Ordlista

sv På restaurangen 3   »   pa ਰੈਸਟੋਰੈਂਟ ਵਿੱਚ 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [ਇਕੱਤੀ]

31 [Ikatī]

ਰੈਸਟੋਰੈਂਟ ਵਿੱਚ 3

[raisaṭōraiṇṭa vica 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska punjabi Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. ਮੈਨ-ੰ -ੱ- ਸਟਾਰਟਰ ਚਾ-----ਹੈ। ਮ---- ਇ-- ਸ----- ਚ----- ਹ-- ਮ-ਨ-ੰ ਇ-ਕ ਸ-ਾ-ਟ- ਚ-ਹ-ਦ- ਹ-। --------------------------- ਮੈਨੂੰ ਇੱਕ ਸਟਾਰਟਰ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ। 0
m---ū --a--a--r----a c-h-dā -ai. m---- i-- s--------- c----- h--- m-i-ū i-a s-ṭ-r-ṭ-r- c-h-d- h-i- -------------------------------- mainū ika saṭāraṭara cāhīdā hai.
Jag skulle vilja ha en sallad. ਮੈਨੂ----- ਸਲਾ- ਚ-ਹੀ-ਾ ਹੈ। ਮ---- ਇ-- ਸ--- ਚ----- ਹ-- ਮ-ਨ-ੰ ਇ-ਕ ਸ-ਾ- ਚ-ਹ-ਦ- ਹ-। ------------------------- ਮੈਨੂੰ ਇੱਕ ਸਲਾਦ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ। 0
M-in---ka-sa-āda cā-ī-- ---. M---- i-- s----- c----- h--- M-i-ū i-a s-l-d- c-h-d- h-i- ---------------------------- Mainū ika salāda cāhīdā hai.
Jag skulle vilja ha en soppa. ਮੈਨ-ੰ -ੱ----- -ਾ---ਾ -ੈ। ਮ---- ਇ-- ਸ-- ਚ----- ਹ-- ਮ-ਨ-ੰ ਇ-ਕ ਸ-ਪ ਚ-ਹ-ਦ- ਹ-। ------------------------ ਮੈਨੂੰ ਇੱਕ ਸੂਪ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ। 0
Main- ika--ūpa--ā---ā-h--. M---- i-- s--- c----- h--- M-i-ū i-a s-p- c-h-d- h-i- -------------------------- Mainū ika sūpa cāhīdā hai.
Jag skulle vilja ha en efterrätt. ਮੈਨੂ- ਇੱ- ਡ-ਜ਼-ਟ--ਾ--ਦਾ -ੈ। ਮ---- ਇ-- ਡ---- ਚ----- ਹ-- ਮ-ਨ-ੰ ਇ-ਕ ਡ-ਜ਼-ਟ ਚ-ਹ-ਦ- ਹ-। -------------------------- ਮੈਨੂੰ ਇੱਕ ਡੀਜ਼ਰਟ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ। 0
Ma-n- ------z----a--ā-ī-ā h--. M---- i-- ḍ------- c----- h--- M-i-ū i-a ḍ-z-r-ṭ- c-h-d- h-i- ------------------------------ Mainū ika ḍīzaraṭa cāhīdā hai.
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. ਮੈਨ-ੰ-ਕ--ੀ--ਨਾਲ---- ---ਕ-ਰੀਮ -ਾਹ-ਦੀ-ਹ-। ਮ---- ਕ---- ਨ-- ਇ-- ਆ------- ਚ----- ਹ-- ਮ-ਨ-ੰ ਕ-ਰ-ਮ ਨ-ਲ ਇ-ਕ ਆ-ਸ-੍-ੀ- ਚ-ਹ-ਦ- ਹ-। --------------------------------------- ਮੈਨੂੰ ਕ੍ਰੀਮ ਨਾਲ ਇੱਕ ਆਈਸਕ੍ਰੀਮ ਚਾਹੀਦੀ ਹੈ। 0
Mainū-k-īm--n-l- --a-ā----kr--a-c----ī --i. M---- k---- n--- i-- ā--------- c----- h--- M-i-ū k-ī-a n-l- i-a ā-ī-a-r-m- c-h-d- h-i- ------------------------------------------- Mainū krīma nāla ika ā'īsakrīma cāhīdī hai.
