Ordlista

sv Lokaltrafik   »   kk Public transportation

36 [trettiosex]

Lokaltrafik

Lokaltrafik

36 [отыз алты]

36 [otız altı]

Public transportation

[Jergilikti qoğamdıq kölik]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Var är busshållplatsen? А---бус-аялд--асы қай-а? А------ а-------- қ----- А-т-б-с а-л-а-а-ы қ-й-а- ------------------------ Автобус аялдамасы қайда? 0
A--obws--y-l---ası-qay-a? A------ a--------- q----- A-t-b-s a-a-d-m-s- q-y-a- ------------------------- Avtobws ayaldaması qayda?
Vilken buss åker till centrum? Ор--л--қ---ай-ав---у- -арады? О-------- қ-- а------ б------ О-т-л-қ-а қ-й а-т-б-с б-р-д-? ----------------------------- Орталыққа қай автобус барады? 0
O-t---qq--q-y-a-t-bws-b-----? O-------- q-- a------ b------ O-t-l-q-a q-y a-t-b-s b-r-d-? ----------------------------- Ortalıqqa qay avtobws baradı?
Vilken linje måste jag ta? Қа- а-т----қа -т--уым-кер--? Қ-- а-------- о------ к----- Қ-й а-т-б-с-а о-ы-у-м к-р-к- ---------------------------- Қай автобусқа отыруым керек? 0
Q-y-----bwsqa----r-ı- ker-k? Q-- a-------- o------ k----- Q-y a-t-b-s-a o-ı-w-m k-r-k- ---------------------------- Qay avtobwsqa otırwım kerek?
Måste jag byta? Б-с-а көл--ке -у-су---к---к-пе? Б---- к------ а------ к---- п-- Б-с-а к-л-к-е а-ы-у-м к-р-к п-? ------------------------------- Басқа көлікке ауысуым керек пе? 0
B--qa---likk---wı-wım--er-k--e? B---- k------ a------ k---- p-- B-s-a k-l-k-e a-ı-w-m k-r-k p-? ------------------------------- Basqa kölikke awıswım kerek pe?
Var ska jag byta? Б-с-а--ө-і-ке-қай ж-р-е------ы- ----к? Б---- к------ қ-- ж---- а------ к----- Б-с-а к-л-к-е қ-й ж-р-е а-ы-у-м к-р-к- -------------------------------------- Басқа көлікке қай жерде ауысуым керек? 0
B---- -ö---ke -a--je-d--awı---m k---k? B---- k------ q-- j---- a------ k----- B-s-a k-l-k-e q-y j-r-e a-ı-w-m k-r-k- -------------------------------------- Basqa kölikke qay jerde awıswım kerek?
Vad kostar en biljett? Б-р б--е- қ---- т-р--ы? Б-- б---- қ---- т------ Б-р б-л-т қ-н-а т-р-д-? ----------------------- Бір билет қанша тұрады? 0
B-----le- q--ş- -ur-d-? B-- b---- q---- t------ B-r b-l-t q-n-a t-r-d-? ----------------------- Bir bïlet qanşa turadı?
Hur många hållplatser är det till centrum? О---лыққ---ей-н н--е аял--ма-б--? О-------- д---- н--- а------ б--- О-т-л-қ-а д-й-н н-ш- а-л-а-а б-р- --------------------------------- Орталыққа дейін неше аялдама бар? 0
O-ta-------eyi- -e-- a-ald-m- b--? O-------- d---- n--- a------- b--- O-t-l-q-a d-y-n n-ş- a-a-d-m- b-r- ---------------------------------- Ortalıqqa deyin neşe ayaldama bar?
Ni måste stiga av här. Сі--е--с---ерд-н--ы-у-кер-к. С---- о-- ж----- ш--- к----- С-з-е о-ы ж-р-е- ш-ғ- к-р-к- ---------------------------- Сізге осы жерден шығу керек. 0
S-z-e---- -e---n ş------r--. S---- o-- j----- ş--- k----- S-z-e o-ı j-r-e- ş-ğ- k-r-k- ---------------------------- Sizge osı jerden şığw kerek.
Ni måste stiga av bak. С---- -рт-ы-ж-қта- шы-у-ке-е-. С---- а---- ж----- ш--- к----- С-з-е а-т-ы ж-қ-а- ш-ғ- к-р-к- ------------------------------ Сізге артқы жақтан шығу керек. 0
S-zg--a---ı--a---n -ığw k-r--. S---- a---- j----- ş--- k----- S-z-e a-t-ı j-q-a- ş-ğ- k-r-k- ------------------------------ Sizge artqı jaqtan şığw kerek.
