Ordlista

sv Konjunktioner 1   »   kk Conjunctions 1

94 [nittiofyra]

Konjunktioner 1

Konjunktioner 1

94 [тоқсан төрт]

94 [toqsan tört]

Conjunctions 1

[Jalğawlıqtar 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Vänta, tills det slutar regna. Жаңбыр то-т--анша, -ү-е тұр. Жаңбыр тоқтағанша, күте тұр. Ж-ң-ы- т-қ-а-а-ш-, к-т- т-р- ---------------------------- Жаңбыр тоқтағанша, күте тұр. 0
Ja---r -oqt---nş-- -ü-e t--. Jañbır toqtağanşa, küte tur. J-ñ-ı- t-q-a-a-ş-, k-t- t-r- ---------------------------- Jañbır toqtağanşa, küte tur.
Vänta, tills jag är färdig. Ме- да--н ---ғ--ш-, күт-----. Мен дайын болғанша, күте тұр. М-н д-й-н б-л-а-ш-, к-т- т-р- ----------------------------- Мен дайын болғанша, күте тұр. 0
Men-day-n -----nş-,-küte t-r. Men dayın bolğanşa, küte tur. M-n d-y-n b-l-a-ş-, k-t- t-r- ----------------------------- Men dayın bolğanşa, küte tur.
Vänta, tills han kommer tillbaka. О--ор-л-----,-к--е т--. Ол оралғанша, күте тұр. О- о-а-ғ-н-а- к-т- т-р- ----------------------- Ол оралғанша, күте тұр. 0
Ol oralğ-nşa- kü----u-. Ol oralğanşa, küte tur. O- o-a-ğ-n-a- k-t- t-r- ----------------------- Ol oralğanşa, küte tur.
Jag väntar tills mitt hår är torrt. М-н---аш-м к--к---е--кү--м--. Мен, шашым кепкенше, күтемін. М-н- ш-ш-м к-п-е-ш-, к-т-м-н- ----------------------------- Мен, шашым кепкенше, күтемін. 0
M--- ş-------pk--------t--i-. Men, şaşım kepkenşe, kütemin. M-n- ş-ş-m k-p-e-ş-, k-t-m-n- ----------------------------- Men, şaşım kepkenşe, kütemin.
Jag väntar tills filmen är slut. Ме-, -и-ьм -яқ--л--нша, к-т-мін. Мен, фильм аяқталғанша, күтемін. М-н- ф-л-м а-қ-а-ғ-н-а- к-т-м-н- -------------------------------- Мен, фильм аяқталғанша, күтемін. 0
M--, f--m a---t-l-an-a- küte--n. Men, fïlm ayaqtalğanşa, kütemin. M-n- f-l- a-a-t-l-a-ş-, k-t-m-n- -------------------------------- Men, fïlm ayaqtalğanşa, kütemin.
Jag väntar tills trafikljuset blir grönt. М--,-жа--------а--а- к-т---н. Мен, жасыл жанғанша, күтемін. М-н- ж-с-л ж-н-а-ш-, к-т-м-н- ----------------------------- Мен, жасыл жанғанша, күтемін. 0
M----ja--- janğ-nş-,-kü-e-in. Men, jasıl janğanşa, kütemin. M-n- j-s-l j-n-a-ş-, k-t-m-n- ----------------------------- Men, jasıl janğanşa, kütemin.
När åker du på semester? Се- ---ал-сқ-----ан-бара-ың? Сен демалысқа қашан барасың? С-н д-м-л-с-а қ-ш-н б-р-с-ң- ---------------------------- Сен демалысқа қашан барасың? 0
S---d-mal-------ş-n-b--asıñ? Sen demalısqa qaşan barasıñ? S-n d-m-l-s-a q-ş-n b-r-s-ñ- ---------------------------- Sen demalısqa qaşan barasıñ?
Innan sommarlovet? Жаз---де--л-сқа-де-ін -е? Жазғы демалысқа дейін бе? Ж-з-ы д-м-л-с-а д-й-н б-? ------------------------- Жазғы демалысқа дейін бе? 0
J---ı--e-a------d---n be? Jazğı demalısqa deyin be? J-z-ı d-m-l-s-a d-y-n b-? ------------------------- Jazğı demalısqa deyin be?
Ja, innan sommarlovet börjar. Ия- жаз-ы -е--л----------ан-а-дей--. Ия, жазғы демалыс басталғанға дейін. И-, ж-з-ы д-м-л-с б-с-а-ғ-н-а д-й-н- ------------------------------------ Ия, жазғы демалыс басталғанға дейін. 0
Ïy-- --zğ- ---a-ı-----t-lğan---deyin. Ïya, jazğı demalıs bastalğanğa deyin. Ï-a- j-z-ı d-m-l-s b-s-a-ğ-n-a d-y-n- ------------------------------------- Ïya, jazğı demalıs bastalğanğa deyin.
Reparera taket, innan vintern börjar. Қыс-түс-ей т--ы-,--ат-рды ---д-. Қыс түспей тұрып, шатырды жөнде. Қ-с т-с-е- т-р-п- ш-т-р-ы ж-н-е- -------------------------------- Қыс түспей тұрып, шатырды жөнде. 0
