Ordlista

sv På restaurangen 3   »   ti ኣብ ቤት መግቢ 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [ሳላሳንሓደን]

31 [salasaniḥadeni]

ኣብ ቤት መግቢ 3

[abi bēti megibī 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. ኣ- --ሚ -ግ- ---ዕ ደልየ ኣ- ቅ-- ም-- ዝ--- ደ-- ኣ- ቅ-ሚ ም-ቢ ዝ-ላ- ደ-የ ------------------- ኣነ ቅድሚ ምግቢ ዝብላዕ ደልየ 0
an- -’-dim---ig--ī -----a‘- --liye a-- k------ m----- z------- d----- a-e k-i-i-ī m-g-b- z-b-l-‘- d-l-y- ---------------------------------- ane k’idimī migibī zibila‘i deliye
Jag skulle vilja ha en sallad. ኣ---ላ- ---። ኣ- ሳ-- ደ--- ኣ- ሳ-ጣ ደ-የ- ----------- ኣነ ሳላጣ ደልየ። 0
ane-sala-’--d---ye። a-- s------ d------ a-e s-l-t-a d-l-y-። ------------------- ane salat’a deliye።
Jag skulle vilja ha en soppa. ኣነ-መረቕ---የ። ኣ- መ-- ደ--- ኣ- መ-ቕ ደ-የ- ----------- ኣነ መረቕ ደልየ። 0
a-e-----ḵ’-------e። a-- m------- d------ a-e m-r-k-’- d-l-y-። -------------------- ane mereḵ’i deliye።
Jag skulle vilja ha en efterrätt. ኣ---ሕሪ-ምግቢ----- ---። ኣ- ድ-- ም-- ዝ--- ደ--- ኣ- ድ-ሪ ም-ቢ ዝ-ላ- ደ-የ- -------------------- ኣነ ድሕሪ ምግቢ ዝብላዕ ደልየ። 0
a-e--i--i-- -ig-bī -ib---‘i-d-li--። a-- d------ m----- z------- d------ a-e d-h-i-ī m-g-b- z-b-l-‘- d-l-y-። ----------------------------------- ane diḥirī migibī zibila‘i deliye።
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. ኣነ ---ክሪ- ም- ዛነ -የ-ዝ--። ኣ- ኣ----- ም- ዛ- እ- ዝ--- ኣ- ኣ-ስ-ሪ- ም- ዛ- እ- ዝ-ሊ- ----------------------- ኣነ ኣይስክሪም ምስ ዛነ እየ ዝደሊ። 0
a---ayisikirīm- ---i--ane i-e --de--። a-- a---------- m--- z--- i-- z------ a-e a-i-i-i-ī-i m-s- z-n- i-e z-d-l-። ------------------------------------- ane ayisikirīmi misi zane iye zidelī።
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. ኣነ ፍሩታ---ወይ -ር-- -የ ዝ--። ኣ- ፍ---- ወ- ፋ--- እ- ዝ--- ኣ- ፍ-ታ-ት ወ- ፋ-ማ- እ- ዝ-ሊ- ------------------------ ኣነ ፍሩታታት ወይ ፋርማጆ እየ ዝደሊ። 0
a----ir---t-ti w-yi -ar---jo --- zid-lī። a-- f--------- w--- f------- i-- z------ a-e f-r-t-t-t- w-y- f-r-m-j- i-e z-d-l-። ---------------------------------------- ane firutatati weyi farimajo iye zidelī።
Vi skulle vilja äta frukost. ን-ና--ንቖ-ስ---ና። ን-- ክ---- ደ--- ን-ና ክ-ቖ-ስ ደ-ና- -------------- ንሕና ክንቖርስ ደሊና። 0
n-------k--ik-’or-si d-lī-a። n------ k----------- d------ n-h-i-a k-n-k-’-r-s- d-l-n-። ---------------------------- niḥina kiniḵ’orisi delīna።
Vi skulle vilja äta lunch. ን-ና ምሳ------ዕ----። ን-- ም-- ክ---- ደ--- ን-ና ም-ሕ ክ-በ-ዕ ደ-ና- ------------------ ንሕና ምሳሕ ክንበልዕ ደሊና። 0
nih-i-a-m---ḥi--------i‘i--e--n-። n------ m------ k--------- d------ n-h-i-a m-s-h-i k-n-b-l-‘- d-l-n-። ---------------------------------- niḥina misaḥi kinibeli‘i delīna።
Vi skulle vilja äta middag. ን-ና ድራ- ክን--ዕ----። ን-- ድ-- ክ---- ደ--- ን-ና ድ-ር ክ-በ-ዕ ደ-ና- ------------------ ንሕና ድራር ክንበልዕ ደሊና። 0
