Ordlista

sv Stämma träff   »   he ‫פגישה‬

24 [tjugofyra]

Stämma träff

Stämma träff

‫24 [עשרים וארבע]‬

24 [essrim w\'arva]

‫פגישה‬

[pgishah]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hebreiska Spela Mer
Har du missat bussen? ‫א-ח-- לאוט-בוס-‬ ‫----- ל--------- ‫-י-ר- ל-ו-ו-ו-?- ----------------- ‫איחרת לאוטובוס?‬ 0
i-a-ta----oto-us? i----- l--------- i-a-t- l-'-t-b-s- ----------------- ixarta la'otobus?
Jag har väntat en halvtimme på dig. ‫חיכ--י -ך-חצי-ש-ה-‬ ‫------ ל- ח-- ש---- ‫-י-י-י ל- ח-י ש-ה-‬ -------------------- ‫חיכיתי לך חצי שעה.‬ 0
xiki---lekh--la-h x-ts- sh--ah. x----- l--------- x---- s------ x-k-t- l-k-a-l-k- x-t-i s-a-a-. ------------------------------- xikiti lekha/lakh xatsi sha'ah.
Har du ingen mobil med dig? ‫-י- -----פון-ני-ד?‬ ‫--- ל- ט---- נ----- ‫-י- ל- ט-פ-ן נ-י-?- -------------------- ‫אין לך טלפון נייד?‬ 0
e-n le-ha/la----el--o- --y--? e-- l--------- t------ n----- e-n l-k-a-l-k- t-l-f-n n-y-d- ----------------------------- eyn lekha/lakh telefon nayad?
Var punktlig nästa gång! ‫תשתדל-/-י ---י- -פ-------!‬ ‫----- / י ל---- ב--- ה----- ‫-ש-ד- / י ל-י-ק ב-ע- ה-א-!- ---------------------------- ‫תשתדל / י לדייק בפעם הבאה!‬ 0
t---t--el/ti-h-a--i l-d-y---b-f'a----b---h! t------------------ l------ b----- h------- t-s-t-d-l-t-s-t-d-i l-d-y-q b-f-a- h-b-'-h- ------------------------------------------- tishtadel/tishtadli l'dayeq baf'am haba'ah!
Ta en taxi nästa gång! ‫--------ה--- -ונ--.‬ ‫---- ה--- ק- מ------ ‫-פ-ם ה-א- ק- מ-נ-ת-‬ --------------------- ‫בפעם הבאה קח מונית.‬ 0
b----m --b--a--q--/--i-----t. b----- h------ q------ m----- b-f-a- h-b-'-h q-x-q-i m-n-t- ----------------------------- baf'am haba'ah qax/qxi monit.
Ta med dig ett paraply nästa gång! ‫בפעם----- קח מ-רי--‬ ‫---- ה--- ק- מ------ ‫-פ-ם ה-א- ק- מ-ר-ה-‬ --------------------- ‫בפעם הבאה קח מטריה!‬ 0
ba--a- -a---a- qa-/-xi m-tr-ah! b----- h------ q------ m------- b-f-a- h-b-'-h q-x-q-i m-t-i-h- ------------------------------- baf'am haba'ah qax/qxi mitriah!
Imorgon är jag ledig. ‫מחר --י-פ-וי /---‬ ‫--- א-- פ--- / ה-- ‫-ח- א-י פ-ו- / ה-‬ ------------------- ‫מחר אני פנוי / ה.‬ 0
m-------i-p-n--/-nuy--. m---- a-- p------------ m-x-r a-i p-n-i-p-u-a-. ----------------------- maxar ani panui/pnuyah.
Ska vi träffas imorgon? ‫--ג--מחר?‬ ‫---- מ---- ‫-פ-ש מ-ר-‬ ----------- ‫נפגש מחר?‬ 0
n-p-ges---a--r? n------- m----- n-p-g-s- m-x-r- --------------- nipagesh maxar?
Nej tyvärr, imorgon går det inte för min del. ‫א-- -צ--ר-/-ת---חר -נ---א--כ-----ה.‬ ‫--- מ---- / ת- מ-- א-- ל- י--- / ה-- ‫-נ- מ-ט-ר / ת- מ-ר א-י ל- י-ו- / ה-‬ ------------------------------------- ‫אני מצטער / ת, מחר אני לא יכול / ה.‬ 0
an--m-t-t-'er-mi-----e---- m--a- --i--o y-----/-ekhol-h. a-- m--------------------- m---- a-- l- y--------------- a-i m-t-t-'-r-m-t-t-'-r-t- m-x-r a-i l- y-k-o-/-e-h-l-h- -------------------------------------------------------- ani mitsta'er/mitsta'eret, maxar ani lo yekhol/yekholah.
