Ordlista

sv Igår – idag – imorgon   »   kn ನಿನ್ನೆ- ಇಂದು - ನಾಳೆ

10 [tio]

Igår – idag – imorgon

Igår – idag – imorgon

೧೦ [ಹತ್ತು]

10 [Hattu]

ನಿನ್ನೆ- ಇಂದು - ನಾಳೆ

[ninne- indu - nāḷe.]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
Igår var det lördag. ನ----ೆ ಶನ--ಾ--(ವಾಗಿತ-ತು) ನ-ನ-ನ- ಶನ-ವ-ರ (ವ-ಗ-ತ-ತ-) ನ-ನ-ನ- ಶ-ಿ-ಾ- (-ಾ-ಿ-್-ು- ------------------------ ನಿನ್ನೆ ಶನಿವಾರ (ವಾಗಿತ್ತು) 0
Ni--- śa-i--r--(---i-t-) Ninne śanivāra (vāgittu) N-n-e ś-n-v-r- (-ā-i-t-) ------------------------ Ninne śanivāra (vāgittu)
Igår var jag på bio. ನ--- --ನ--ೆ ಚ-ತ್-ಮ--ಿ-ದಲ್-ಿ-್ದ-. ನ-ನ- ನ-ನ-ನ- ಚ-ತ-ರಮ-ದ-ರದಲ-ಲ-ದ-ದ-. ನ-ನ- ನ-ನ-ನ- ಚ-ತ-ರ-ಂ-ಿ-ದ-್-ಿ-್-ೆ- -------------------------------- ನಾನು ನಿನ್ನೆ ಚಿತ್ರಮಂದಿರದಲ್ಲಿದ್ದೆ. 0
nā-u--i-n--c--ra-an-i--d-l-i-d-. nānu ninne citramandiradallidde. n-n- n-n-e c-t-a-a-d-r-d-l-i-d-. -------------------------------- nānu ninne citramandiradallidde.
Filmen var intressant. ಚ-ತ-ರ -್-ಾ---ಯಕರವಾ---್ತು. ಚ-ತ-ರ ಸ-ವ-ರಸ-ಯಕರವ-ಗ-ತ-ತ-. ಚ-ತ-ರ ಸ-ವ-ರ-್-ಕ-ವ-ಗ-ತ-ತ-. ------------------------- ಚಿತ್ರ ಸ್ವಾರಸ್ಯಕರವಾಗಿತ್ತು. 0
Ci-ra --ār-sya--ra--gi---. Citra svārasyakaravāgittu. C-t-a s-ā-a-y-k-r-v-g-t-u- -------------------------- Citra svārasyakaravāgittu.
Idag är det söndag. ಇ-ದು----ು-ಾರ. ಇ-ದ- ಭ-ನ-ವ-ರ. ಇ-ದ- ಭ-ನ-ವ-ರ- ------------- ಇಂದು ಭಾನುವಾರ. 0
I-d--bhān-vā--. Indu bhānuvāra. I-d- b-ā-u-ā-a- --------------- Indu bhānuvāra.
Idag arbetar jag inte. ಇಂ-- -ಾನು ---ಸ--ಾ-ುವುದಿ-್-. ಇ-ದ- ನ-ನ- ಕ-ಲಸ ಮ-ಡ-ವ-ದ-ಲ-ಲ. ಇ-ದ- ನ-ನ- ಕ-ಲ- ಮ-ಡ-ವ-ದ-ಲ-ಲ- --------------------------- ಇಂದು ನಾನು ಕೆಲಸ ಮಾಡುವುದಿಲ್ಲ. 0
In-- ---u-k----- m-ḍ---d-ll-. Indu nānu kelasa māḍuvudilla. I-d- n-n- k-l-s- m-ḍ-v-d-l-a- ----------------------------- Indu nānu kelasa māḍuvudilla.
Jag stannar hemma. ನಾ-- --ೆಯ--ಲ--ಇ-ುತ-ತ-ನ-. ನ-ನ- ಮನ-ಯಲ-ಲ- ಇರ-ತ-ತ-ನ-. ನ-ನ- ಮ-ೆ-ಲ-ಲ- ಇ-ು-್-ೇ-ೆ- ------------------------ ನಾನು ಮನೆಯಲ್ಲಿ ಇರುತ್ತೇನೆ. 0
N--u m-----l-i ---t-ēne. Nānu maneyalli iruttēne. N-n- m-n-y-l-i i-u-t-n-. ------------------------ Nānu maneyalli iruttēne.
Imorgon är det måndag. ನಾ-- -ೋ---ರ. ನ-ಳ- ಸ-ಮವ-ರ. ನ-ಳ- ಸ-ಮ-ಾ-. ------------ ನಾಳೆ ಸೋಮವಾರ. 0
N-ḷe sōma---a. Nāḷe sōmavāra. N-ḷ- s-m-v-r-. -------------- Nāḷe sōmavāra.
Imorgon fortsätter jag att arbeta. ನ----ಪ-ನಃ ---ಸ-ಮಾಡ-ತ-ತೇ--. ನ-ಳ- ಪ-ನ- ಕ-ಲಸ ಮ-ಡ-ತ-ತ-ನ-. ನ-ಳ- ಪ-ನ- ಕ-ಲ- ಮ-ಡ-ತ-ತ-ನ-. -------------------------- ನಾಳೆ ಪುನಃ ಕೆಲಸ ಮಾಡುತ್ತೇನೆ. 0
Nāḷe -u--ḥ-k-lasa--ā--t-ē--. Nāḷe punaḥ kelasa māḍuttēne. N-ḷ- p-n-ḥ k-l-s- m-ḍ-t-ē-e- ---------------------------- Nāḷe punaḥ kelasa māḍuttēne.
