Ordlista

sv Städning   »   fi Talon siivous

18 [arton]

Städning

Städning

18 [kahdeksantoista]

Talon siivous

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska finska Spela Mer
Idag är det lördag. Tä-ää------au--t-i. Tänään on lauantai. T-n-ä- o- l-u-n-a-. ------------------- Tänään on lauantai. 0
Idag har vi tid. T--ää---eill- -- -i---. Tänään meillä on aikaa. T-n-ä- m-i-l- o- a-k-a- ----------------------- Tänään meillä on aikaa. 0
Idag städar vi lägenheten. Tän--n--e--i-vo-mme --unn-n. Tänään me siivoamme asunnon. T-n-ä- m- s-i-o-m-e a-u-n-n- ---------------------------- Tänään me siivoamme asunnon. 0
Jag städar badrummet. M-n---ese-------huo--en. Minä pesen kylpyhuoneen. M-n- p-s-n k-l-y-u-n-e-. ------------------------ Minä pesen kylpyhuoneen. 0
Min man tvättar bilen. M------ieh--i--ese- au-on. Minun mieheni pesee auton. M-n-n m-e-e-i p-s-e a-t-n- -------------------------- Minun mieheni pesee auton. 0
Barnen tvättar cyklarna. L-pset -es---t--ol--p-örä-. Lapset pesevät polkupyörät. L-p-e- p-s-v-t p-l-u-y-r-t- --------------------------- Lapset pesevät polkupyörät. 0
Farmor / mormor vattnar blommorna. Mummi -a--e--e k--a-. Mummi kastelee kukat. M-m-i k-s-e-e- k-k-t- --------------------- Mummi kastelee kukat. 0
Barnen städar barnkammaren. La-s-t -i--oa----l-st--h----en. Lapset siivoavat lastenhuoneen. L-p-e- s-i-o-v-t l-s-e-h-o-e-n- ------------------------------- Lapset siivoavat lastenhuoneen. 0
Min man städar sitt skrivbord. M-n-n-m-eheni -i-------ä--- --rjo-tuspö--ä-s-. Minun mieheni siivoaa hänen kirjoituspöytänsä. M-n-n m-e-e-i s-i-o-a h-n-n k-r-o-t-s-ö-t-n-ä- ---------------------------------------------- Minun mieheni siivoaa hänen kirjoituspöytänsä. 0
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. M-n---ait-n p--k-- --y-ki--n-e-een. Minä laitan pyykin pyykkikoneeseen. M-n- l-i-a- p-y-i- p-y-k-k-n-e-e-n- ----------------------------------- Minä laitan pyykin pyykkikoneeseen. 0
Jag hänger upp tvätten. Mi-- --pu-t-- p-yk--. Minä ripustan pyykit. M-n- r-p-s-a- p-y-i-. --------------------- Minä ripustan pyykit. 0
Jag stryker tvätten. M----s---t---py-k-t. Minä silitän pyykit. M-n- s-l-t-n p-y-i-. -------------------- Minä silitän pyykit. 0
Fönstren är smutsiga. Ik-u--t----t---k--s-t. Ikkunat ovat likaiset. I-k-n-t o-a- l-k-i-e-. ---------------------- Ikkunat ovat likaiset. 0
Golvet är smutsigt. Latti---n l-kain--. Lattia on likainen. L-t-i- o- l-k-i-e-. ------------------- Lattia on likainen. 0
Porslinet är smutsigt. As-ia--ova---ikai-i-. Astiat ovat likaisia. A-t-a- o-a- l-k-i-i-. --------------------- Astiat ovat likaisia. 0
Vem putsar fönstren? Kuka-p--e--ikk--a-? Kuka pesee ikkunat? K-k- p-s-e i-k-n-t- ------------------- Kuka pesee ikkunat? 0
Vem dammsuger? K--a--mur-i? Kuka imuroi? K-k- i-u-o-? ------------ Kuka imuroi? 0
Vem diskar? Ku----i-k-- a--ia-? Kuka tiskaa astiat? K-k- t-s-a- a-t-a-? ------------------- Kuka tiskaa astiat? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!