Q-s ----ey-t--ıp,--a--rdı---nd-. Qıs tüspey turıp, şatırdı jönde. Q-s t-s-e- t-r-p- ş-t-r-ı j-n-e- -------------------------------- Qıs tüspey turıp, şatırdı jönde.
Tvätta händerna, innan du sätter dig till bords. Даст-р-а-ға--ты--- -лды--а,--о----ы жу. Дастарханға отырар алдында, қолыңды жу. Д-с-а-х-н-а о-ы-а- а-д-н-а- қ-л-ң-ы ж-. --------------------------------------- Дастарханға отырар алдында, қолыңды жу. 0
D---a---nğ---t--a--a-dında- q-----ı -w. Dastarxanğa otırar aldında, qolıñdı jw. D-s-a-x-n-a o-ı-a- a-d-n-a- q-l-ñ-ı j-. --------------------------------------- Dastarxanğa otırar aldında, qolıñdı jw.
Stäng fönstret, innan du går ut. Үйде- шы----а-дында, т-р-з-ні-ж-п. Үйден шығар алдында, терезені жап. Ү-д-н ш-ғ-р а-д-н-а- т-р-з-н- ж-п- ---------------------------------- Үйден шығар алдында, терезені жап. 0
Ü-de--ş-ğ-r-a---nda,--e--z-n--ja-. Üyden şığar aldında, terezeni jap. Ü-d-n ş-ğ-r a-d-n-a- t-r-z-n- j-p- ---------------------------------- Üyden şığar aldında, terezeni jap.
När kommer du hem? С-н--йге-қ-ш-- к-лес-ң? Сен үйге қашан келесің? С-н ү-г- қ-ш-н к-л-с-ң- ----------------------- Сен үйге қашан келесің? 0
Se----g---aşa--kel--i-? Sen üyge qaşan kelesiñ? S-n ü-g- q-ş-n k-l-s-ñ- ----------------------- Sen üyge qaşan kelesiñ?
Efter lektionen? Са--қтан к---- б-? Сабақтан кейін бе? С-б-қ-а- к-й-н б-? ------------------ Сабақтан кейін бе? 0
S---q-a----y-- be? Sabaqtan keyin be? S-b-q-a- k-y-n b-? ------------------ Sabaqtan keyin be?
Ja, efter det att lektionen är slut. И-- ----- б--к-- --ң. Ия, сабақ біткен соң. И-, с-б-қ б-т-е- с-ң- --------------------- Ия, сабақ біткен соң. 0
Ï-a- --baq----ken --ñ. Ïya, sabaq bitken soñ. Ï-a- s-b-q b-t-e- s-ñ- ---------------------- Ïya, sabaq bitken soñ.
Efter olyckan, kunde han inte arbeta längre. О-ыс ---ға-б-л-а-----ке---,-ол -айтып-----с ---ей ------. Оқыс оқиға болғаннан кейін, ол қайтып жұмыс істей алмады. О-ы- о-и-а б-л-а-н-н к-й-н- о- қ-й-ы- ж-м-с і-т-й а-м-д-. --------------------------------------------------------- Оқыс оқиға болғаннан кейін, ол қайтып жұмыс істей алмады. 0
O--s-o-ï-a ---ğ-n-an -e---, ol-q-ytı- --mıs -s-e-----adı. Oqıs oqïğa bolğannan keyin, ol qaytıp jumıs istey almadı. O-ı- o-ï-a b-l-a-n-n k-y-n- o- q-y-ı- j-m-s i-t-y a-m-d-. --------------------------------------------------------- Oqıs oqïğa bolğannan keyin, ol qaytıp jumıs istey almadı.
Efter det att han förlorat sitt arbete, åkte han till Amerika. Ж-м-сы-а- ай-р-лғ--н-н к--ін,--- А---икаға -е--п--алды. Жұмысынан айырылғаннан кейін, ол Америкаға кетіп қалды. Ж-м-с-н-н а-ы-ы-ғ-н-а- к-й-н- о- А-е-и-а-а к-т-п қ-л-ы- ------------------------------------------------------- Жұмысынан айырылғаннан кейін, ол Америкаға кетіп қалды. 0
J-mı-ı--- -y--ılğ-n-an-ke-i---o------ïkağ--k-tip q---ı. Jumısınan ayırılğannan keyin, ol Amerïkağa ketip qaldı. J-m-s-n-n a-ı-ı-ğ-n-a- k-y-n- o- A-e-ï-a-a k-t-p q-l-ı- ------------------------------------------------------- Jumısınan ayırılğannan keyin, ol Amerïkağa ketip qaldı.
Efter det att han åkt till Amerika, blev han rik. Ам-р-ка-- --т---нен --йі---ол-байып------. Америкаға кеткеннен кейін, ол байып кетті. А-е-и-а-а к-т-е-н-н к-й-н- о- б-й-п к-т-і- ------------------------------------------ Америкаға кеткеннен кейін, ол байып кетті. 0
A-erï-ağa -et--n--n --yi-- ol ba-ıp k-tt-. Amerïkağa ketkennen keyin, ol bayıp ketti. A-e-ï-a-a k-t-e-n-n k-y-n- o- b-y-p k-t-i- ------------------------------------------ Amerïkağa ketkennen keyin, ol bayıp ketti.