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter. Кел-сі ----- бе- -ин-тт-- с-----ле--. К----- м---- б-- м------- с-- к------ К-л-с- м-т-о б-с м-н-т-а- с-ң к-л-д-. ------------------------------------- Келесі метро бес минуттан соң келеді. 0
K----- m-t-o -es---nw---- -o- -el---. K----- m---- b-- m------- s-- k------ K-l-s- m-t-o b-s m-n-t-a- s-ñ k-l-d-. ------------------------------------- Kelesi metro bes mïnwttan soñ keledi.
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter. К--ес---р------10 -ин-тт-н--оң--е-е--. К----- т------ 1- м------- с-- к------ К-л-с- т-а-в-й 1- м-н-т-а- с-ң к-л-д-. -------------------------------------- Келесі трамвай 10 минуттан соң келеді. 0
Ke--si tr-mva---- -ïn---an -o--k--e--. K----- t------ 1- m------- s-- k------ K-l-s- t-a-v-y 1- m-n-t-a- s-ñ k-l-d-. -------------------------------------- Kelesi tramvay 10 mïnwttan soñ keledi.
Nästa buss kommer om 15 minuter. К-ле-і ав-о-у- 1--ми--тта- с-ң келеді. К----- а------ 1- м------- с-- к------ К-л-с- а-т-б-с 1- м-н-т-а- с-ң к-л-д-. -------------------------------------- Келесі автобус 15 минуттан соң келеді. 0
Ke-e-- -v---ws -5 ----tt-- so--kele--. K----- a------ 1- m------- s-- k------ K-l-s- a-t-b-s 1- m-n-t-a- s-ñ k-l-d-. -------------------------------------- Kelesi avtobws 15 mïnwttan soñ keledi.
När går sista tunnelbanetåget? Со------тро қа-----ет-д-? С---- м---- қ---- к------ С-ң-ы м-т-о қ-ш-н к-т-д-? ------------------------- Соңғы метро қашан кетеді? 0
So--ı ----- qaş---k-t-d-? S---- m---- q---- k------ S-ñ-ı m-t-o q-ş-n k-t-d-? ------------------------- Soñğı metro qaşan ketedi?
När går sista spårvagnen? С--ғы-т-ам-а- қ-ш-- к--ед-? С---- т------ қ---- к------ С-ң-ы т-а-в-й қ-ш-н к-т-д-? --------------------------- Соңғы трамвай қашан кетеді? 0
S------ra---- q---n-ke----? S---- t------ q---- k------ S-ñ-ı t-a-v-y q-ş-n k-t-d-? --------------------------- Soñğı tramvay qaşan ketedi?
När går sista bussen? Со--ы авто-у--қ--а- ке-еді? С---- а------ қ---- к------ С-ң-ы а-т-б-с қ-ш-н к-т-д-? --------------------------- Соңғы автобус қашан кетеді? 0
Soñğı-a-t--w- q-şan -etedi? S---- a------ q---- k------ S-ñ-ı a-t-b-s q-ş-n k-t-d-? --------------------------- Soñğı avtobws qaşan ketedi?
Har ni en biljett? Сі--- б--ет--ар -а? С---- б---- б-- м-- С-з-е б-л-т б-р м-? ------------------- Сізде билет бар ма? 0
Si--e-b-----b-r-m-? S---- b---- b-- m-- S-z-e b-l-t b-r m-? ------------------- Sizde bïlet bar ma?
En biljett? – Nej, jag har ingen. Б--ет ----–--о-,---нде-жо-. Б---- п-- – Ж--- м---- ж--- Б-л-т п-? – Ж-қ- м-н-е ж-қ- --------------------------- Билет пе? – Жоқ, менде жоқ. 0
B-le------- J-q--m-nde jo-. B---- p-- – J--- m---- j--- B-l-t p-? – J-q- m-n-e j-q- --------------------------- Bïlet pe? – Joq, mende joq.
Då måste ni betala böter. Он---с-з-е -йы-пұ- тө-е---е--к. О--- с---- а------ т---- к----- О-д- с-з-е а-ы-п-л т-л-у к-р-к- ------------------------------- Онда сізге айыппұл төлеу керек. 0
O-d- s---e-a--pp-- ----w---r--. O--- s---- a------ t---- k----- O-d- s-z-e a-ı-p-l t-l-w k-r-k- ------------------------------- Onda sizge ayıppul tölew kerek.

