shavid.
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter. ‫م---ی --ی--ی-ی)---دی - --------گ- ----ید-‬ ‫----- (-------- ب--- 5 د---- د--- م------- ‫-ت-و- (-ی-م-ن-) ب-د- 5 د-ی-ه د-گ- م-‌-ی-.- ------------------------------------------- ‫متروی (زیرمینی) بعدی 5 دقیقه دیگر می‌آید.‬ 0
m-----------r-z---ni)--a---i --nj d-----------d---------y-d. m------- (--- z------ b----- p--- d---------- d---- m------- m-t-o-y- (-i- z-m-n-) b---d- p-n- d-g-i-h---e d-g-r m---y-d- ------------------------------------------------------------ metro-ye (zir zamini) ba-adi panj daghighe-ye digar mi-âyad.
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter. ‫تر-موای-بعد--10 د---ه--ی-----‌-ید-‬ ‫------- ب--- 1- د---- د--- م------- ‫-ر-م-ا- ب-د- 1- د-ی-ه د-گ- م-‌-ی-.- ------------------------------------ ‫تراموای بعدی 10 دقیقه دیگر می‌آید.‬ 0
met---ye-ba-adi -ah -ag---he--e di--r--i-â-a-. m------- b----- d-- d---------- d---- m------- m-t-o-y- b---d- d-h d-g-i-h---e d-g-r m---y-d- ---------------------------------------------- metro-ye ba-adi dah daghighe-ye digar mi-âyad.
Nästa buss kommer om 15 minuter. ‫---بوس-بعد--1- دق-ق--د-گر می---د.‬ ‫------ ب--- 1- د---- د--- م------- ‫-ت-ب-س ب-د- 1- د-ی-ه د-گ- م-‌-ی-.- ----------------------------------- ‫اتوبوس بعدی 15 دقیقه دیگر می‌آید.‬ 0
ot-bus- b--adi -ân---h-da-hi-h--ye-d-g--------ad. o------ b----- p------ d---------- d---- m------- o-o-u-e b---d- p-n-d-h d-g-i-h---e d-g-r m---y-d- ------------------------------------------------- otobuse ba-adi pânzdah daghighe-ye digar mi-âyad.
När går sista tunnelbanetåget? ‫-خرین -ت-- ---رزم-نی- ک---ر----ی---د-‬ ‫----- م--- (--------- ک- ح--- م------- ‫-خ-ی- م-ر- (-ی-ز-ی-ی- ک- ح-ک- م-‌-ن-؟- --------------------------------------- ‫آخرین مترو (زیرزمینی) کی حرکت می‌کند؟‬ 0
â-h--i- metr- (----za--------- -ar---- m--ona-? â------ m---- (--- z------ k-- h------ m------- â-h-r-n m-t-o (-i- z-m-n-) k-y h-r-k-t m-k-n-d- ----------------------------------------------- âkharin metro (zir zamini) key harekat mikonad?
När går sista spårvagnen? ‫آخر----را-وا-کی-ح--ت--ی‌ک-د؟‬ ‫----- ت----- ک- ح--- م------- ‫-خ-ی- ت-ا-و- ک- ح-ک- م-‌-ن-؟- ------------------------------ ‫آخرین تراموا کی حرکت می‌کند؟‬ 0
â-har-n-metr--ke---arek-t m-k-na-? â------ m---- k-- h------ m------- â-h-r-n m-t-o k-y h-r-k-t m-k-n-d- ---------------------------------- âkharin metro key harekat mikonad?
När går sista bussen? ‫آ-ر------ب-س کی-ح-ک- می-کند؟‬ ‫----- ا----- ک- ح--- م------- ‫-خ-ی- ا-و-و- ک- ح-ک- م-‌-ن-؟- ------------------------------ ‫آخرین اتوبوس کی حرکت می‌کند؟‬ 0
â---r-n---ob-s -ey-h--e--- ---o---? â------ o----- k-- h------ m------- â-h-r-n o-o-u- k-y h-r-k-t m-k-n-d- ----------------------------------- âkharin otobus key harekat mikonad?