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. ਮ-ਨ-ੰ ਕ---ਫਲ-ਜ-ਂ--ਨੀ---ਾਹੀ-ਾ-ਹ-। ਮ---- ਕ-- ਫ- ਜ-- ਪ--- ਚ----- ਹ-- ਮ-ਨ-ੰ ਕ-ਝ ਫ- ਜ-ਂ ਪ-ੀ- ਚ-ਹ-ਦ- ਹ-। -------------------------------- ਮੈਨੂੰ ਕੁਝ ਫਲ ਜਾਂ ਪਨੀਰ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ। 0
M---ū ----a ph----jā--p-nī-a cā-īd- hai. M---- k---- p---- j-- p----- c----- h--- M-i-ū k-j-a p-a-a j-ṁ p-n-r- c-h-d- h-i- ---------------------------------------- Mainū kujha phala jāṁ panīra cāhīdā hai.
Vi skulle vilja äta frukost. ਅਸ-ਂ --ਸ਼ਤਾ ਕ--- --ਹੁ-ਦੇ ਹਾਂ। ਅ--- ਨ---- ਕ--- ਚ------ ਹ--- ਅ-ੀ- ਨ-ਸ਼-ਾ ਕ-ਨ- ਚ-ਹ-ੰ-ੇ ਹ-ਂ- ---------------------------- ਅਸੀਂ ਨਾਸ਼ਤਾ ਕਰਨਾ ਚਾਹੁੰਦੇ ਹਾਂ। 0
Asīṁ n-ś-tā ka-a----āh-------. A--- n----- k----- c----- h--- A-ī- n-ś-t- k-r-n- c-h-d- h-ṁ- ------------------------------ Asīṁ nāśatā karanā cāhudē hāṁ.
Vi skulle vilja äta lunch. ਅਸੀ- -ੁ---ਰ ---ਖਾਣ--ਖ-ਣ----ਹੁ------ਂ। ਅ--- ਦ----- ਦ- ਖ--- ਖ--- ਚ------ ਹ--- ਅ-ੀ- ਦ-ਪ-ਹ- ਦ- ਖ-ਣ- ਖ-ਣ- ਚ-ਹ-ੰ-ੇ ਹ-ਂ- ------------------------------------- ਅਸੀਂ ਦੁਪਿਹਰ ਦਾ ਖਾਣਾ ਖਾਣਾ ਚਾਹੁੰਦੇ ਹਾਂ। 0
Asīṁ --pi--ra d--k--ṇ- k-āṇ- -āh-d- -āṁ. A--- d------- d- k---- k---- c----- h--- A-ī- d-p-h-r- d- k-ā-ā k-ā-ā c-h-d- h-ṁ- ---------------------------------------- Asīṁ dupihara dā khāṇā khāṇā cāhudē hāṁ.
Vi skulle vilja äta middag. ਅ-ੀਂ ਰਾਤ -- ਖਾ-- -ਾ-ਾ-ਚ---ੰਦ--ਹਾਂ। ਅ--- ਰ-- ਦ- ਖ--- ਖ--- ਚ------ ਹ--- ਅ-ੀ- ਰ-ਤ ਦ- ਖ-ਣ- ਖ-ਣ- ਚ-ਹ-ੰ-ੇ ਹ-ਂ- ---------------------------------- ਅਸੀਂ ਰਾਤ ਦਾ ਖਾਣਾ ਖਾਣਾ ਚਾਹੁੰਦੇ ਹਾਂ। 0
A-------a d- -h-ṇā k---ā cāh-dē-hā-. A--- r--- d- k---- k---- c----- h--- A-ī- r-t- d- k-ā-ā k-ā-ā c-h-d- h-ṁ- ------------------------------------ Asīṁ rāta dā khāṇā khāṇā cāhudē hāṁ.
Vad vill ni ha till frukost? ਤ----ੂ- ਨਾ--ੇ -ਿ-ਚ-----ਾਹ--ਾ-ਹ-? ਤ------ ਨ---- ਵ--- ਕ- ਚ----- ਹ-- ਤ-ਹ-ਨ-ੰ ਨ-ਸ਼-ੇ ਵ-ੱ- ਕ- ਚ-ਹ-ਦ- ਹ-? -------------------------------- ਤੁਹਾਨੂੰ ਨਾਸ਼ਤੇ ਵਿੱਚ ਕੀ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ? 0
Tu---- nāś-tē -i-- -- -āh-dā-ha-? T----- n----- v--- k- c----- h--- T-h-n- n-ś-t- v-c- k- c-h-d- h-i- --------------------------------- Tuhānū nāśatē vica kī cāhīdā hai?
Småfranska med marmelad och honung? ਜੈ- -ਤੇ ਸ਼--ਦ------ਰ-ਲ? ਜ-- ਅ-- ਸ਼--- ਵ--- ਰ--- ਜ-ਮ ਅ-ੇ ਸ਼-ਿ- ਵ-ਲ- ਰ-ਲ- ---------------------- ਜੈਮ ਅਤੇ ਸ਼ਹਿਦ ਵਾਲੇ ਰੋਲ? 0
