Ordlista

sv Tal   »   te అంకెలు

7 [sju]

Tal

Tal

7 [ఏడు]

7 [Ēḍu]

అంకెలు

[Aṅkelu]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska telugu Spela Mer
Jag räknar: న--ు -ె-్కప--త-ను న-న- ల-క-కప-డత-న- న-న- ల-క-క-ె-త-న- ----------------- నేను లెక్కపెడతాను 0
Nēn---ekkape-at-nu Nēnu lekkapeḍatānu N-n- l-k-a-e-a-ā-u ------------------ Nēnu lekkapeḍatānu
ett, två, tre ఒకట-- రె-డ-,-మూ-ు ఒకట-, ర--డ-, మ-డ- ఒ-ట-, ర-ం-ు- మ-డ- ----------------- ఒకటి, రెండు, మూడు 0
Ok---- r-ṇ-u, mūḍu Okaṭi, reṇḍu, mūḍu O-a-i- r-ṇ-u- m-ḍ- ------------------ Okaṭi, reṇḍu, mūḍu
Jag räknar till tre. నే-- మ-డు--ర-----క------ా-ు న-న- మ-డ- వరక- ల-క-కప-డత-న- న-న- మ-డ- వ-క- ల-క-క-ె-త-న- --------------------------- నేను మూడు వరకు లెక్కపెడతాను 0
Nē---mū-- -arak--lekk--e-at--u Nēnu mūḍu varaku lekkapeḍatānu N-n- m-ḍ- v-r-k- l-k-a-e-a-ā-u ------------------------------ Nēnu mūḍu varaku lekkapeḍatānu
Jag räknar vidare: నే-ు--ాని-తరువ--ద- ల-క-క-ె-త---: న-న- ద-న- తర-వ-తద- ల-క-కప-డత-న-: న-న- ద-న- త-ు-ా-ద- ల-క-క-ె-త-న-: -------------------------------- నేను దాని తరువాతది లెక్కపెడతాను: 0
N-n- -ā-i---ruvā-a-- lek---eḍ-t--u: Nēnu dāni taruvātadi lekkapeḍatānu: N-n- d-n- t-r-v-t-d- l-k-a-e-a-ā-u- ----------------------------------- Nēnu dāni taruvātadi lekkapeḍatānu:
fyra, fem, sex, నా-ుగు, -ద-, ఆరు, న-ల-గ-, ఐద-, ఆర-, న-ల-గ-, ఐ-ు- ఆ-ు- ----------------- నాలుగు, ఐదు, ఆరు, 0
N------ -idu--ā-u, Nālugu, aidu, āru, N-l-g-, a-d-, ā-u- ------------------ Nālugu, aidu, āru,
sju, åtta, nio ఏడు--ఎన---ద---తొ--మ-ది ఏడ-, ఎన-మ-ద-, త-మ-మ-ద- ఏ-ు- ఎ-ి-ి-ి- త-మ-మ-ద- ---------------------- ఏడు, ఎనిమిది, తొమ్మిది 0
Ē-u,--n--i--- -o-'---i Ēḍu, enimidi, tom'midi Ē-u- e-i-i-i- t-m-m-d- ---------------------- Ēḍu, enimidi, tom'midi
Jag räknar. నే-- ల-----ె---ను న-న- ల-క-కప-డత-న- న-న- ల-క-క-ె-త-న- ----------------- నేను లెక్కపెడతాను 0
Nēn- le-k-p----ā-u Nēnu lekkapeḍatānu N-n- l-k-a-e-a-ā-u ------------------ Nēnu lekkapeḍatānu
Du räknar. ను--వ- ల-క-కపెట్-ు న-వ-వ- ల-క-కప-ట-ట- న-వ-వ- ల-క-క-ె-్-ు ------------------ నువ్వు లెక్కపెట్టు 0
Nu----l-kk-peṭ-u Nuvvu lekkapeṭṭu N-v-u l-k-a-e-ṭ- ---------------- Nuvvu lekkapeṭṭu
Han räknar. అత-ు-ల-----ె-తా-ు అతన- ల-క-కప-డత-డ- అ-న- ల-క-క-ె-త-డ- ----------------- అతను లెక్కపెడతాడు 0
A--nu-l--k--eḍa-āḍu Atanu lekkapeḍatāḍu A-a-u l-k-a-e-a-ā-u ------------------- Atanu lekkapeḍatāḍu
Ett. Den första. ఒ-టి.-మొద---ి ఒకట-. మ-దట-ద- ఒ-ట-. మ-ద-ి-ి ------------- ఒకటి. మొదటిది 0
Oka-i- -o-aṭidi Okaṭi. Modaṭidi O-a-i- M-d-ṭ-d- --------------- Okaṭi. Modaṭidi
Två. Den andra. రె---. ర-ం-వది ర--డ-. ర--డవద- ర-ం-ు- ర-ం-వ-ి -------------- రెండు. రెండవది 0
R-ṇḍ---Reṇḍ-v--i Reṇḍu. Reṇḍavadi R-ṇ-u- R-ṇ-a-a-i ---------------- Reṇḍu. Reṇḍavadi
Tre. Den tredje. మ---.--ూ-వ-ి మ-డ-. మ-డవద- మ-డ-. మ-డ-ద- ------------ మూడు. మూడవది 0
Mūḍ-- -ū--vadi Mūḍu. Mūḍavadi M-ḍ-. M-ḍ-v-d- -------------- Mūḍu. Mūḍavadi
Fyra. Den fjärde. నా----. -ాల---ది న-ల-గ-. న-ల-గవద- న-ల-గ-. న-ల-గ-ద- ---------------- నాలుగు. నాల్గవది 0
N-l---- N--ga-a-i Nālugu. Nālgavadi N-l-g-. N-l-a-a-i ----------------- Nālugu. Nālgavadi
Fem. Den femte. ఐ------వది ఐద-. ఐదవద- ఐ-ు- ఐ-వ-ి ---------- ఐదు. ఐదవది 0
Ai-u.---d----i Aidu. Aidavadi A-d-. A-d-v-d- -------------- Aidu. Aidavadi
Sex. Den sjätte. ఆ-ు. ---ది ఆర-. ఆరవద- ఆ-ు- ఆ-వ-ి ---------- ఆరు. ఆరవది 0
Āru. -ra---i Āru. Āravadi Ā-u- Ā-a-a-i ------------ Āru. Āravadi
Sju. Den sjunde. ఏడు.----ది ఏడ-. ఏడవద- ఏ-ు- ఏ-వ-ి ---------- ఏడు. ఏడవది 0
Ēḍ-----a-adi Ēḍu. Ēḍavadi Ē-u- Ē-a-a-i ------------ Ēḍu. Ēḍavadi
Åtta. Den åttonde. ఎన--ి--- -న---ద-ది ఎన-మ-ద-. ఎన-మ-దవద- ఎ-ి-ి-ి- ఎ-ి-ి-వ-ి ------------------ ఎనిమిది. ఎనిమిదవది 0
En-mi-----n--id-va-i Enimidi. Enimidavadi E-i-i-i- E-i-i-a-a-i -------------------- Enimidi. Enimidavadi
Nio. Den nionde. తొ--మ-ది--త--్-ిదవది త-మ-మ-ద-. త-మ-మ-దవద- త-మ-మ-ద-. త-మ-మ-ద-ద- -------------------- తొమ్మిది. తొమ్మిదవది 0
Tom'---i- Tom'--dav-di Tom'midi. Tom'midavadi T-m-m-d-. T-m-m-d-v-d- ---------------------- Tom'midi. Tom'midavadi

