Ordlista

sv Tal   »   ta எண்கள்

7 [sju]

Tal

Tal

7 [ஏழு]

7 [Ēḻu]

எண்கள்

[eṇkaḷ]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tamil Spela Mer
Jag räknar: நா-் -ண-ணுக-றே-். ந-ன- எண-ண-க-ற-ன-. ந-ன- எ-்-ு-ி-ே-்- ----------------- நான் எண்ணுகிறேன். 0
nā- e-ṇu--ṟē-. nāṉ eṇṇukiṟēṉ. n-ṉ e-ṇ-k-ṟ-ṉ- -------------- nāṉ eṇṇukiṟēṉ.
ett, två, tre ஒ-்று,-----ு,---ன்-ு ஒன-ற-,இரண-ட-, ம-ன-ற- ஒ-்-ு-இ-ண-ட-, ம-ன-ற- -------------------- ஒன்று,இரண்டு, மூன்று 0
O----i-a---,-mū-ṟu Oṉṟu,iraṇṭu, mūṉṟu O-ṟ-,-r-ṇ-u- m-ṉ-u ------------------ Oṉṟu,iraṇṭu, mūṉṟu
Jag räknar till tre. நா-- --ன்ற--ரை -ண்-ுகி-ேன். ந-ன- ம-ன-ற-வர- எண-ண-க-ற-ன-. ந-ன- ம-ன-ற-வ-ை எ-்-ு-ி-ே-்- --------------------------- நான் மூன்றுவரை எண்ணுகிறேன். 0
n-ṉ-mūṉ-uva-a--eṇ--kiṟēṉ. nāṉ mūṉṟuvarai eṇṇukiṟēṉ. n-ṉ m-ṉ-u-a-a- e-ṇ-k-ṟ-ṉ- ------------------------- nāṉ mūṉṟuvarai eṇṇukiṟēṉ.
Jag räknar vidare: ந--் அ---கு---ல---------க--ேன-. ந-ன- அதற-க- ம-ல-ம- எண-ண-க-ற-ன-. ந-ன- அ-ற-க- ம-ல-ம- எ-்-ு-ி-ே-்- ------------------------------- நான் அதற்கு மேலும் எண்ணுகிறேன். 0
Nā- a-aṟku -ēl-----ṇ-----ṉ. Nāṉ ataṟku mēlum eṇṇukiṟēṉ. N-ṉ a-a-k- m-l-m e-ṇ-k-ṟ-ṉ- --------------------------- Nāṉ ataṟku mēlum eṇṇukiṟēṉ.
fyra, fem, sex, நா-்கு,--்து,-று, ந-ன-க-,ஐந-த-,ஆற-, ந-ன-க-,-ந-த-,-ற-, ----------------- நான்கு,ஐந்து,ஆறு, 0
N-ṉku--in--,-ṟ-, Nāṉku,aintu,āṟu, N-ṉ-u-a-n-u-ā-u- ---------------- Nāṉku,aintu,āṟu,
sju, åtta, nio ஏ-------ு-ஒ----ு ஏழ-,எட-ட-,ஒன-பத- ஏ-ு-எ-்-ு-ஒ-்-த- ---------------- ஏழு,எட்டு,ஒன்பது 0
ēḻu-e--u-o--a-u ēḻu,eṭṭu,oṉpatu ē-u-e-ṭ-,-ṉ-a-u --------------- ēḻu,eṭṭu,oṉpatu
Jag räknar. நா-் எ--ண--ிறே-். ந-ன- எண-ண-க-ற-ன-. ந-ன- எ-்-ு-ி-ே-்- ----------------- நான் எண்ணுகிறேன். 0
n-ṉ e--ukiṟēṉ. nāṉ eṇṇukiṟēṉ. n-ṉ e-ṇ-k-ṟ-ṉ- -------------- nāṉ eṇṇukiṟēṉ.
Du räknar. நீ-எ--ண--ி-ாய். ந- எண-ண-க-ற-ய-. ந- எ-்-ு-ி-ா-்- --------------- நீ எண்ணுகிறாய். 0
Nī eṇṇ--i---. Nī eṇṇukiṟāy. N- e-ṇ-k-ṟ-y- ------------- Nī eṇṇukiṟāy.
Han räknar. அவன்-எண்ணுக-றான். அவன- எண-ண-க-ற-ன-. அ-ன- எ-்-ு-ி-ா-்- ----------------- அவன் எண்ணுகிறான். 0
Avaṉ e-ṇ---ṟ--. Avaṉ eṇṇukiṟāṉ. A-a- e-ṇ-k-ṟ-ṉ- --------------- Avaṉ eṇṇukiṟāṉ.
Ett. Den första. ஒன்---------வது/----ா-து. ஒன-ற-. ஒன-ற-வத-/ம-தல-வத-. ஒ-்-ு- ஒ-்-ா-த-/-ு-ல-வ-ு- ------------------------- ஒன்று. ஒன்றாவது/முதலாவது. 0
Oṉ--. ---ā-a-u-m-talāv---. Oṉṟu. Oṉṟāvatu/mutalāvatu. O-ṟ-. O-ṟ-v-t-/-u-a-ā-a-u- -------------------------- Oṉṟu. Oṉṟāvatu/mutalāvatu.
Två. Den andra. இரண்--. இ-ண-ட--த-. இரண-ட-. இரண-ட-வத-. இ-ண-ட-. இ-ண-ட-வ-ு- ------------------ இரண்டு. இரண்டாவது. 0
I-aṇṭ-- Iraṇ--v-t-. Iraṇṭu. Iraṇṭāvatu. I-a-ṭ-. I-a-ṭ-v-t-. ------------------- Iraṇṭu. Iraṇṭāvatu.
Tre. Den tredje. ம----ு.-மூன-றாவ-ு. ம-ன-ற-. ம-ன-ற-வத-. ம-ன-ற-. ம-ன-ற-வ-ு- ------------------ மூன்று. மூன்றாவது. 0
Mūṉṟ-- M--ṟā-at-. Mūṉṟu. Mūṉṟāvatu. M-ṉ-u- M-ṉ-ā-a-u- ----------------- Mūṉṟu. Mūṉṟāvatu.
Fyra. Den fjärde. ந---க---ான---வ--. ந-ன-க-.ந-ன-க-வத-. ந-ன-க-.-ா-்-ா-த-. ----------------- நான்கு.நான்காவது. 0
Nā-ku.N-ṉ---at-. Nāṉku.Nāṉkāvatu. N-ṉ-u-N-ṉ-ā-a-u- ---------------- Nāṉku.Nāṉkāvatu.
Fem. Den femte. ஐந----ஐந--ாவ-ு. ஐந-த-.ஐந-த-வத-. ஐ-்-ு-ஐ-்-ா-த-. --------------- ஐந்து.ஐந்தாவது. 0
A--tu--in-āva--. Aintu.Aintāvatu. A-n-u-A-n-ā-a-u- ---------------- Aintu.Aintāvatu.
Sex. Den sjätte. ஆ-ு-ஆ-ா--ு. ஆற-.ஆற-வத-. ஆ-ு-ஆ-ா-த-. ----------- ஆறு.ஆறாவது. 0
Āṟ-.---va--. Āṟu.Āṟāvatu. Ā-u-Ā-ā-a-u- ------------ Āṟu.Āṟāvatu.
Sju. Den sjunde. ஏழு.ஏ-ாவ-ு. ஏழ-.ஏழ-வத-. ஏ-ு-ஏ-ா-த-. ----------- ஏழு.ஏழாவது. 0
Ē-----ā--t-. Ēḻu.Ēḻāvatu. Ē-u-Ē-ā-a-u- ------------ Ēḻu.Ēḻāvatu.
Åtta. Den åttonde. எ--ட-----்-ாவ--. எட-ட-. எட-ட-வத-. எ-்-ு- எ-்-ா-த-. ---------------- எட்டு. எட்டாவது. 0
Eṭṭ-. --ṭāv--u. Eṭṭu. Eṭṭāvatu. E-ṭ-. E-ṭ-v-t-. --------------- Eṭṭu. Eṭṭāvatu.
Nio. Den nionde. ஒ-்பத--ஒன-பத-வது. ஒன-பத-.ஒன-பத-வத-. ஒ-்-த-.-ன-ப-ா-த-. ----------------- ஒன்பது.ஒன்பதாவது. 0
O--a---Oṉ------tu. Oṉpatu.Oṉpatāvatu. O-p-t-.-ṉ-a-ā-a-u- ------------------ Oṉpatu.Oṉpatāvatu.