Utvecklingen av språket

Varför vi talar med varandra är uppenbart. Vi vill utbyta idéer och förstå varandra. Var språk har sitt ursprung är mindre tydligt. Det finns olika teorier om detta. Det som är säkert är att språk är en mycket gammal företeelse. Vissa fysiska drag var en förutsättning för att tala. De var nödvändiga för oss för att forma ljud. Människor så långt tillbaka som neandertalarna hade förmågan att tillämpa sin röst. På detta sätt kunde de särskilja sig från djur. Dessutom var en hög, bestämd röst viktig för att försvara sig. En person kunde hota eller skrämma fiender med den. På den tiden kunde man redan göra verktyg och elden hade upptäckts. Denna kunskap måste föras vidare på något sätt. Talet var också viktigt för att jaga i grupp. Så tidigt som för 2 miljoner år sedan fanns det en enkel förståelse mellan människor. De första språkliga elementen var tecken och gester. Men människor ville kunna kommunicera i mörker också. Ännu viktigare, de hade behov av att tala med varandra utan att titta. Därför utvecklades rösten och den ersatte gesterna. Språket i dagens mening är minst 50.000 år gammalt. När homosapiens lämnade Afrika, distribuerade de språk över hela världen. Språken separerades från varandra i de olika regionerna. Det vill säga, olika språkfamiljer kom till. Men de innehöll bara grunderna till ett språksystem. De första språken var mycket mindre komplicerade än språk idag. De vidareutvecklades genom grammatik, fonologi och semantik. Man skulle kunna säga att olika språk har olika lösningar. Men problemet var alltid detsamma: Hur visar jag vad jag tänker?
Visste du?
Brasiliansk portugisiska räknas till de romanska språken. Det uppstod ur europeisk portugisiska. Det färdades så långt som till Sydamerika för länge sedan genom Portugals kolonialpolitik. Idag är Brasilien den största portugistalande nationen i världen. Ungefär 190 miljoner människor talar brasiliansk portugisiska som sitt modersmål. Språket har också stort inflytande i andra sydamerikanska länder. Det finns även ett hybridspråk som innehåller portugisiska och spanska. Tidigare tenderade Brasilien att använda europeisk portugisiska. Med början på 1930-talet vaknade en ny medvetenhet inom brasiliansk kultur. Brasilianarna var stolta över sitt språk och ville framhäva dess egenheter. Men det gjordes upprepade försök att hålla ihop de två språken. Till exempel gjordes sedan dess en överenskommelse om en gemensam stavning. Idag finns den största skillnanden mellan de två formerna i uttalet. Den brasilianska vokabulären innehåller också några "indianismer" som saknas i Europa. Upptäck detta spännande språk - det är ett av de viktigaste i världen!