Tänkande och språk

Vårt tänkande är beroende av vårt språk. När vi tänker, ‘talar’ vi med oss själva. Därför påverkar vårt språk saker och ting. Men kan vi alla tycka likadant trots olika språk? Eller tänker vi olika för att vi talar olika? Varje folkslag har sin egen vokabulär. I vissa språk saknas vissa ord. Det finns folkslag som inte skiljer mellan grönt och blått. De använder samma ord för båda färgerna. Och de har svårare att identifiera färgerna! De kan inte identifiera olika nyanser eller sekundära färger. De har problem med att beskriva färger. Andra språk har bara ett fåtal ord för siffror. De som talar dessa språk är inte så bra på att räkna. Det finns också språk som inte känner igen vänster och höger. Här talar människor om norr och söder, öster och väster. De har en mycket bra geografisk orientering. Men de förstår inte termerna höger och vänster . Naturligtvis är det inte bara vårt språk som påverkar vårt tänkande. Vår miljö och vardag formar också våra tankar. Så vilken roll spelar språket? Sätter det gränser för våra tankar? Eller har vi bara ord för vad vi tänker? Vad är orsak, vad är verkan? Alla dessa frågor förblir obesvarade. De håller hjärnforskare och lingvister sysselsatta. Men denna fråga berör oss alla… Du är vad du talar?!
Visste du?
Danska är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det tillhör den nordgermanska språkfamiljen. Det betyder att det är besläktat med svenska och norska. Vokabulären i dessa tre språk är nästan identisk. Om en person talar ett av språken, kan han också förstå de andra två. Därför finns det vissa tvivel om att de skandinaviska språken är olika språk. De skulle bara kunna vara regionala former av ett enda språk. Danskan själv är uppdelad i många olika dialekter. Men dessa ersätts alltmer av standardspråket. Trots detta uppstår nya dialekter, särskilt i städerna. De kallas sociala dialekter. I sociala dialekter avslöjar uttalet av ord ålder och social status för den som talar. Detta fenomen är typiskt för det danska språket. Det är mycket mindre distinkt i andra språk. Detta gör danskan till ett särskilt spännande språk.