Ordlista

sv Städning   »   uk Прибирання в домі

18 [arton]

Städning

Städning

18 [вісімнадцять]

18 [visimnadtsyatʹ]

Прибирання в домі

[Prybyrannya v domi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Idag är det lördag. С-о-о-н- -у-о-а. С------- с------ С-о-о-н- с-б-т-. ---------------- Сьогодні субота. 0
S--ho-ni-subot-. S------- s------ S-o-o-n- s-b-t-. ---------------- Sʹohodni subota.
Idag har vi tid. С-о-одн---и --ємо ч--. С------- м- м---- ч--- С-о-о-н- м- м-є-о ч-с- ---------------------- Сьогодні ми маємо час. 0
Sʹo----i -----y-mo ----. S------- m- m----- c---- S-o-o-n- m- m-y-m- c-a-. ------------------------ Sʹohodni my mayemo chas.
Idag städar vi lägenheten. С--г--н- м--приби-а----кв-р--р-. С------- м- п--------- к-------- С-о-о-н- м- п-и-и-а-м- к-а-т-р-. -------------------------------- Сьогодні ми прибираємо квартиру. 0
Sʹo-o--i-my-p-ybyr--em----ar-y-u. S------- m- p---------- k-------- S-o-o-n- m- p-y-y-a-e-o k-a-t-r-. --------------------------------- Sʹohodni my prybyrayemo kvartyru.
Jag städar badrummet. Я п----раю--а-ну-----ату. Я п------- в---- к------- Я п-и-и-а- в-н-у к-м-а-у- ------------------------- Я прибираю ванну кімнату. 0
YA-pryb---yu va--u-k---a--. Y- p-------- v---- k------- Y- p-y-y-a-u v-n-u k-m-a-u- --------------------------- YA prybyrayu vannu kimnatu.
Min man tvättar bilen. Мій чо-ов-к--иє-а-то-об--ь. М-- ч------ м-- а---------- М-й ч-л-в-к м-є а-т-м-б-л-. --------------------------- Мій чоловік миє автомобіль. 0
M----ch-l-vik --ye-avtom--ilʹ. M--- c------- m--- a---------- M-y- c-o-o-i- m-y- a-t-m-b-l-. ------------------------------ Miy̆ cholovik myye avtomobilʹ.
Barnen tvättar cyklarna. Д-ти -ис--т---ел-си-ед-. Д--- ч------ в---------- Д-т- ч-с-я-ь в-л-с-п-д-. ------------------------ Діти чистять велосипеди. 0
D-t- c-ys----ʹ-velosy-e-y. D--- c-------- v---------- D-t- c-y-t-a-ʹ v-l-s-p-d-. -------------------------- Dity chystyatʹ velosypedy.
Farmor / mormor vattnar blommorna. Б-б--я п-л--а---ві-и. Б----- п------ к----- Б-б-с- п-л-в-є к-і-и- --------------------- Бабуся поливає квіти. 0
Ba-u-ya-polyva-- -vi-y. B------ p------- k----- B-b-s-a p-l-v-y- k-i-y- ----------------------- Babusya polyvaye kvity.
Barnen städar barnkammaren. Д--и-приб----ть -и-я-у--і---ту. Д--- п--------- д----- к------- Д-т- п-и-и-а-т- д-т-ч- к-м-а-у- ------------------------------- Діти прибирають дитячу кімнату. 0
D-ty --y-yr--u-ʹ d-ty-ch- kim--t-. D--- p---------- d------- k------- D-t- p-y-y-a-u-ʹ d-t-a-h- k-m-a-u- ---------------------------------- Dity prybyrayutʹ dytyachu kimnatu.
Min man städar sitt skrivbord. Мі--ч---вік--риб-ра--------и------й ----. М-- ч------ п------- с--- п-------- с---- М-й ч-л-в-к п-и-и-а- с-і- п-с-м-в-й с-і-. ----------------------------------------- Мій чоловік прибирає свій письмовий стіл. 0
M--̆-c-olo-i--pr---raye -v-y̆ p-sʹm----̆---il. M--- c------- p-------- s---- p--------- s---- M-y- c-o-o-i- p-y-y-a-e s-i-̆ p-s-m-v-y- s-i-. ---------------------------------------------- Miy̆ cholovik prybyraye sviy̆ pysʹmovyy̆ stil.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. Я кл----б-ли----- п-а-ьн- м----у. Я к---- б------ в п------ м------ Я к-а-у б-л-з-у в п-а-ь-у м-ш-н-. --------------------------------- Я кладу білизну в пральну машину. 0
YA--l--u b--y-nu-- -ral-n- ma--y-u. Y- k---- b------ v p------ m------- Y- k-a-u b-l-z-u v p-a-ʹ-u m-s-y-u- ----------------------------------- YA kladu bilyznu v pralʹnu mashynu.
Jag hänger upp tvätten. Я----аю біл-зну. Я в---- б------- Я в-ш-ю б-л-з-у- ---------------- Я вішаю білизну. 0
YA -isha-- ---yznu. Y- v------ b------- Y- v-s-a-u b-l-z-u- ------------------- YA vishayu bilyznu.
Jag stryker tvätten. Я --а-ую біл-з--. Я п----- б------- Я п-а-у- б-л-з-у- ----------------- Я прасую білизну. 0
YA --asuyu--------. Y- p------ b------- Y- p-a-u-u b-l-z-u- ------------------- YA prasuyu bilyznu.
Fönstren är smutsiga. Вікна---у-ні. В---- б------ В-к-а б-у-н-. ------------- Вікна брудні. 0
Vi-n------n-. V---- b------ V-k-a b-u-n-. ------------- Vikna brudni.
Golvet är smutsigt. П-д-ога--р-д--. П------ б------ П-д-о-а б-у-н-. --------------- Підлога брудна. 0
Pidlo-a-b--dna. P------ b------ P-d-o-a b-u-n-. --------------- Pidloha brudna.
Porslinet är smutsigt. П-су----уд--й. П---- б------- П-с-д б-у-н-й- -------------- Посуд брудний. 0
Pos-- brud----. P---- b-------- P-s-d b-u-n-y-. --------------- Posud brudnyy̆.
Vem putsar fönstren? Х-о--иє----н-? Х-- м-- в----- Х-о м-є в-к-а- -------------- Хто миє вікна? 0
Khto-myye --k--? K--- m--- v----- K-t- m-y- v-k-a- ---------------- Khto myye vikna?
Vem dammsuger? Х-- -и-o-ос-ть? Х-- п---------- Х-о п-л-с-с-т-? --------------- Хто пилoсосить? 0
K--o -y----syt-? K--- p---------- K-t- p-l-s-s-t-? ---------------- Khto pylososytʹ?
Vem diskar? Хт- -иє по-у-? Х-- м-- п----- Х-о м-є п-с-д- -------------- Хто миє посуд? 0
Khto--y----osud? K--- m--- p----- K-t- m-y- p-s-d- ---------------- Khto myye posud?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!