Ordlista

sv Fråga efter vägen   »   kk Asking for directions

40 [fyrtio]

Fråga efter vägen

Fråga efter vägen

40 [қырық]

40 [qırıq]

Asking for directions

[Jol suraw]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Ursäkta! К---р-ң--! К--------- К-ш-р-ң-з- ---------- Кешіріңіз! 0
Ke-iriñ-z! K--------- K-ş-r-ñ-z- ---------- Keşiriñiz!
Kan ni hjälpa mig? К-мекте-- а--с-- -а? К-------- а----- б-- К-м-к-е-е а-а-ы- б-? -------------------- Көмектесе аласыз ба? 0
Kömekt--e ala--- --? K-------- a----- b-- K-m-k-e-e a-a-ı- b-? -------------------- Kömektese alasız ba?
Var finns en bra restaurang här? М-нда--ай-жерд- -ақс- --й-а-хан- ---? М---- қ-- ж---- ж---- м--------- б--- М-н-а қ-й ж-р-е ж-қ-ы м-й-а-х-н- б-р- ------------------------------------- Мұнда қай жерде жақсы мейрамхана бар? 0
Mu-da-qay ----e-jaq-ı me-ram--na-ba-? M---- q-- j---- j---- m--------- b--- M-n-a q-y j-r-e j-q-ı m-y-a-x-n- b-r- ------------------------------------- Munda qay jerde jaqsı meyramxana bar?
Gå runt hörnet till vänster. Бұ-ы---н---л-а -арай--үрі--з. Б------- с---- қ---- ж------- Б-р-ш-а- с-л-а қ-р-й ж-р-ң-з- ----------------------------- Бұрыштан солға қарай жүріңіз. 0
Bur-şt---so-ğa ----y j-r----. B------- s---- q---- j------- B-r-ş-a- s-l-a q-r-y j-r-ñ-z- ----------------------------- Burıştan solğa qaray jüriñiz.
Gå sedan en bit rakt fram. С-------й-- б-раз---ра жүр-ңі-. С---- к---- б---- т--- ж------- С-д-н к-й-н б-р-з т-р- ж-р-ң-з- ------------------------------- Содан кейін біраз тура жүріңіз. 0
S-----key----ir-- -w-a-j-ri-i-. S---- k---- b---- t--- j------- S-d-n k-y-n b-r-z t-r- j-r-ñ-z- ------------------------------- Sodan keyin biraz twra jüriñiz.
Gå sedan hundra meter till höger. С-с-- -ү- ----------жүр----. С---- ж-- м--- о--- ж------- С-с-н ж-з м-т- о-ғ- ж-р-ң-з- ---------------------------- Сосын жүз метр оңға жүріңіз. 0
S-s---j-z me-r-oñ----ü---i-. S---- j-- m--- o--- j------- S-s-n j-z m-t- o-ğ- j-r-ñ-z- ---------------------------- Sosın jüz metr oñğa jüriñiz.
Ni kan också ta bussen. А--об-сқа-отырс-ң-- -а -олад-. А-------- о-------- д- б------ А-т-б-с-а о-ы-с-ң-з д- б-л-д-. ------------------------------ Автобусқа отырсаңыз да болады. 0
A-t-b-sq---tır-añ-z -- bo-a-ı. A-------- o-------- d- b------ A-t-b-s-a o-ı-s-ñ-z d- b-l-d-. ------------------------------ Avtobwsqa otırsañız da boladı.
Ni kan också ta spårvagnen. Трам--йғ- о-ы--аңы--да бо---ы. Т-------- о-------- д- б------ Т-а-в-й-а о-ы-с-ң-з д- б-л-д-. ------------------------------ Трамвайға отырсаңыз да болады. 0
Tram--y-a -t-r---ız--a-b-la-ı. T-------- o-------- d- b------ T-a-v-y-a o-ı-s-ñ-z d- b-l-d-. ------------------------------ Tramvayğa otırsañız da boladı.
Ni kan också helt enkelt åka efter mig. Ме-і--соң-м-а- ----п оты--аңы--д--бо-а--. М---- с------- ж---- о-------- д- б------ М-н-ң с-ң-м-а- ж-р-п о-ы-с-ң-з д- б-л-д-. ----------------------------------------- Менің соңымнан жүріп отырсаңыз да болады. 0
Me----soñı-n-n------ -t--sa-ız -a bo--dı. M---- s------- j---- o-------- d- b------ M-n-ñ s-ñ-m-a- j-r-p o-ı-s-ñ-z d- b-l-d-. ----------------------------------------- Meniñ soñımnan jürip otırsañız da boladı.