Jag arbetar på kontor. ನಾನು-ಕಛ---ಯ---ಿ ಕೆ-ಸ-ಮ---ತ್--ನೆ. ನ-ನ- ಕಛ-ರ-ಯಲ-ಲ- ಕ-ಲಸ ಮ-ಡ-ತ-ತ-ನ-. ನ-ನ- ಕ-ೇ-ಿ-ಲ-ಲ- ಕ-ಲ- ಮ-ಡ-ತ-ತ-ನ-. -------------------------------- ನಾನು ಕಛೇರಿಯಲ್ಲಿ ಕೆಲಸ ಮಾಡುತ್ತೇನೆ. 0
N-nu--achēr-y-l-i--elasa m-ḍut-ēne. Nānu kachēriyalli kelasa māḍuttēne. N-n- k-c-ē-i-a-l- k-l-s- m-ḍ-t-ē-e- ----------------------------------- Nānu kachēriyalli kelasa māḍuttēne.
Vem är det? ಅ-ರು ಯ--ು? ಅವರ- ಯ-ರ-? ಅ-ರ- ಯ-ರ-? ---------- ಅವರು ಯಾರು? 0
Av-ru y--u? Avaru yāru? A-a-u y-r-? ----------- Avaru yāru?
Det är Peter. ಅವರ----ಟ-್. ಅವರ- ಪ-ಟರ-. ಅ-ರ- ಪ-ಟ-್- ----------- ಅವರು ಪೀಟರ್. 0
A---u -īṭ-r. Avaru pīṭar. A-a-u p-ṭ-r- ------------ Avaru pīṭar.
Peter är student. ಪೀ-ರ್-ಒ--- ವಿ-್ಯಾರ---. ಪ-ಟರ- ಒಬ-ಬ ವ-ದ-ಯ-ರ-ಥ-. ಪ-ಟ-್ ಒ-್- ವ-ದ-ಯ-ರ-ಥ-. ---------------------- ಪೀಟರ್ ಒಬ್ಬ ವಿದ್ಯಾರ್ಥಿ. 0
P-ṭ-- -b-- -i-yā----. Pīṭar obba vidyārthi. P-ṭ-r o-b- v-d-ā-t-i- --------------------- Pīṭar obba vidyārthi.
Vem är det? ಅ--- ಯ-ರ-? ಅವರ- ಯ-ರ-? ಅ-ರ- ಯ-ರ-? ---------- ಅವರು ಯಾರು? 0
A--r- y--u? Avaru yāru? A-a-u y-r-? ----------- Avaru yāru?
Det är Martha. ಅ-ರ--ಮಾ--ಥ. ಅವರ- ಮ-ರ-ಥ. ಅ-ರ- ಮ-ರ-ಥ- ----------- ಅವರು ಮಾರ್ಥ. 0
A---u -ār-h-. Avaru mārtha. A-a-u m-r-h-. ------------- Avaru mārtha.
Martha är sekreterare. ಅ-ರ- -ಾರ--ದ-್--. ಅವರ- ಕ-ರ-ಯದರ-ಶ-. ಅ-ರ- ಕ-ರ-ಯ-ರ-ಶ-. ---------------- ಅವರು ಕಾರ್ಯದರ್ಶಿ. 0
A-aru kā-y---rśi. Avaru kāryadarśi. A-a-u k-r-a-a-ś-. ----------------- Avaru kāryadarśi.
Peter och Martha är vänner. ಪ-ಟ-- -ತ್ತು-ಮ---ಥ ಸ್----ತ-ು. ಪ-ಟರ- ಮತ-ತ- ಮ-ರ-ಥ ಸ-ನ-ಹ-ತರ-. ಪ-ಟ-್ ಮ-್-ು ಮ-ರ-ಥ ಸ-ನ-ಹ-ತ-ು- ---------------------------- ಪೀಟರ್ ಮತ್ತು ಮಾರ್ಥ ಸ್ನೇಹಿತರು. 0
Pī--r-m---u--ārt-- -n--i-a--. Pīṭar mattu mārtha snēhitaru. P-ṭ-r m-t-u m-r-h- s-ē-i-a-u- ----------------------------- Pīṭar mattu mārtha snēhitaru.
Peter är Marthas vän. ಪ--ರ--ಮ--್--ಅವ- --ನೇ---. ಪ-ಟರ- ಮ-ರ-ಥ ಅವರ ಸ-ನ-ಹ-ತ. ಪ-ಟ-್ ಮ-ರ-ಥ ಅ-ರ ಸ-ನ-ಹ-ತ- ------------------------ ಪೀಟರ್ ಮಾರ್ಥ ಅವರ ಸ್ನೇಹಿತ. 0
Pīṭ-- -----a-avar--snēh-t-. Pīṭar mārtha avara snēhita. P-ṭ-r m-r-h- a-a-a s-ē-i-a- --------------------------- Pīṭar mārtha avara snēhita.
Martha är Peters väninna. ಮ---ಥ ---ರ್-ಅವ- -್ನೇ-ಿತ-. ಮ-ರ-ಥ ಪ-ಟರ- ಅವರ ಸ-ನ-ಹ-ತ-. ಮ-ರ-ಥ ಪ-ಟ-್ ಅ-ರ ಸ-ನ-ಹ-ತ-. ------------------------- ಮಾರ್ಥ ಪೀಟರ್ ಅವರ ಸ್ನೇಹಿತೆ. 0
M---h- -īṭar-a---a s--hi-e. Mārtha pīṭar avara snēhite. M-r-h- p-ṭ-r a-a-a s-ē-i-e- --------------------------- Mārtha pīṭar avara snēhite.

