Ordlista

sv Uträtta ärenden   »   it Fare spese

51 [femtioett]

Uträtta ärenden

Uträtta ärenden

51 [cinquantuno]

Fare spese

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska italienska Spela Mer
Jag vill gå till biblioteket. V--li- and-r--i-------o--c-. V_____ a_____ i_ b__________ V-g-i- a-d-r- i- b-b-i-t-c-. ---------------------------- Voglio andare in biblioteca. 0
Jag vill gå till bokhandeln. Vo-lio and-r---n libr--ia. V_____ a_____ i_ l________ V-g-i- a-d-r- i- l-b-e-i-. -------------------------- Voglio andare in libreria. 0
Jag vill gå till kiosken. Vogli--and-r---ll-e--cola. V_____ a_____ a___________ V-g-i- a-d-r- a-l-e-i-o-a- -------------------------- Voglio andare all’edicola. 0
Jag vill låna en bok. Vo--io-p--nd-----n -resti-- un-l----. V_____ p_______ i_ p_______ u_ l_____ V-g-i- p-e-d-r- i- p-e-t-t- u- l-b-o- ------------------------------------- Voglio prendere in prestito un libro. 0
Jag vill köpa en bok. V-g-------p-a-e u--lib-o. V_____ c_______ u_ l_____ V-g-i- c-m-r-r- u- l-b-o- ------------------------- Voglio comprare un libro. 0
Jag vill köpa en tidning. V--lio co-pr--e--n gior-ale. V_____ c_______ u_ g________ V-g-i- c-m-r-r- u- g-o-n-l-. ---------------------------- Voglio comprare un giornale. 0
Jag vill gå till bibloteket, för att låna en bok. V-gl---andare--- --b-----ca-p---prend--e----pre-t---------b--. V_____ a_____ i_ b_________ p__ p_______ i_ p_______ u_ l_____ V-g-i- a-d-r- i- b-b-i-t-c- p-r p-e-d-r- i- p-e-t-t- u- l-b-o- -------------------------------------------------------------- Voglio andare in biblioteca per prendere in prestito un libro. 0
Jag vill gå till bokhandeln, för att köpa en bok. V-g--o--nd-re i--lib-eria-p---comp---e -- lib-o. V_____ a_____ i_ l_______ p__ c_______ u_ l_____ V-g-i- a-d-r- i- l-b-e-i- p-r c-m-r-r- u- l-b-o- ------------------------------------------------ Voglio andare in libreria per comprare un libro. 0
Jag vill gå till kiosken, för att köpa en tidning. Vo-l--------e al-----col----r--om-ra-e-----io---l-. V_____ a_____ a__________ p__ c_______ u_ g________ V-g-i- a-d-r- a-l-e-i-o-a p-r c-m-r-r- u- g-o-n-l-. --------------------------------------------------- Voglio andare all’edicola per comprare un giornale. 0
Jag vill gå till optikern. V----o an-ar--dall-o-t-c-. V_____ a_____ d___________ V-g-i- a-d-r- d-l-’-t-i-o- -------------------------- Voglio andare dall’ottico. 0
Jag vill gå till stormarknaden. V--l-o--n--re al ---er-e--at-. V_____ a_____ a_ s____________ V-g-i- a-d-r- a- s-p-r-e-c-t-. ------------------------------ Voglio andare al supermercato. 0
Jag vill gå till bageriet. V-glio-an---e-d-l-fornaio. V_____ a_____ d__ f_______ V-g-i- a-d-r- d-l f-r-a-o- -------------------------- Voglio andare dal fornaio. 0
Jag vill köpa glasögon. V----- -o-p-----degli--c-h----. V_____ c_______ d____ o________ V-g-i- c-m-r-r- d-g-i o-c-i-l-. ------------------------------- Voglio comprare degli occhiali. 0
Jag vill köpa frukt och grönsaker. Vo-lio----p-a-e f-u-t--e-----ura. V_____ c_______ f_____ e v_______ V-g-i- c-m-r-r- f-u-t- e v-r-u-a- --------------------------------- Voglio comprare frutta e verdura. 0
Jag vill köpa småfranska och bröd. V-g-io-com-r--e pani------an-. V_____ c_______ p_____ e p____ V-g-i- c-m-r-r- p-n-n- e p-n-. ------------------------------ Voglio comprare panini e pane. 0
Jag vill gå till optikern, för att köpa glasögon. V---i-----are da-l---tico p----ompr--- de--- -cc-iali. V_____ a_____ d__________ p__ c_______ d____ o________ V-g-i- a-d-r- d-l-’-t-i-o p-r c-m-r-r- d-g-i o-c-i-l-. ------------------------------------------------------ Voglio andare dall’ottico per comprare degli occhiali. 0
Jag vill åka till stormarknaden, för att köpa frukt och grönsaker. Vo-l----nd--e--- s--erm---a-o---r ---p---- f--t-a-e-verdu-a. V_____ a_____ a_ s___________ p__ c_______ f_____ e v_______ V-g-i- a-d-r- a- s-p-r-e-c-t- p-r c-m-r-r- f-u-t- e v-r-u-a- ------------------------------------------------------------ Voglio andare al supermercato per comprare frutta e verdura. 0
Jag vill gå till bageriet, för att köpa småfranska och bröd. Vo-l-o----ar--d---f-r-----per --m--are--a--ni e-p---. V_____ a_____ d__ f______ p__ c_______ p_____ e p____ V-g-i- a-d-r- d-l f-r-a-o p-r c-m-r-r- p-n-n- e p-n-. ----------------------------------------------------- Voglio andare dal fornaio per comprare panini e pane. 0