Hur kommer jag till fotbollsstadion? Ф-т-о--ст---он-н- қа-а- б---а- б---д-? Ф----- с--------- қ---- б----- б------ Ф-т-о- с-а-и-н-н- қ-л-й б-р-а- б-л-д-? -------------------------------------- Футбол стадионына қалай барсам болады? 0
Fw-b-- stadïo-ın- qa-a- -arsa-------ı? F----- s--------- q---- b----- b------ F-t-o- s-a-ï-n-n- q-l-y b-r-a- b-l-d-? -------------------------------------- Fwtbol stadïonına qalay barsam boladı?
Gå över bron! К----д-н-өт---з! К------- ө------ К-п-р-е- ө-і-і-! ---------------- Көпірден өтіңіз! 0
K--i-d-- -tiñi-! K------- ö------ K-p-r-e- ö-i-i-! ---------------- Köpirden ötiñiz!
Åk genom tunneln! Т-н--л- а---л--ж--ің-з! Т------ а----- ж------- Т-н-е-ь а-қ-л- ж-р-ң-з- ----------------------- Туннель арқылы жүріңіз! 0
T-nne- a---l- jü-----! T----- a----- j------- T-n-e- a-q-l- j-r-ñ-z- ---------------------- Twnnel arqılı jüriñiz!
Åk fram till tredje trafikljuset. Үші-ші-ба-дарш-м-а--е-ін-ж------. Ү----- б---------- д---- ж------- Ү-і-ш- б-ғ-а-ш-м-а д-й-н ж-р-ң-з- --------------------------------- Үшінші бағдаршамға дейін жүріңіз. 0
Ü-inşi --ğd-rşa--- -e-i--j-r-ñi-. Ü----- b---------- d---- j------- Ü-i-ş- b-ğ-a-ş-m-a d-y-n j-r-ñ-z- --------------------------------- Üşinşi bağdarşamğa deyin jüriñiz.
Ta sedan av till höger vid första gatan. С-с-н-------- көшеде -ң-а-бұ---ыңы-. С---- б------ к----- о--- б--------- С-с-н б-р-н-і к-ш-д- о-ғ- б-р-л-ң-з- ------------------------------------ Сосын бірінші көшеде оңға бұрылыңыз. 0
S-s-n -ir-nş- -ö-ede o--a b-r-l-ñız. S---- b------ k----- o--- b--------- S-s-n b-r-n-i k-ş-d- o-ğ- b-r-l-ñ-z- ------------------------------------ Sosın birinşi köşede oñğa burılıñız.
Åk sedan rakt fram vid nästa korsning. С-сын-б-рін-і қи-л----- -ура-----із. С---- б------ қ-------- т--- ө------ С-с-н б-р-н-і қ-ы-ы-т-н т-р- ө-і-і-. ------------------------------------ Сосын бірінші қиылыстан тура өтіңіз. 0
So-ın-b-rinşi q-ıl----- t-r--ö--ñiz. S---- b------ q-------- t--- ö------ S-s-n b-r-n-i q-ı-ı-t-n t-r- ö-i-i-. ------------------------------------ Sosın birinşi qïılıstan twra ötiñiz.
Ursäkta, hur kommer jag till flygplatsen? Кеш---ң-з, ә------- қал-й---р--м бол---? К--------- ә------- қ---- б----- б------ К-ш-р-ң-з- ә-е-а-ғ- қ-л-й б-р-а- б-л-д-? ---------------------------------------- Кешіріңіз, әуежайға қалай барсам болады? 0
K---riñ--, --ej---- q-----bars-m bol--ı? K--------- ä------- q---- b----- b------ K-ş-r-ñ-z- ä-e-a-ğ- q-l-y b-r-a- b-l-d-? ---------------------------------------- Keşiriñiz, äwejayğa qalay barsam boladı?
Det är bäst att ta tunnelbanan. Е-----ы-ы, м-тро-а от-рыңыз. Е- д------ м------ о-------- Е- д-р-с-, м-т-о-а о-ы-ы-ы-. ---------------------------- Ең дұрысы, метроға отырыңыз. 0
E--dur-sı- --tr--- o--rı-ı-. E- d------ m------ o-------- E- d-r-s-, m-t-o-a o-ı-ı-ı-. ---------------------------- Eñ durısı, metroğa otırıñız.
Åk helt enkelt ända fram till slutstationen. Соң-ы-а--д-ма-а---йі- б-р----з-болды. С---- а-------- д---- б------- б----- С-ң-ы а-л-а-а-а д-й-н б-р-а-ы- б-л-ы- ------------------------------------- Соңғы аялдамаға дейін барсаңыз болды. 0
Soñ-ı-ayalda--ğa-de--n --rs---z bo---. S---- a--------- d---- b------- b----- S-ñ-ı a-a-d-m-ğ- d-y-n b-r-a-ı- b-l-ı- -------------------------------------- Soñğı ayaldamağa deyin barsañız boldı.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Djurens språk

