Ordlista

sv Uträtta ärenden   »   ro A face comisioane

51 [femtioett]

Uträtta ärenden

Uträtta ärenden

51 [cincizeci şi unu]

A face comisioane

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska rumänska Spela Mer
Jag vill gå till biblioteket. V--au----me-g ---b-b------ă. V---- s- m--- l- b---------- V-e-u s- m-r- l- b-b-i-t-c-. ---------------------------- Vreau să merg la bibliotecă. 0
Jag vill gå till bokhandeln. Vrea- -ă-me-g----l--ră---. V---- s- m--- l- l-------- V-e-u s- m-r- l- l-b-ă-i-. -------------------------- Vreau să merg la librărie. 0
Jag vill gå till kiosken. Vr--u s---e-g la c--o--. V---- s- m--- l- c------ V-e-u s- m-r- l- c-i-ş-. ------------------------ Vreau să merg la chioşc. 0
Jag vill låna en bok. Vre-u s---m--u-ut o c--te. V---- s- î------- o c----- V-e-u s- î-p-u-u- o c-r-e- -------------------------- Vreau să împrumut o carte. 0
Jag vill köpa en bok. Vrea--s--cu-păr-- ---t-. V---- s- c----- o c----- V-e-u s- c-m-ă- o c-r-e- ------------------------ Vreau să cumpăr o carte. 0
Jag vill köpa en tidning. V--au să ---p-- -n--i-r. V---- s- c----- u- z---- V-e-u s- c-m-ă- u- z-a-. ------------------------ Vreau să cumpăr un ziar. 0
Jag vill gå till bibloteket, för att låna en bok. V---- s- m-rg-l- b-b-iotecă c---ă-î-p----- o ---t-. V---- s- m--- l- b--------- c- s- î------- o c----- V-e-u s- m-r- l- b-b-i-t-c- c- s- î-p-u-u- o c-r-e- --------------------------------------------------- Vreau să merg la bibliotecă ca să împrumut o carte. 0
Jag vill gå till bokhandeln, för att köpa en bok. Vr-a---ă -----l----brări- -a-să----pă- o ca-t-. V---- s- m--- l- l------- c- s- c----- o c----- V-e-u s- m-r- l- l-b-ă-i- c- s- c-m-ă- o c-r-e- ----------------------------------------------- Vreau să merg la librărie ca să cumpăr o carte. 0
Jag vill gå till kiosken, för att köpa en tidning. Vr--u-s--m----l- c--oş-----------păr ---z-a-. V---- s- m--- l- c----- c- s- c----- u- z---- V-e-u s- m-r- l- c-i-ş- c- s- c-m-ă- u- z-a-. --------------------------------------------- Vreau să merg la chioşc ca să cumpăr un ziar. 0
Jag vill gå till optikern. Vre-u s- me-g la --ti-ia-. V---- s- m--- l- o-------- V-e-u s- m-r- l- o-t-c-a-. -------------------------- Vreau să merg la optician. 0
Jag vill gå till stormarknaden. Vreau--- -er--la --p--m-r-e-. V---- s- m--- l- s----------- V-e-u s- m-r- l- s-p-r-a-k-t- ----------------------------- Vreau să merg la supermarket. 0
Jag vill gå till bageriet. V---- s- -e-- l---r--a-. V---- s- m--- l- b------ V-e-u s- m-r- l- b-u-a-. ------------------------ Vreau să merg la brutar. 0
Jag vill köpa glasögon. Vre-u-s- --mp---- p-rec-e d- oc-e--r-. V---- s- c----- o p------ d- o-------- V-e-u s- c-m-ă- o p-r-c-e d- o-h-l-r-. -------------------------------------- Vreau să cumpăr o pereche de ochelari. 0
Jag vill köpa frukt och grönsaker. Vre-u -ă ---pă- f--cte ş--le-um-. V---- s- c----- f----- ş- l------ V-e-u s- c-m-ă- f-u-t- ş- l-g-m-. --------------------------------- Vreau să cumpăr fructe şi legume. 0
Jag vill köpa småfranska och bröd. V--a- -ă---mpăr-chif-e-şi -âin-. V---- s- c----- c----- ş- p----- V-e-u s- c-m-ă- c-i-l- ş- p-i-e- -------------------------------- Vreau să cumpăr chifle şi pâine. 0
Jag vill gå till optikern, för att köpa glasögon. Vrea- să m--g l- o-tici---ca-s- --i-c-mpă- o-per-----de----e--ri. V---- s- m--- l- o------- c- s- î-- c----- o p------ d- o-------- V-e-u s- m-r- l- o-t-c-a- c- s- î-i c-m-ă- o p-r-c-e d- o-h-l-r-. ----------------------------------------------------------------- Vreau să merg la optician ca să îmi cumpăr o pereche de ochelari. 0
Jag vill åka till stormarknaden, för att köpa frukt och grönsaker. V-ea----merg l--s--erm-r-e--ca -- cu------ru--- ş- --g--e. V--- s- m--- l- s---------- c- s- c----- f----- ş- l------ V-e- s- m-r- l- s-p-r-a-k-t c- s- c-m-ă- f-u-t- ş- l-g-m-. ---------------------------------------------------------- Vrea să merg la supermarket ca să cumpăr fructe şi legume. 0
Jag vill gå till bageriet, för att köpa småfranska och bröd. Vr-a s--merg la -ru-ar-să-c---ăr-ch-fle ş--p-in-. V--- s- m--- l- b----- s- c----- c----- ş- p----- V-e- s- m-r- l- b-u-a- s- c-m-ă- c-i-l- ş- p-i-e- ------------------------------------------------- Vrea să merg la brutar să cumpăr chifle şi pâine. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Minoritetsspråk i Europa

