Ordlista

sv I naturen   »   sk V prírode

26 [tjugosex]

I naturen

I naturen

26 [dvadsaťšesť]

V prírode

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovakiska Spela Mer
Ser du tornet där borta? V--í--tamtú --žu? V---- t---- v---- V-d-š t-m-ú v-ž-? ----------------- Vidíš tamtú vežu? 0
Ser du berget där borta? Vi-í--tam--n ---h? V---- t----- v---- V-d-š t-m-e- v-c-? ------------------ Vidíš tamten vrch? 0
Ser du byn där borta? Vi-í---a-t- ---i--? V---- t---- d------ V-d-š t-m-ú d-d-n-? ------------------- Vidíš tamtú dedinu? 0
Ser du floden där borta? Vid-š --m-ú-----u? V---- t---- r----- V-d-š t-m-ú r-e-u- ------------------ Vidíš tamtú rieku? 0
Ser du bron där borta? V--íš-t-mten--ost? V---- t----- m---- V-d-š t-m-e- m-s-? ------------------ Vidíš tamten most? 0
Ser du sjön där borta? V-díš t--t--j--e--? V---- t---- j------ V-d-š t-m-o j-z-r-? ------------------- Vidíš tamto jazero? 0
Jag tycker om den där fågeln. Ta--en-vt-k ---mi--á--. T----- v--- s- m- p---- T-m-e- v-á- s- m- p-č-. ----------------------- Tamten vták sa mi páči. 0
Jag tycker om det där trädet. Ta---n---r-m--a--- -áč-. T----- s---- s- m- p---- T-m-e- s-r-m s- m- p-č-. ------------------------ Tamten strom sa mi páči. 0
Jag tycker om den här stenen. T----n ka--- sa-m- pá-i. T----- k---- s- m- p---- T-m-e- k-m-ň s- m- p-č-. ------------------------ Tamten kameň sa mi páči. 0
Jag tycker om den där parken. Ta---- pa-- sa-m- p-či. T----- p--- s- m- p---- T-m-e- p-r- s- m- p-č-. ----------------------- Tamten park sa mi páči. 0
Jag tycker om den där trädgården. Tam-á z-h--------mi -á--. T---- z------ s- m- p---- T-m-á z-h-a-a s- m- p-č-. ------------------------- Tamtá záhrada sa mi páči. 0
Jag tycker om den här blomman. T-mten-k-e- sa--i-p---. T----- k--- s- m- p---- T-m-e- k-e- s- m- p-č-. ----------------------- Tamten kvet sa mi páči. 0
Jag tycker det där är fint. Páči -- mi---. P--- s- m- t-- P-č- s- m- t-. -------------- Páči sa mi to. 0
Jag tycker det där är intressant. J- to-----í-av-. J- t- z--------- J- t- z-u-í-a-é- ---------------- Je to zaujímavé. 0
Jag tycker det där är fantastiskt vackert. Je to-nádhe-né. J- t- n-------- J- t- n-d-e-n-. --------------- Je to nádherné. 0
Jag tycker det är fult. Je -o-š-ar-dé. J- t- š------- J- t- š-a-e-é- -------------- Je to škaredé. 0
Jag tycker det är långtråkigt. J- -----d-é. J- t- n----- J- t- n-d-é- ------------ Je to nudné. 0
Jag tycker det är fruktansvärt. J---o --o-né. J- t- h------ J- t- h-o-n-. ------------- Je to hrozné. 0

Språk och ordstäv

Det finns ordstäv i alla språk. På så sätt är ordstäv en viktig del av den nationella identiteten. Ordstäv avslöjar normer och värderingar i ett land. Deras form är allmänt känd och fast, kan inte ändras. Ordstäv är alltid korta och koncisa. Metaforer används ofta i ordstäven. Många ordstäv är också poetiskt konstruerade. De flesta ordstäv ger oss råd eller förhållningsregler. Men vissa ordstäv ger också uppenbar kritik. Ordstäv använder ofta stereotyper. Så de kan handla om förment typiska drag hos andra länder eller folk. Ordstäv har en lång tradition. Aristoteles prisade dem som korta filosofiska stycken. De är ett viktigt stilgrepp i retorik och litteratur. Det som gör dem speciella är att de alltid förblir aktuella. I språkvetenskapen finns en disciplin som bara ägnas åt dem. Många ordstäv finns i flera språk. De kan således vara lexikalt identiska. I det fallet använder olika språk samma ord. Bellende Hunde beißen nicht, Perro que ladra no muerde. (DE-ES) Andra ordstäv är semantiskt lika. Vilket betyder att samma idé uttrycks med olika ord. Appeler un chat un chat, Dire pane al pane e vino al vino. (FR-IT) Så ordstäv hjälper oss förstå andra människor och kulturer. Mest intressanta är de ordstäv som finns över hela världen. De handlar om de ‘större’ ämnena i mänskligt liv. Dessa ordstäv behandlar universella erfarenheter. De visar att vi är alla lika - oavsett vilket språk vi talar!
Visste du?
Lettiska tillhör den östra gruppen av de baltiska språken. Det talas av mer än 2 miljoner människor. Lettiska är närmast besläktat med litauiska. Icke desto mindre är de två språken inte särskilt lika varandra. Således kan det hända att en litauer och en lett konverserar på ryska. Det lettiska språkets struktur är mindre ålderdomlig än den i litauiskan. Men många forntida element finns fortfarande i traditionella sånger och poem. Dessa visar till exempel på släktskapet mellan lettiska och latin. Den lettiska vokabulären är konstruerad på ett mycket intressant sätt. Den innehåller många ord som kommer från andra språk. Bland dessa, tyska, svenska, ryska och engelska. Vissa ord skapades nyligen, eftersom de helt enkelt saknades fram till nu. Lettiska skrivs med det latinska alfabetet och med accent på den första stavelsen. Grammatiken har många egenskaper som inte existerar på andra språk. Men dess regler är alltid tydliga och distinkta.