Ja----a------id--vā-ē --la? J---- a-- ś----- v--- r---- J-i-a a-ē ś-h-d- v-l- r-l-? --------------------------- Jaima atē śahida vālē rōla?
Rostat bröd med korv och ost? ਸਾ--- -ਤੇ ਪਨ-- ਨ-- ਟੋ--? ਸ---- ਅ-- ਪ--- ਨ-- ਟ---- ਸ-ਸ-ਜ ਅ-ੇ ਪ-ੀ- ਨ-ਲ ਟ-ਸ-? ------------------------ ਸਾਸੇਜ ਅਤੇ ਪਨੀਰ ਨਾਲ ਟੋਸਟ? 0
S--ē-a-at- pa-īr- -āla ---aṭ-? S----- a-- p----- n--- ṭ------ S-s-j- a-ē p-n-r- n-l- ṭ-s-ṭ-? ------------------------------ Sāsēja atē panīra nāla ṭōsaṭa?
Ett kokt ägg? ਉਬ-ਿ- -ੋ-ਆ-ਆਂ--? ਉ---- ਹ--- ਆ---- ਉ-ਲ-ਆ ਹ-ਇ- ਆ-ਡ-? ---------------- ਉਬਲਿਆ ਹੋਇਆ ਆਂਡਾ? 0
Uba--'ā-h-'i'--āṇḍā? U------ h----- ā---- U-a-i-ā h-'-'- ā-ḍ-? -------------------- Ubali'ā hō'i'ā āṇḍā?
Ett stekt ägg? ਤ-ਿ--ਹ-ਇ- ਆ---? ਤ--- ਹ--- ਆ---- ਤ-ਿ- ਹ-ਇ- ਆ-ਡ-? --------------- ਤਲਿਆ ਹੋਇਆ ਆਂਡਾ? 0
Tali'--h-'-'- ā-ḍ-? T----- h----- ā---- T-l-'- h-'-'- ā-ḍ-? ------------------- Tali'ā hō'i'ā āṇḍā?
En omelett? ਆਮਲੇ-? ਆ----- ਆ-ਲ-ਟ- ------ ਆਮਲੇਟ? 0
Ām-lē--? Ā------- Ā-a-ē-a- -------- Āmalēṭa?
En yoghurt till, tack. ਕ੍ਰ-ਪ- -ਰ-- ਇੱ- ਹ-- -ਹ-ਂ-ਦੇ--। ਕ----- ਕ--- ਇ-- ਹ-- ਦ--- ਦ---- ਕ-ਰ-ਪ- ਕ-ਕ- ਇ-ਕ ਹ-ਰ ਦ-ੀ- ਦ-ਣ-। ------------------------------ ਕ੍ਰਿਪਾ ਕਰਕੇ ਇੱਕ ਹੋਰ ਦਹੀਂ ਦੇਣਾ। 0
Kri-ā ---akē-i------------- -ē-ā. K---- k----- i-- h--- d---- d---- K-i-ā k-r-k- i-a h-r- d-h-ṁ d-ṇ-. --------------------------------- Kripā karakē ika hōra dahīṁ dēṇā.
Mer salt och peppar, tack. ਕ੍-ਿਪ- -ਰ----ਮ--ਅ-ੇ -ਿਰਚ --ਣ-। ਕ----- ਕ--- ਨ-- ਅ-- ਮ--- ਦ---- ਕ-ਰ-ਪ- ਕ-ਕ- ਨ-ਕ ਅ-ੇ ਮ-ਰ- ਦ-ਣ-। ------------------------------ ਕ੍ਰਿਪਾ ਕਰਕੇ ਨਮਕ ਅਤੇ ਮਿਰਚ ਦੇਣਾ। 0
K-i-- k---kē----aka-a-ē----a-a dē-ā. K---- k----- n----- a-- m----- d---- K-i-ā k-r-k- n-m-k- a-ē m-r-c- d-ṇ-. ------------------------------------ Kripā karakē namaka atē miraca dēṇā.
Ett glas vatten till, tack. ਕ---ਪਾ----ੇ ----ਹੋ- -ਿਆ-- -ੇ--। ਕ----- ਕ--- ਇ-- ਹ-- ਪ---- ਦ---- ਕ-ਰ-ਪ- ਕ-ਕ- ਇ-ਕ ਹ-ਰ ਪ-ਆ-ਾ ਦ-ਣ-। ------------------------------- ਕ੍ਰਿਪਾ ਕਰਕੇ ਇੱਕ ਹੋਰ ਪਿਆਲਾ ਦੇਣਾ। 0
Kr-p- -a-a-ē i-- h-r- -i'--- ----. K---- k----- i-- h--- p----- d---- K-i-ā k-r-k- i-a h-r- p-'-l- d-ṇ-. ---------------------------------- Kripā karakē ika hōra pi'ālā dēṇā.

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!