n---i-a----ari--i--b-l--i-de-īna። n------ d----- k--------- d------ n-h-i-a d-r-r- k-n-b-l-‘- d-l-n-። --------------------------------- niḥina dirari kinibeli‘i delīna።
Vad vill ni ha till frukost? ን--ሲ---ታ- -ዩ -ድ--ኩ-? ን--- እ--- ኢ- ዘ------ ን-ር- እ-ታ- ኢ- ዘ-ል-ኩ-? -------------------- ንቁርሲ እንታይ ኢዩ ዘድልየኩም? 0
nik----s---ni---i -yu-ze-----ek---? n-------- i------ ī-- z------------ n-k-u-i-ī i-i-a-i ī-u z-d-l-y-k-m-? ----------------------------------- nik’urisī initayi īyu zediliyekumi?
Småfranska med marmelad och honung? ባኒ-ምስ ማ--ላድን-----። ባ- ም- ማ----- መ---- ባ- ም- ማ-ማ-ድ- መ-ር-። ------------------ ባኒ ምስ ማርማላድን መዓርን። 0
ba-ī-misi --ri-a-a-i-i-me-ar-n-። b--- m--- m----------- m-------- b-n- m-s- m-r-m-l-d-n- m-‘-r-n-። -------------------------------- banī misi marimaladini me‘arini።
Rostat bröd med korv och ost? ቶስት--ስ-ስ-ን -ርማ-ን። ቶ-- ም- ስ-- ፋ----- ቶ-ት ም- ስ-ን ፋ-ማ-ን- ----------------- ቶስት ምስ ስጋን ፋርማጆን። 0
to-i-i mis--s--a-- far----o--። t----- m--- s----- f---------- t-s-t- m-s- s-g-n- f-r-m-j-n-። ------------------------------ tositi misi sigani farimajoni።
Ett kokt ägg? ሓ- --ል-እ--ቍሖ? ሓ- ብ-- እ----- ሓ- ብ-ል እ-ቋ-ሖ- ------------- ሓደ ብሱል እንቋቍሖ? 0
ḥa---b-su-- in-k-w----ih--? h---- b----- i-------------- h-a-e b-s-l- i-i-’-a-’-i-̣-? ---------------------------- ḥade bisuli inik’wak’wiḥo?
Ett stekt ägg? ሓደ ዝ---ሰ-እን---? ሓ- ዝ---- እ----- ሓ- ዝ-ጠ-ሰ እ-ቋ-ሖ- --------------- ሓደ ዝተጠብሰ እንቋቍሖ? 0
h---- -i-----bi---i-ik--a-’-i-̣o? h---- z---------- i-------------- h-a-e z-t-t-e-i-e i-i-’-a-’-i-̣-? --------------------------------- ḥade zitet’ebise inik’wak’wiḥo?
En omelett? ሓ----ለ-? ሓ- ኦ---- ሓ- ኦ-ለ-? -------- ሓደ ኦመለት? 0
ḥade -m-le-i? h---- o------- h-a-e o-e-e-i- -------------- ḥade omeleti?
En yoghurt till, tack. ሓንቲ -ጉኦ -ባ በጃ--። ሓ-- ር-- እ- በ---- ሓ-ቲ ር-ኦ እ- በ-ኹ-። ---------------- ሓንቲ ርጉኦ እባ በጃኹም። 0
ḥ----ī---g-’o-ib- beja-̱u-i። h------ r----- i-- b--------- h-a-i-ī r-g-’- i-a b-j-h-u-i- ----------------------------- ḥanitī rigu’o iba bejaẖumi።
Mer salt och peppar, tack. ጨ-- በ-በ---እባ በ--ም። ጨ-- በ---- እ- በ---- ጨ-ን በ-በ-ን እ- በ-ኹ-። ------------------ ጨውን በርበረን እባ በጃኹም። 0
ch---i-- beribe--ni -b----j--̱-mi። c------- b--------- i-- b--------- c-’-w-n- b-r-b-r-n- i-a b-j-h-u-i- ---------------------------------- ch’ewini beribereni iba bejaẖumi።
Ett glas vatten till, tack. ሓንቲ-ብ---ማይ-ግዳ-በ---። ሓ-- ብ-- ማ- ግ- በ---- ሓ-ቲ ብ-ሪ ማ- ግ- በ-ኹ-። ------------------- ሓንቲ ብኬሪ ማይ ግዳ በጃኹም። 0
h-a-itī b-kēr--------ida--ej-ẖumi። h------ b----- m--- g--- b--------- h-a-i-ī b-k-r- m-y- g-d- b-j-h-u-i- ----------------------------------- ḥanitī bikērī mayi gida bejaẖumi።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!