Ordlista

sv Förfluten tid 2   »   it Passato 2

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

82 [ottantadue]

Passato 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska italienska Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? Ha-----uto--hia--re-----bu---za? H-- d----- c------- l----------- H-i d-v-t- c-i-m-r- l-a-b-l-n-a- -------------------------------- Hai dovuto chiamare l’ambulanza? 0
Var du tvungen att ringa efter en läkare? H-i-do-uto c--a--r--il --d--o? H-- d----- c------- i- m------ H-i d-v-t- c-i-m-r- i- m-d-c-? ------------------------------ Hai dovuto chiamare il medico? 0
Var du tvungen att ringa på polisen? Ha-----ut----ia-are-la pol-zi-? H-- d----- c------- l- p------- H-i d-v-t- c-i-m-r- l- p-l-z-a- ------------------------------- Hai dovuto chiamare la polizia? 0
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. H- ------e-- -i-t--e--no---n--omen-o -a--e--’-ve--. H- i- n----- d- t-------- U- m------ f- c- l------- H- i- n-m-r- d- t-l-f-n-? U- m-m-n-o f- c- l-a-e-o- --------------------------------------------------- Ha il numero di telefono? Un momento fa ce l’avevo. 0
Har ni adressen? Jag hade den nyss. H---’in-ir---o?--n m--e-to f- c--l--v-vo. H- l----------- U- m------ f- c- l------- H- l-i-d-r-z-o- U- m-m-n-o f- c- l-a-e-o- ----------------------------------------- Ha l’indirizzo? Un momento fa ce l’avevo. 0
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. Ha la pi-----de----c------Un---men-- fa c- l-a-ev-. H- l- p----- d---- c----- U- m------ f- c- l------- H- l- p-a-t- d-l-a c-t-à- U- m-m-n-o f- c- l-a-e-o- --------------------------------------------------- Ha la pianta della città? Un momento fa ce l’avevo. 0
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. È --at- pun---le- No--è --u-c-------esser- -untu--e. È s---- p-------- N-- è r------- a- e----- p-------- È s-a-o p-n-u-l-? N-n è r-u-c-t- a- e-s-r- p-n-u-l-. ---------------------------------------------------- È stato puntuale? Non è riuscito ad essere puntuale. 0
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. Ha--r---to -a-s--ada- --- --u-c-va-- --o--r---a-strad-. H- t------ l- s------ N-- r------- a t------ l- s------ H- t-o-a-o l- s-r-d-? N-n r-u-c-v- a t-o-a-e l- s-r-d-. ------------------------------------------------------- Ha trovato la strada? Non riusciva a trovare la strada. 0
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. Ti c---va- No--r-u-civ----ca--r-i. T- c------ N-- r------- a c------- T- c-p-v-? N-n r-u-c-v- a c-p-r-i- ---------------------------------- Ti capiva? Non riusciva a capirmi. 0
Varför kunde du inte vara punktlig? Pe-c-é-no- se- --u-c--o--d--r-iv--e-p----a----te? P----- n-- s-- r------- a- a------- p------------ P-r-h- n-n s-i r-u-c-t- a- a-r-v-r- p-n-u-l-e-t-? ------------------------------------------------- Perché non sei riuscito ad arrivare puntualmente? 0
Varför kunde du inte hitta vägen? P-rch---o--riusciv--a--rov--e--a -t----? P----- n-- r------- a t------ l- s------ P-r-h- n-n r-u-c-v- a t-o-a-e l- s-r-d-? ---------------------------------------- Perché non riuscivi a trovare la strada? 0
Varför kunde du inte förstå honom? Per-h- no- --u--ivi - -ap-rl-? P----- n-- r------- a c------- P-r-h- n-n r-u-c-v- a c-p-r-o- ------------------------------ Perché non riuscivi a capirlo? 0
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. Non-son----usc-to-a--a-ri-are puntualmen----p-r-h---’au--bus-no--veniva. N-- s--- r------- a- a------- p------------ p----- l-------- n-- v------ N-n s-n- r-u-c-t- a- a-r-v-r- p-n-u-l-e-t-, p-r-h- l-a-t-b-s n-n v-n-v-. ------------------------------------------------------------------------ Non sono riuscito ad arrivare puntualmente, perché l’autobus non veniva. 0
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. Non----o--ius--to ---r---r--l---t-a--- ---ché non---evo--a--i-nt---e-----ittà. N-- s--- r------- a t------ l- s------ p----- n-- a---- l- p----- d---- c----- N-n s-n- r-u-c-t- a t-o-a-e l- s-r-d-, p-r-h- n-n a-e-o l- p-a-t- d-l-a c-t-à- ------------------------------------------------------------------------------ Non sono riuscito a trovare la strada, perché non avevo la pianta della città. 0
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. N-n-so-o----s-it- a-c-p-rl-,--e---é-l--m-s-ca-e-a tro--o -lta. N-- s--- r------- a c------- p----- l- m----- e-- t----- a---- N-n s-n- r-u-c-t- a c-p-r-o- p-r-h- l- m-s-c- e-a t-o-p- a-t-. -------------------------------------------------------------- Non sono riuscito a capirlo, perché la musica era troppo alta. 0
Jag var tvungen att ta en taxi. Ho-dovuto-p---d--e u----ss-. H- d----- p------- u- t----- H- d-v-t- p-e-d-r- u- t-s-ì- ---------------------------- Ho dovuto prendere un tassì. 0
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. Ho --v-t- c---r-re --- pi-n-- del----i-tà. H- d----- c------- u-- p----- d---- c----- H- d-v-t- c-m-r-r- u-a p-a-t- d-l-a c-t-à- ------------------------------------------ Ho dovuto comprare una pianta della città. 0
Jag var tvungen att stänga av radion. H----vu-- -----ere--a----i-. H- d----- s------- l- r----- H- d-v-t- s-e-n-r- l- r-d-o- ---------------------------- Ho dovuto spegnere la radio. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!