Ordlista

sv Städning   »   sk Domáce upratovanie

18 [arton]

Städning

Städning

18 [osemnásť]

Domáce upratovanie

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovakiska Spela Mer
Idag är det lördag. D-es--e--ob-t-. D--- j- s------ D-e- j- s-b-t-. --------------- Dnes je sobota. 0
Idag har vi tid. Dn---m-----as. D--- m--- č--- D-e- m-m- č-s- -------------- Dnes máme čas. 0
Idag städar vi lägenheten. Dn-s -p-at-j-m- byt. D--- u--------- b--- D-e- u-r-t-j-m- b-t- -------------------- Dnes upratujeme byt. 0
Jag städar badrummet. Č-stí--kú-eľň-. Č----- k------- Č-s-í- k-p-ľ-u- --------------- Čistím kúpeľňu. 0
Min man tvättar bilen. Môj-m-- um----a--o. M-- m-- u---- a---- M-j m-ž u-ý-a a-t-. ------------------- Môj muž umýva auto. 0
Barnen tvättar cyklarna. Det--č--tia-bic----. D--- č----- b------- D-t- č-s-i- b-c-k-e- -------------------- Deti čistia bicykle. 0
Farmor / mormor vattnar blommorna. St-r- m-m- -olieva-kve--. S---- m--- p------ k----- S-a-á m-m- p-l-e-a k-e-y- ------------------------- Stará mama polieva kvety. 0
Barnen städar barnkammaren. Det---p-------de-s-ú iz--. D--- u------- d----- i---- D-t- u-r-t-j- d-t-k- i-b-. -------------------------- Deti upratujú detskú izbu. 0
Min man städar sitt skrivbord. Môj-m----i--pr-tuje --oj--ís--í-stô-. M-- m-- s- u------- s--- p----- s---- M-j m-ž s- u-r-t-j- s-o- p-s-c- s-ô-. ------------------------------------- Môj muž si upratuje svoj písací stôl. 0
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. D--a- p---l------ráč-y. D---- p----- d- p------ D-v-m p-á-l- d- p-á-k-. ----------------------- Dávam prádlo do práčky. 0
Jag hänger upp tvätten. V---am prá--o. V----- p------ V-š-a- p-á-l-. -------------- Vešiam prádlo. 0
Jag stryker tvätten. Ž--lí------l-. Ž----- p------ Ž-h-í- p-á-l-. -------------- Žehlím prádlo. 0
Fönstren är smutsiga. O-ná s--šp-n--é. O--- s- š------- O-n- s- š-i-a-é- ---------------- Okná sú špinavé. 0
Golvet är smutsigt. Dlá-ka--e-špi---á. D----- j- š------- D-á-k- j- š-i-a-á- ------------------ Dlážka je špinavá. 0
Porslinet är smutsigt. R-ad--- -pi--vý. R--- j- š------- R-a- j- š-i-a-ý- ---------------- Riad je špinavý. 0
Vem putsar fönstren? K---um-v- -k--? K-- u---- o---- K-o u-ý-a o-n-? --------------- Kto umýva okná? 0
Vem dammsuger? K---v-s-v-? K-- v------ K-o v-s-v-? ----------- Kto vysáva? 0
Vem diskar? Kt- u-ýv--riad? K-- u---- r---- K-o u-ý-a r-a-? --------------- Kto umýva riad? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!