Ordlista

sv Städning   »   ti ምጽራይ ገዛ

18 [arton]

Städning

Städning

18 [ዓሰርተሸሞንተ]

18 [‘aseriteshemonite]

ምጽራይ ገዛ

[mits’irayi geza]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Idag är det lördag. ሎሚ-ቀዳም-እዩ። ሎ- ቀ-- እ-- ሎ- ቀ-ም እ-። ---------- ሎሚ ቀዳም እዩ። 0
l-m--k--da-- i-u። l--- k------ i--- l-m- k-e-a-i i-u- ----------------- lomī k’edami iyu።
Idag har vi tid. ሎሚ--- ኣ-ና። ሎ- ግ- ኣ--- ሎ- ግ- ኣ-ና- ---------- ሎሚ ግዜ ኣሎና። 0
lomī--i----lo--። l--- g--- a----- l-m- g-z- a-o-a- ---------------- lomī gizē alona።
Idag städar vi lägenheten. ሎሚ -- -ን-- ገ----ጽ--ኢ-። ሎ- ነ- መ--- ገ- ከ--- ኢ-- ሎ- ነ- መ-በ- ገ- ከ-ጽ- ኢ-። ---------------------- ሎሚ ነቲ መንበሪ ገዛ ከነጽሪ ኢና። 0
l--- n--ī-m-nib-r---e-- -e--ts-irī īn-። l--- n--- m------- g--- k--------- ī--- l-m- n-t- m-n-b-r- g-z- k-n-t-’-r- ī-a- --------------------------------------- lomī netī meniberī geza kenets’irī īna።
Jag städar badrummet. ኣ- -- (--ሊ-)መሕ---ከጽ- -የ። ኣ- ነ- (--------- ከ-- እ-- ኣ- ነ- (-ፍ---መ-ጸ- ከ-ሪ እ-። ------------------------ ኣነ ነቲ (ክፍሊ-)መሕጸቢ ከጽሪ እየ። 0
ane n----(-i-ilī--meḥi----b- -e--’i----y-። a-- n--- (------------------- k------- i--- a-e n-t- (-i-i-ī-)-e-̣-t-’-b- k-t-’-r- i-e- ------------------------------------------- ane netī (kifilī-)meḥits’ebī kets’irī iye።
Min man tvättar bilen. ሰብኣየ------ኪ--ይ------። ሰ---- ነ- መ-- ይ--- እ-- ሰ-ኣ-ይ ነ- መ-ና ይ-ጽ- እ-። --------------------- ሰብኣየይ ነታ መኪና ይሓጽባ እዩ። 0
s-bi--y-yi-n-ta-mek----y-h---s-i-- -yu። s--------- n--- m----- y---------- i--- s-b-’-y-y- n-t- m-k-n- y-h-a-s-i-a i-u- --------------------------------------- sebi’ayeyi neta mekīna yiḥats’iba iyu።
Barnen tvättar cyklarna. እ-ም ----ን--ግለታ---የጽ-ዮ- እ-ም። እ-- ቆ-- ን------- የ---- እ--- እ-ም ቆ-ዑ ን-ሽ-ለ-ታ- የ-ሩ-ም እ-ም- --------------------------- እቶም ቆልዑ ንብሽግለታታት የጽሩዮም እዮም። 0
it-mi k--l-----i--shigilet-t-ti y-ts-ir----i---omi። i---- k------ n---------------- y----------- i----- i-o-i k-o-i-u n-b-s-i-i-e-a-a-i y-t-’-r-y-m- i-o-i- --------------------------------------------------- itomi k’oli‘u nibishigiletatati yets’iruyomi iyomi።
Farmor / mormor vattnar blommorna. ኣደ--ዓ---ንዕን-ባ---------ኢያ ። ኣ-- ዓ-- ን------ ከ---- ኢ- ። ኣ-ይ ዓ-ይ ን-ን-ባ-ት ከ-ስ-ዮ ኢ- ። -------------------------- ኣደይ ዓባይ ንዕንባባታት ከተስትዮ ኢያ ። 0
adeyi-‘aba-- n-‘i-i-------i--e-es------ī-a-። a---- ‘----- n------------- k--------- ī-- ። a-e-i ‘-b-y- n-‘-n-b-b-t-t- k-t-s-t-y- ī-a ። -------------------------------------------- adeyi ‘abayi ni‘inibabatati ketesitiyo īya ።
Barnen städar barnkammaren. እቶም---------- ---ዑ(----ልዎ--እ-ም። እ-- ቆ-- ን---- ይ----------- እ--- እ-ም ቆ-ዑ ን-ፍ-ም ይ-ር-(-ለ-ዕ-ዎ- እ-ም- ------------------------------- እቶም ቆልዑ ንክፍሎም ይሰርዑ(የለዓዕልዎ) እዮም። 0
it-mi--’ol-‘u-nik-f----i--is---‘u(yel--a‘il--o)-iy-mi። i---- k------ n--------- y--------------------- i----- i-o-i k-o-i-u n-k-f-l-m- y-s-r-‘-(-e-e-a-i-i-o- i-o-i- ------------------------------------------------------ itomi k’oli‘u nikifilomi yiseri‘u(yele‘a‘iliwo) iyomi።
Min man städar sitt skrivbord. ሰብኣየ- -ጠ-በዛኡ--ሰ----ክለዓ-ሎ---። ሰ---- ን----- ይ--- (--------- ሰ-ኣ-ይ ን-ረ-ዛ- ይ-ር- (-ለ-ዕ-)-ዩ- ---------------------------- ሰብኣየይ ንጠረበዛኡ ይሰርዖ (ክለዓዕሎ)እዩ። 0