När vi vill uttrycka oss själva, använder vi vårt tal. Även djur har sitt eget språk. Och de använder det precis som vi människor. Det vill säga, de talar med varandra för att utbyta information. I grund och botten har varje djurart ett specifikt språk. Till och med termiter kommunicerar med varandra. När de är i fara, kastar de sig på marken. Det är deras sätt att varna varandra. Andra djurarter visslar när de närmar sig fiender. Bin talar med varandra genom att dansa. Därigenom visar de andra bin var det finns något att äta. Valar gör ljud som kan höras 5.000 kilometer bort. De kommunicerar med varandra genom speciella sånger. Även elefanter ger varandra olika akustiska signaler. Men människor kan inte höra dem. De flesta djurspråk är mycket komplicerade. De består av en kombination av olika tecken. Akustiska, kemiska och optiska signaler används. Förutom det, använder djur olika gester. Vid det här laget har människor lärt sig husdjurens språk. De vet när hundar är glada. Och de ser när katter vill vara ifred. Men hundar och katter talar mycket olika språk. Många signaler är till och med exakta motsatser. Man trodde länge att dessa två djur helt enkelt inte tycker om varandra. Men de bara missförstår varandra. Detta leder till problem mellan hundar och katter. Så även djur slåss på grund av missförstånd…
Visste du?
Serbiska är modersmål för cirka 12 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Serbien och andra länder i sydöstra Europa. Serbiska räknas till de sydslaviska språken. Det är nära besläktat med kroatiska och bosniska. Grammatiken och vokabulären är mycket lika. Därför är det lätt för serber, kroater och bosnier att förstå varandra. Det serbiska alfabetet innehåller 30 bokstäver. Var och en har ett distinkt uttal. Man kan hitta paralleller till forntida tonspråk i intonationen. På kinesiska, till exempel, förändras tonhöjden av stavelserna med betydelsen. Det liknar serbiskan. Men i det här fallet spelar endast tonhöjden av den accentuerade stavelsen en roll. Den starka böjningsspråkstrukturen är ett annat kännetecken för serbiskan. Det betyder att substantiv, verb, adjektiv och pronomen alltid är böjda. Om du är intresserad av grammatiska strukturer, bör du definitivt lära dig serbiska!