Ordlista

sv Stämma träff   »   id Janji

24 [tjugofyra]

Stämma träff

Stämma träff

24 [dua puluh empat]

Janji

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska indonesiska Spela Mer
Har du missat bussen? Apak---ka-u --tingg-l-n-bus? A----- k--- k---------- b--- A-a-a- k-m- k-t-n-g-l-n b-s- ---------------------------- Apakah kamu ketinggalan bus? 0
Jag har väntat en halvtimme på dig. S----suda----t-n--h -a---en--gg---am-. S--- s---- s------- j-- m------- k---- S-y- s-d-h s-t-n-a- j-m m-n-n-g- k-m-. -------------------------------------- Saya sudah setengah jam menunggu kamu. 0
Har du ingen mobil med dig? Apa--h -a-- t-d-k -em--wa-p-n---? A----- k--- t---- m------ p------ A-a-a- k-m- t-d-k m-m-a-a p-n-e-? --------------------------------- Apakah kamu tidak membawa ponsel? 0
Var punktlig nästa gång! L-i- k--- --r-s-te-a-----t-! L--- k--- h---- t---- w----- L-i- k-l- h-r-s t-p-t w-k-u- ---------------------------- Lain kali harus tepat waktu! 0
Ta en taxi nästa gång! L----k--- naik-a- -aks-! L--- k--- n------ t----- L-i- k-l- n-i-l-h t-k-i- ------------------------ Lain kali naiklah taksi! 0
Ta med dig ett paraply nästa gång! L-in-kali b----ah pa----! L--- k--- b------ p------ L-i- k-l- b-w-l-h p-y-n-! ------------------------- Lain kali bawalah payung! 0
Imorgon är jag ledig. Saya--i-a--a-a-acar- ----k. S--- t---- a-- a---- b----- S-y- t-d-k a-a a-a-a b-s-k- --------------------------- Saya tidak ada acara besok. 0
Ska vi träffas imorgon? A-a-ah--am- ma----r--m- bes-k? A----- k--- m-- b------ b----- A-a-a- k-m- m-u b-r-e-u b-s-k- ------------------------------ Apakah kamu mau bertemu besok? 0
Nej tyvärr, imorgon går det inte för min del. M-a-,-beso- -aya-tidak -i--. M---- b---- s--- t---- b---- M-a-, b-s-k s-y- t-d-k b-s-. ---------------------------- Maaf, besok saya tidak bisa. 0
Har du något för dig i slutet av veckan? Apakah-akh-- p---n ini-kamu a---re---na? A----- a---- p---- i-- k--- a-- r------- A-a-a- a-h-r p-k-n i-i k-m- a-a r-n-a-a- ---------------------------------------- Apakah akhir pekan ini kamu ada rencana? 0
Eller har du redan stämt träff med någon? Ap-k-- k-m--s---- ad- re-ca--? A----- k--- s---- a-- r------- A-a-a- k-m- s-d-h a-a r-n-a-a- ------------------------------ Apakah kamu sudah ada rencana? 0
Jag föreslår, att vi ses i slutet av veckan. Sa-a ---l-an- ---a-b-r--mu--a---akh----ek--. S--- u------- k--- b------ s--- a---- p----- S-y- u-u-k-n- k-t- b-r-e-u s-a- a-h-r p-k-n- -------------------------------------------- Saya usulkan, kita bertemu saat akhir pekan. 0
Ska vi göra en picknick? Ap-ka--kit- ---- per-i-p--n--? A----- k--- a--- p---- p------ A-a-a- k-t- a-a- p-r-i p-k-i-? ------------------------------ Apakah kita akan pergi piknik? 0
Ska vi åka till stranden? Apak-- -ita----- pe--- ke p-----? A----- k--- a--- p---- k- p------ A-a-a- k-t- a-a- p-r-i k- p-n-a-? --------------------------------- Apakah kita akan pergi ke pantai? 0
Ska vi åka till bergen? Apa--- kit---k---p-r-- ke g-nun-? A----- k--- a--- p---- k- g------ A-a-a- k-t- a-a- p-r-i k- g-n-n-? --------------------------------- Apakah kita akan pergi ke gunung? 0
Jag hämtar dig från kontoret. S--a--e--ut k----d------o-. S--- j----- k--- d- k------ S-y- j-m-u- k-m- d- k-n-o-. --------------------------- Saya jemput kamu di kantor. 0
Jag hämtar upp dig hemma. Say--j-mp---k-mu-d- -u-ah. S--- j----- k--- d- r----- S-y- j-m-u- k-m- d- r-m-h- -------------------------- Saya jemput kamu di rumah. 0
Jag hämtar dig vid busshållplatsen. S-ya----pu- kam- d--h-lt- b-s. S--- j----- k--- d- h---- b--- S-y- j-m-u- k-m- d- h-l-e b-s- ------------------------------ Saya jemput kamu di halte bus. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tips för att lära sig ett främmande språk

Att lära sig ett nytt språk är alltid mödosamt. Uttal, grammatiska regler och ordförråd kräver mycket disciplin. Men det finns olika knep som gör lärandet lättare! Först och främst är det viktigt att tänka positivt. Var entusiastisk över det nya språket och nya erfarenheter! Teoretiskt sett, spelar det ingen roll vad du börjar med. Leta efter ett ämne som du finner särskilt intressant. Det är klokt att koncentrera sig på att lyssna och tala först. Läsa och skriva efteråt. Kom på ett system som fungerar för dig och din dagliga rutin. Vad gäller adjektiv, kan du ofta lära dig motsatsen samtidigt. Eller så kan du hänga skyltar med ordförråd över hela bostaden. Du kan lära dig med hjälp av ljudfiler när du tränar eller i bilen. Om ett visst ämne är för svårt för dig, sluta. Ta en paus eller studera något annat! Detta gör att du inte tappar lusten att lära dig det nya språket. Att lösa korsord på det nya språket är roligt. Filmer på det främmande språket ger lite variation. Du kan lära dig en hel del om landet och folket genom att lästa utländska tidningar. På internet finns många övningar som kompletterar böcker. Och leta efter vänner som också tycker om att lära sig språk. Studera aldrig nytt innehåll för sig självt, utan alltid i ett sammanhang! Repetera allting regelbundet! På så sätt kan hjärnan memorera materialet väl. De som har fått nog av teori bör packa sina väskor! Eftersom ingen annanstans kan du lära dig mer effektivt än bland infödda. Du kan skriva dagbok med dina erfarenheter från resan. Men det viktigaste är: Ge aldrig upp!
Visste du?
Koreanska talas av ungfär 75 miljoner människor. Dessa människor bor huvudsakligen i Nord- och Sydkorea. Men det finns också koreanska minoriteter i Kina och Japan. Det debatteras fortfarande om vilken språkfamilj koreanska tillhör. Att Korea är uppdelat märks också i de två ländernas språk. Sydkorea, till exempel, adopterar många ord från engelskan. Nordkoreaner förstår oftast inte dessa ord. Standardspråket i båda länderna baseras på respektive huvudstads dialekt. En annan egenskap i det koreanska språket är dess precision. Till exempel indikerar språket vilken relation talarna har till varandra. Det innebär att det finns en hel del artiga tilltalsformer och många olika termer för anhöriga. Det koreanska skrivsystemet är ett bokstavssystem. Enskilda bokstäver kombineras som stavelser i imaginära rutor. Särskilt intressanta är konsonanterna som fungerar som bilder genom sin form. De visar vilken position mun, tunga, gom och svalg har i uttalet.