Har du något för dig i slutet av veckan? ‫-א- --ננת -----ל--ף---בו--הק-וב?‬ ‫--- ת---- מ--- ל--- ה---- ה------ ‫-א- ת-נ-ת מ-ה- ל-ו- ה-ב-ע ה-ר-ב-‬ ---------------------------------- ‫האם תכננת משהו לסוף השבוע הקרוב?‬ 0
h--i- tik--anta m--he-u --s-f-has-avu'a haq-rov? h---- t-------- m------ l---- h-------- h------- h-'-m t-k-n-n-a m-s-e-u l-s-f h-s-a-u-a h-q-r-v- ------------------------------------------------ ha'im tikhnanta mashehu lesof hashavu'a haqarov?
Eller har du redan stämt träff med någon? ‫-אם-----קב----שהו-‬ ‫--- כ-- ק--- מ----- ‫-א- כ-ר ק-ע- מ-ה-?- -------------------- ‫האם כבר קבעת משהו?‬ 0
h--im-k-ar------t-mas--h-? h---- k--- q----- m------- h-'-m k-a- q-v-'- m-s-e-u- -------------------------- ha'im kvar qava't mashehu?
Jag föreslår, att vi ses i slutet av veckan. ‫--- מציע-- ה ---ג---ס-- ה--ו-.‬ ‫--- מ--- / ה ש---- ב--- ה------ ‫-נ- מ-י- / ה ש-פ-ש ב-ו- ה-ב-ע-‬ -------------------------------- ‫אני מציע / ה שנפגש בסוף השבוע.‬ 0
an- --tsi'-/m----'--a-s-e-i---sh-b-s-f h---e-u'a. a-- m---------------- s--------- b---- h--------- a-i m-t-i-a-m-t-i-a-a s-e-i-g-s- b-s-f h-s-e-u-a- ------------------------------------------------- ani metsi'a/metsi'aha shenipgesh b'sof hashevu'a.
Ska vi göra en picknick? ‫א-ל--נ--ה פ-קני-?‬ ‫---- נ--- פ------- ‫-ו-י נ-ש- פ-ק-י-?- ------------------- ‫אולי נעשה פיקניק?‬ 0
u-a- --'-s-----i-niq? u--- n------- p------ u-a- n-'-s-e- p-q-i-? --------------------- ulai na'asseh piqniq?
Ska vi åka till stranden? ‫---י--יס- לחוף-ה--?‬ ‫---- נ--- ל--- ה---- ‫-ו-י נ-ס- ל-ו- ה-ם-‬ --------------------- ‫אולי ניסע לחוף הים?‬ 0
ul-i-nis-----of----a-? u--- n--- l---- h----- u-a- n-s- l-x-f h-y-m- ---------------------- ulai nisa l'xof hayam?
Ska vi åka till bergen? ‫---י-ניס--להר---‬ ‫---- נ--- ל------ ‫-ו-י נ-ס- ל-ר-ם-‬ ------------------ ‫אולי ניסע להרים?‬ 0
u--i-ni-a -a---i-? u--- n--- l------- u-a- n-s- l-h-r-m- ------------------ ulai nisa laharim?
Jag hämtar dig från kontoret. ‫א-- א--ו--או-ך------ד.‬ ‫--- א---- א--- מ------- ‫-נ- א-ס-ף א-ת- מ-מ-ר-.- ------------------------ ‫אני אאסוף אותך מהמשרד.‬ 0
an----eso- -ta-h-m-h---s-r--. a-- e----- o---- m----------- a-i e-e-o- o-a-h m-h-m-s-r-d- ----------------------------- ani e'esof otakh m'hamissrad.
Jag hämtar upp dig hemma. ‫--- א-ס-ף--ו-ך ---י-.‬ ‫--- א---- א--- מ------ ‫-נ- א-ס-ף א-ת- מ-ב-ת-‬ ----------------------- ‫אני אאסוף אותך מהבית.‬ 0
an-----so--ota-- m-ha-ait. a-- e----- o---- m-------- a-i e-e-o- o-a-h m-h-b-i-. -------------------------- ani e'esof otakh m'habait.
Jag hämtar dig vid busshållplatsen. ‫-נ- -אס---אות- מ-ח-- -או-ובוס.‬ ‫--- א---- א--- מ---- ה--------- ‫-נ- א-ס-ף א-ת- מ-ח-ת ה-ו-ו-ו-.- -------------------------------- ‫אני אאסוף אותך מתחנת האוטובוס.‬ 0
a-i -'-s-f -t--h m-----------'---bu-. a-- e----- o---- m-------- h--------- a-i e-e-o- o-a-h m-t-x-n-t h-'-t-b-s- ------------------------------------- ani e'esof otakh mitaxanat ha'otobus.