Minoritetsspråk i Europa

Många olika språk talas i Europa. De flesta av dem är indo-europeiska språk. Förutom de stora nationella språken, finns det också många mindre språk. De är minoritetsspråk. Minoritetsspråk skiljer sig från officiella språk. Men de är inte dialekter. De är inte heller invandrarspråk. Minoritetsspråk definieras alltid etniskt. Det betyder att de är särskilda etniska gruppers språk. Det finns minoritetsspråk i nästan alla länder i Europa. De uppgår till cirka 40 språk i Europeiska unionen. Vissa minoritetsspråk talas bara i ett land. Bland dem exempelvis sorbiska i Tyskland. Romani, å andra sidan, talas i många europeiska länder. Minoritetsspråk har en speciell status. Eftersom de bara talas av en relativt liten grupp. Dessa grupper har inte råd att bygga sina egna skolor. Det är också svårt för dem att publicera sin egen litteratur. Som ett resultat därav, hotas många minoritetsspråk av utrotning. Europeiska unionen vill skydda minoritetsspråk. Därför att varje språk är en viktig del av en kultur eller identitet. Vissa folk har ingen stat och existerar bara som en minoritet. Olika program och projekt är tänkta att främja deras språk. Förhoppningsvis kommer mindre etniska gruppers kultur också att bevaras. Icke desto mindre, kommer vissa minoritetsspråk att försvinna snart. Bland dem liviska, som talas i en provins i Lettland. Det finns endast 20 personer kvar, som har liviska som modersmål. Detta gör liviska till det minsta språket i Europa.
Visste du?
Urdiska räknas till de indo-iranska språken. Det talas i Pakistan och i ett fåtal indiska stater. Urdiska är modersmål för cirka 60 miljoner människor. Det är det nationella språket i Pakistan. Det erkänns också som ett av 22 nationella språk i Indien. Urdiska är mycket nära besläktat med hindi. Båda språken är i grunden bara två sociolekter av hindustani. Hindustani uppstod från olika språk i norra Indien med början under 12:e århundradet. Idag anses urdiska och hindi vara två oberoende språk. Men de som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Det semiotiska systemet är vad som tydligt skiljer de två språken åt. Urdiska skrivs med en version av det persisk-arabiska alfabetet, medan hindi inte gör det. Urdiska är mycket framträdande som ett litterärt språk. Det används också ofta i stora filmproduktioner. Lär dig urdiska - det är nyckeln till södra Asiens kultur!