Har ni en biljett? ‫--ا--لیط -ارید؟‬ ‫--- ب--- د------ ‫-م- ب-ی- د-ر-د-‬ ----------------- ‫شما بلیط دارید؟‬ 0
s-----b-li--d-rid? s---- b---- d----- s-o-â b-l-t d-r-d- ------------------ shomâ belit dârid?
En biljett? – Nej, jag har ingen. ‫بلیط؟ نه ند--م.‬ ‫----- ن- ن------ ‫-ل-ط- ن- ن-ا-م-‬ ----------------- ‫بلیط؟ نه ندارم.‬ 0
b-li-?--- -ad---m. b----- n- n------- b-l-t- n- n-d-r-m- ------------------ belit? na nadâram.
Då måste ni betala böter. ‫پس -ای- ج--مه-----ا-ید-‬ ‫-- ب--- ج---- ب--------- ‫-س ب-ی- ج-ی-ه ب-ر-ا-ی-.- ------------------------- ‫پس باید جریمه بپردازید.‬ 0
p-s -âya---ari-e-be-ar---id. p-- b---- j----- b---------- p-s b-y-d j-r-m- b-p-r-â-i-. ---------------------------- pas bâyad jarime bepardâzid.

Utvecklingen av språket

Varför vi talar med varandra är uppenbart. Vi vill utbyta idéer och förstå varandra. Var språk har sitt ursprung är mindre tydligt. Det finns olika teorier om detta. Det som är säkert är att språk är en mycket gammal företeelse. Vissa fysiska drag var en förutsättning för att tala. De var nödvändiga för oss för att forma ljud. Människor så långt tillbaka som neandertalarna hade förmågan att tillämpa sin röst. På detta sätt kunde de särskilja sig från djur. Dessutom var en hög, bestämd röst viktig för att försvara sig. En person kunde hota eller skrämma fiender med den. På den tiden kunde man redan göra verktyg och elden hade upptäckts. Denna kunskap måste föras vidare på något sätt. Talet var också viktigt för att jaga i grupp. Så tidigt som för 2 miljoner år sedan fanns det en enkel förståelse mellan människor. De första språkliga elementen var tecken och gester. Men människor ville kunna kommunicera i mörker också. Ännu viktigare, de hade behov av att tala med varandra utan att titta. Därför utvecklades rösten och den ersatte gesterna. Språket i dagens mening är minst 50.000 år gammalt. När homosapiens lämnade Afrika, distribuerade de språk över hela världen. Språken separerades från varandra i de olika regionerna. Det vill säga, olika språkfamiljer kom till. Men de innehöll bara grunderna till ett språksystem. De första språken var mycket mindre komplicerade än språk idag. De vidareutvecklades genom grammatik, fonologi och semantik. Man skulle kunna säga att olika språk har olika lösningar. Men problemet var alltid detsamma: Hur visar jag vad jag tänker?
Visste du?
Brasiliansk portugisiska räknas till de romanska språken. Det uppstod ur europeisk portugisiska. Det färdades så långt som till Sydamerika för länge sedan genom Portugals kolonialpolitik. Idag är Brasilien den största portugistalande nationen i världen. Ungefär 190 miljoner människor talar brasiliansk portugisiska som sitt modersmål. Språket har också stort inflytande i andra sydamerikanska länder. Det finns även ett hybridspråk som innehåller portugisiska och spanska. Tidigare tenderade Brasilien att använda europeisk portugisiska. Med början på 1930-talet vaknade en ny medvetenhet inom brasiliansk kultur. Brasilianarna var stolta över sitt språk och ville framhäva dess egenheter. Men det gjordes upprepade försök att hålla ihop de två språken. Till exempel gjordes sedan dess en överenskommelse om en gemensam stavning. Idag finns den största skillnanden mellan de två formerna i uttalet. Den brasilianska vokabulären innehåller också några "indianismer" som saknas i Europa. Upptäck detta spännande språk - det är ett av de viktigaste i världen!