Lärande i sömnen

Idag är främmande språk en del av allmän utbildning. Om det bara inte vore så tråkigt att lära sig dem! Det finns goda nyheter för dem som har svårigheter att lära sig dem. För vi lär oss mest effektivt i sömnen! Många vetenskapliga studier har kommit till den slutsatsen. Och vi kan använda detta när det gäller att lära sig språk. Vi bearbetar dagens händelser i sömnen. Vår hjärna analyserar nya upplevelser. Allt vi har upplevt tänks igenom på nytt. Och det nya innehållet förstärks i vår hjärna. Saker vi har lärt oss strax innan vi somnar bevaras särskilt väl. Därför kan det vara bra att se över viktiga punkter på kvällen. Olika drömfaser är ansvariga för att lära sig olika innehåll. REM-sömn stödjer psykomotoriskt lärande. Musik och sport hör hemma i denna kategori. Däremot sker inlärning av ren kunskap i djupsömnen. Det är där vi granskar allting vi lär oss. Även vokabulär och grammatik! När vi lär oss språk måste hjärnan arbeta mycket hårt. Den måste lagra nya ord och regler. Detta spelas upp igen i sömnen. Forskare kallar detta Replay Theory. Men det är viktigt att du sover bra. Kropp och själ måste återhämta sig ordentligt. Endast då kan hjärnan arbeta effektivt. Man kan säga: god sömn, bra kognitiv förmåga. Medan vi vilar är hjärnan fortfarande aktiv… Så: Gute Nacht, good night, buona notte, dobrou noc!
Visste du?
Brittisk engelska är den form av engelska som talas i Storbritannien. Den räknas till de västgermanska språken. Den är modersmål för ungefär 60 miljoner människor. Den skiljer sig från amerikansk engelska inom ett fåtal områden. Engelska anses således vara ett pluricentriskt språk. Det betyder att det är ett språk som har flera standardformer. Skillnader kan till exempel relatera till uttal, vokabulär och stavning. Brittisk engelska är uppdelad i många dialekter som i vissa fall är mycket olika. Under lång tid ansågs de som talar dialekt som outbildade och kunde inte hitta bra jobb. Idag är det annorlunda, även om dialekter fortfarande spelar en roll i Storbritannien. Brittisk engelska har också påverkats starkt av franskan. Detta går tillbaka till den normandiska erövringen 1066. I sin tur tog Storbritannien sitt språk till andra kontinenter under kolonialtiden. På så sätt blev engelskan ett av de viktigaste språken i världen under de senaste århundradena. Lär dig engelska, men snälla, lär dig originalet!