s-b--ayeyi---t’e---eza---y------o (kil-‘-‘i---i--። s--------- n------------ y------- (--------------- s-b-’-y-y- n-t-e-e-e-a-u y-s-r-‘- (-i-e-a-i-o-i-u- -------------------------------------------------- sebi’ayeyi nit’erebeza’u yiseri‘o (kile‘a‘ilo)iyu።
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. ክ-ውን- ኣ- መሕጸ-ት -እ--ም --። ክ---- ኣ- መ---- የ---- እ-- ክ-ው-ቲ ኣ- መ-ጸ-ት የ-ት-ም እ-። ------------------------ ክዳውንቲ ኣብ መሕጸቢት የእትዎም እየ። 0
k----i--t--a---meḥits’-bī-i y-’--iwo-i-iy-። k--------- a-- m------------ y--------- i--- k-d-w-n-t- a-i m-h-i-s-e-ī-i y-’-t-w-m- i-e- -------------------------------------------- kidawinitī abi meḥits’ebīti ye’itiwomi iye።
Jag hänger upp tvätten. ኣነ-ነ- ክ-ው-ቲ-------እየ። ኣ- ነ- ክ---- ይ---- እ-- ኣ- ነ- ክ-ው-ቲ ይ-ጥ-ም እ-። --------------------- ኣነ ነቲ ክዳውንቲ ይሰጥሖም እየ። 0
an---e---ki-awini-ī--iset’iḥomi---e። a-- n--- k--------- y----------- i--- a-e n-t- k-d-w-n-t- y-s-t-i-̣-m- i-e- ------------------------------------- ane netī kidawinitī yiset’iḥomi iye።
Jag stryker tvätten. ኣ- ነ--ክ---- የስ---- እ-። ኣ- ነ- ክ---- የ----- እ-- ኣ- ነ- ክ-ው-ቲ የ-ታ-ሮ- እ-። ---------------------- ኣነ ነቲ ክዳውንቲ የስታርሮም እየ። 0
a-- ne-- -i-aw-ni---ye-it-r--om- -ye። a-- n--- k--------- y----------- i--- a-e n-t- k-d-w-n-t- y-s-t-r-r-m- i-e- ------------------------------------- ane netī kidawinitī yesitariromi iye።
Fönstren är smutsiga. እ-ም---ኹቲ ር--- -ዮም። እ-- መ--- ር--- እ--- እ-ም መ-ኹ- ር-ሕ- እ-ም- ------------------ እቶም መሳኹቲ ርሳሕት እዮም። 0
ito-i-mes--̱u-ī r---ḥi-- -y-m-። i---- m-------- r-------- i----- i-o-i m-s-h-u-ī r-s-h-i-i i-o-i- -------------------------------- itomi mesaẖutī risaḥiti iyomi።
Golvet är smutsigt. እ--መሬ- ርሳ---ዩ። እ- መ-- ር-- እ-- እ- መ-ት ር-ሕ እ-። -------------- እቲ መሬት ርሳሕ እዩ። 0
it---er--i --sa-̣i --u። i-- m----- r------ i--- i-ī m-r-t- r-s-h-i i-u- ----------------------- itī merēti risaḥi iyu።
Porslinet är smutsigt. እ- ኣ------ቢ ር---እዩ። እ- ኣ-- ---- ር-- እ-- እ- ኣ-ሑ --ግ- ር-ሕ እ-። ------------------- እቲ ኣቕሑ -ምግቢ ርሳሕ እዩ። 0
i-- -ḵ’i--u--mi-ibī-r--a------u። i-- a------- ------- r------ i--- i-ī a-̱-i-̣- --i-i-ī r-s-h-i i-u- --------------------------------- itī aḵ’iḥu -migibī risaḥi iyu።
Vem putsar fönstren? ነ---ሳኹቲ መን-እዩ-ዘ-ርዮ? ነ- መ--- መ- እ- ዘ---- ነ- መ-ኹ- መ- እ- ዘ-ር-? ------------------- ነቲ መሳኹቲ መን እዩ ዘጸርዮ? 0
n----m--aẖu-ī------i-u--ets-e----? n--- m-------- m--- i-- z---------- n-t- m-s-h-u-ī m-n- i-u z-t-’-r-y-? ----------------------------------- netī mesaẖutī meni iyu zets’eriyo?
Vem dammsuger? መ- -ዩ-ዶሮና ዘ--ስ? መ- እ- ዶ-- ዘ---- መ- እ- ዶ-ና ዘ-ግ-? --------------- መን እዩ ዶሮና ዘልግስ? 0
m----iyu-d-ro-a z-----si? m--- i-- d----- z-------- m-n- i-u d-r-n- z-l-g-s-? ------------------------- meni iyu dorona zeligisi?
Vem diskar? መን-----ቕሑ--ግቢ --ጽ-? መ- እ- ኣ-- ም-- ዝ---- መ- እ- ኣ-ሑ ም-ቢ ዝ-ጽ-? ------------------- መን እዩ ኣቕሑ ምግቢ ዝሓጽብ? 0
men----u-a-̱’ih---m-gi-ī -iḥ--s-ibi? m--- i-- a------- m----- z----------- m-n- i-u a-̱-i-̣- m-g-b- z-h-a-s-i-i- ------------------------------------- meni iyu aḵ’iḥu migibī ziḥats’ibi?

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!