Tänkande och språk

Vårt tänkande är beroende av vårt språk. När vi tänker, ‘talar’ vi med oss själva. Därför påverkar vårt språk saker och ting. Men kan vi alla tycka likadant trots olika språk? Eller tänker vi olika för att vi talar olika? Varje folkslag har sin egen vokabulär. I vissa språk saknas vissa ord. Det finns folkslag som inte skiljer mellan grönt och blått. De använder samma ord för båda färgerna. Och de har svårare att identifiera färgerna! De kan inte identifiera olika nyanser eller sekundära färger. De har problem med att beskriva färger. Andra språk har bara ett fåtal ord för siffror. De som talar dessa språk är inte så bra på att räkna. Det finns också språk som inte känner igen vänster och höger. Här talar människor om norr och söder, öster och väster. De har en mycket bra geografisk orientering. Men de förstår inte termerna höger och vänster . Naturligtvis är det inte bara vårt språk som påverkar vårt tänkande. Vår miljö och vardag formar också våra tankar. Så vilken roll spelar språket? Sätter det gränser för våra tankar? Eller har vi bara ord för vad vi tänker? Vad är orsak, vad är verkan? Alla dessa frågor förblir obesvarade. De håller hjärnforskare och lingvister sysselsatta. Men denna fråga berör oss alla… Du är vad du talar?!
Visste du?
Danska är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det tillhör den nordgermanska språkfamiljen. Det betyder att det är besläktat med svenska och norska. Vokabulären i dessa tre språk är nästan identisk. Om en person talar ett av språken, kan han också förstå de andra två. Därför finns det vissa tvivel om att de skandinaviska språken är olika språk. De skulle bara kunna vara regionala former av ett enda språk. Danskan själv är uppdelad i många olika dialekter. Men dessa ersätts alltmer av standardspråket. Trots detta uppstår nya dialekter, särskilt i städerna. De kallas sociala dialekter. I sociala dialekter avslöjar uttalet av ord ålder och social status för den som talar. Detta fenomen är typiskt för det danska språket. Det är mycket mindre distinkt i andra språk. Detta gör danskan till ett särskilt spännande språk.