短语手册

zh 在迪厅里   »   sv På diskoteket

46[四十六]

在迪厅里

在迪厅里

46 [fyrtiosex]

På diskoteket

选择您想要查看翻译的方式:   
中文(简体) 瑞典语 播放 更多
这个 位子 是 空的 吗 ? Är-d-n-h-r pl--s-- l-d--? Är den här platsen ledig? Ä- d-n h-r p-a-s-n l-d-g- ------------------------- Är den här platsen ledig? 0
我 可以 坐 在 您旁边 吗 ? F-r ja--s-t-a --- --- er? Får jag sätta mig hos er? F-r j-g s-t-a m-g h-s e-? ------------------------- Får jag sätta mig hos er? 0
很 乐意 。 G-rn-. Gärna. G-r-a- ------ Gärna. 0
您 觉得 这音乐 怎么样 ? V---ty-k----i--- mus----? Vad tycker ni om musiken? V-d t-c-e- n- o- m-s-k-n- ------------------------- Vad tycker ni om musiken? 0
有点儿 太吵 了 。 Lit-t-f-r-hö--jud-. Litet för högljudd. L-t-t f-r h-g-j-d-. ------------------- Litet för högljudd. 0
但是 这个 乐队 演奏得 很棒 。 M-- -an--- s-elar-------t --a. Men bandet spelar väldigt bra. M-n b-n-e- s-e-a- v-l-i-t b-a- ------------------------------ Men bandet spelar väldigt bra. 0
您 经常 到 这里 来 吗 ? Ä--n---ft----r? Är ni ofta här? Ä- n- o-t- h-r- --------------- Är ni ofta här? 0
不是的, 这是 第一次 。 Nej, -e- är --r-----ång--. Nej, det är första gången. N-j- d-t ä- f-r-t- g-n-e-. -------------------------- Nej, det är första gången. 0
我 以前 没有 来过 这儿 。 Ja- -ar-ald--- v-ri---ä---ör-t. Jag har aldrig varit här förut. J-g h-r a-d-i- v-r-t h-r f-r-t- ------------------------------- Jag har aldrig varit här förut. 0
您 跳舞 吗 ? Dans---ni? Dansar ni? D-n-a- n-? ---------- Dansar ni? 0
也许 过 一会儿 吧 。 S-n-r- -ans--. Senare kanske. S-n-r- k-n-k-. -------------- Senare kanske. 0
我 跳得 不好 。 J-- kan in-- d--sa--- b-a. Jag kan inte dansa så bra. J-g k-n i-t- d-n-a s- b-a- -------------------------- Jag kan inte dansa så bra. 0
这 很 简单 。 Det--r--yck-- ----l-. Det är mycket enkelt. D-t ä- m-c-e- e-k-l-. --------------------- Det är mycket enkelt. 0
我 跳给 您看 。 J-- --a ---a-e-. Jag ska visa er. J-g s-a v-s- e-. ---------------- Jag ska visa er. 0
不用了, 还是 下次 吧 ! N-j---el-re--n--n-----ån-. Nej, hellre en annan gång. N-j- h-l-r- e- a-n-n g-n-. -------------------------- Nej, hellre en annan gång. 0
您 在 等 什么 人 吗 ? Vä-tar -- p- ---on? Väntar ni på någon? V-n-a- n- p- n-g-n- ------------------- Väntar ni på någon? 0
是啊, 在 等 我的 朋友 。 Ja- på mi----n. Ja, på min vän. J-, p- m-n v-n- --------------- Ja, på min vän. 0
这不, 他 来 了 ! D---bor-- kom--- --- --! Där borta kommer han ju! D-r b-r-a k-m-e- h-n j-! ------------------------ Där borta kommer han ju! 0

基因影响语言

我们的出身决定了我们说哪种语言。 但我们的基因也对我们的语言负有责任。 这个结论由苏格兰研究学者得出。 他们研究了英语为何不同于汉语的课题。 通过研究发现,基因在其中也扮演着重要角色。 因为基因影响了大脑的发展。 也就是说,基因塑造了大脑结构。 因此也决定了我们学习语言的能力。 两个变异体基因在其中起着决定性作用。 如果其中一个变异体基因缺少,声调语言就会得到发展。 因此声调语言被没有该变异体基因的人群所使用。 在声调语言中,词语的意思由声调的调值所决定。 比如,汉语就是一种声调语言。 如果该变异体基因占主导地位,其它语言则得到发展。 英语并不是声调语言。 这些变异体基因并不是均匀分配的。 也就是说,它们在世界上出现的几率是不同的。 语言只有通过传承才能存在。 为此孩子必须能模仿父母的语言。 他们必须学好语言。 只有这样语言才能世代流传下去。 一个更古老的变异体基因促进了声调语言的发展。 很早以前好像存在更多声调语言。 但是也不应过于夸大基因成分。 基因只能对语言的发展加以解释。 但是不存在某种英语基因或汉语基因。 任何人都能学习任何一种语言。 对此我们不需要基因,只需要好奇心和训练!