Hur man lär sig två språk samtidigt

Främmande språk blir allt viktigare idag. Många människor lär sig ett främmande språk. Men det finns många intressanta språk i världen. Därför lär sig många människor flera språk samtidigt. Det är vanligtvis inte ett problem att barn växer upp tvåspråkiga. Deras hjärna lär sig båda språken automatiskt. När de blir äldre vet de vad som hör till vilket språk. Tvåspråkiga individer känner till de typiska egenskaperna för båda språken. Det är annorlunda med vuxna. De kan inte lära sig två språk samtidigt lika lätt. De som lär sig två språk samtidigt bör följa vissa regler. Först och främst är det viktigt att jämföra de två språken med varandra. Språk som hör till samma språkfamilj är vanligen mycket lika varandra. Det kan leda till att man blandar ihop dem. Därför är det klokt att noga analysera båda språken. Du kan till exempel göra en lista. Där kan du registrera likheter och skillnader. På så sätt tvingas hjärnan arbeta intensivt med båda språken. Den kommer bättre ihåg de särskilda egenskaperna hos de två språken. Man bör också välja olika färger och mappar för varje språk. Det hjälper helt klart till med att skilja språken från varandra. Om en person lär sig olikartade språk är det annorlunda. Det finns ingen risk för att blanda ihop två mycket olika språk. I det fallet, finns det en risk med att jämföra språken med varandra! Det är bättre att jämföra språken med sitt eget modersmål. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Det är också viktigt att båda språken lärs in lika intensivt. Men teoretiskt sett spelar det ingen roll för hjärnan hur många språk den lär sig.