Tips för att lära sig ett främmande språk

Att lära sig ett nytt språk är alltid mödosamt. Uttal, grammatiska regler och ordförråd kräver mycket disciplin. Men det finns olika knep som gör lärandet lättare! Först och främst är det viktigt att tänka positivt. Var entusiastisk över det nya språket och nya erfarenheter! Teoretiskt sett, spelar det ingen roll vad du börjar med. Leta efter ett ämne som du finner särskilt intressant. Det är klokt att koncentrera sig på att lyssna och tala först. Läsa och skriva efteråt. Kom på ett system som fungerar för dig och din dagliga rutin. Vad gäller adjektiv, kan du ofta lära dig motsatsen samtidigt. Eller så kan du hänga skyltar med ordförråd över hela bostaden. Du kan lära dig med hjälp av ljudfiler när du tränar eller i bilen. Om ett visst ämne är för svårt för dig, sluta. Ta en paus eller studera något annat! Detta gör att du inte tappar lusten att lära dig det nya språket. Att lösa korsord på det nya språket är roligt. Filmer på det främmande språket ger lite variation. Du kan lära dig en hel del om landet och folket genom att lästa utländska tidningar. På internet finns många övningar som kompletterar böcker. Och leta efter vänner som också tycker om att lära sig språk. Studera aldrig nytt innehåll för sig självt, utan alltid i ett sammanhang! Repetera allting regelbundet! På så sätt kan hjärnan memorera materialet väl. De som har fått nog av teori bör packa sina väskor! Eftersom ingen annanstans kan du lära dig mer effektivt än bland infödda. Du kan skriva dagbok med dina erfarenheter från resan. Men det viktigaste är: Ge aldrig upp!
Visste du?
Koreanska talas av ungfär 75 miljoner människor. Dessa människor bor huvudsakligen i Nord- och Sydkorea. Men det finns också koreanska minoriteter i Kina och Japan. Det debatteras fortfarande om vilken språkfamilj koreanska tillhör. Att Korea är uppdelat märks också i de två ländernas språk. Sydkorea, till exempel, adopterar många ord från engelskan. Nordkoreaner förstår oftast inte dessa ord. Standardspråket i båda länderna baseras på respektive huvudstads dialekt. En annan egenskap i det koreanska språket är dess precision. Till exempel indikerar språket vilken relation talarna har till varandra. Det innebär att det finns en hel del artiga tilltalsformer och många olika termer för anhöriga. Det koreanska skrivsystemet är ett bokstavssystem. Enskilda bokstäver kombineras som stavelser i imaginära rutor. Särskilt intressanta är konsonanterna som fungerar som bilder genom sin form. De visar vilken position mun, tunga, gom och svalg har i uttalet.