Många olika språk talas i Europa. De flesta av dem är indo-europeiska språk. Förutom de stora nationella språken, finns det också många mindre språk. De är minoritetsspråk. Minoritetsspråk skiljer sig från officiella språk. Men de är inte dialekter. De är inte heller invandrarspråk. Minoritetsspråk definieras alltid etniskt. Det betyder att de är särskilda etniska gruppers språk. Det finns minoritetsspråk i nästan alla länder i Europa. De uppgår till cirka 40 språk i Europeiska unionen. Vissa minoritetsspråk talas bara i ett land. Bland dem exempelvis sorbiska i Tyskland. Romani, å andra sidan, talas i många europeiska länder. Minoritetsspråk har en speciell status. Eftersom de bara talas av en relativt liten grupp. Dessa grupper har inte råd att bygga sina egna skolor. Det är också svårt för dem att publicera sin egen litteratur. Som ett resultat därav, hotas många minoritetsspråk av utrotning. Europeiska unionen vill skydda minoritetsspråk. Därför att varje språk är en viktig del av en kultur eller identitet. Vissa folk har ingen stat och existerar bara som en minoritet. Olika program och projekt är tänkta att främja deras språk. Förhoppningsvis kommer mindre etniska gruppers kultur också att bevaras. Icke desto mindre, kommer vissa minoritetsspråk att försvinna snart. Bland dem liviska, som talas i en provins i Lettland. Det finns endast 20 personer kvar, som har liviska som modersmål. Detta gör liviska till det minsta språket i Europa.
Visste du?
Urdiska räknas till de indo-iranska språken. Det talas i Pakistan och i ett fåtal indiska stater. Urdiska är modersmål för cirka 60 miljoner människor. Det är det nationella språket i Pakistan. Det erkänns också som ett av 22 nationella språk i Indien. Urdiska är mycket nära besläktat med hindi. Båda språken är i grunden bara två sociolekter av hindustani. Hindustani uppstod från olika språk i norra Indien med början under 12:e århundradet. Idag anses urdiska och hindi vara två oberoende språk. Men de som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Det semiotiska systemet är vad som tydligt skiljer de två språken åt. Urdiska skrivs med en version av det persisk-arabiska alfabetet, medan hindi inte gör det. Urdiska är mycket framträdande som ett litterärt språk. Det används också ofta i stora filmproduktioner. Lär dig urdiska - det är nyckeln till södra Asiens kultur!