Ordlista

sv I taxin   »   kk In the taxi

38 [trettioåtta]

I taxin

I taxin

38 [отыз сегіз]

38 [otız segiz]

In the taxi

[Taksïde]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Var snäll och ring efter en taxi. Та--и шақыр---з--. Т---- ш----------- Т-к-и ш-қ-р-ң-з-ы- ------------------ Такси шақырыңызшы. 0
T-k----aq-rı-ızşı. T---- ş----------- T-k-ï ş-q-r-ñ-z-ı- ------------------ Taksï şaqırıñızşı.
Vad kostar det till stationen? Вокза--а-д-йін--қысы--ан--? В------- д---- а---- қ----- В-к-а-ғ- д-й-н а-ы-ы қ-н-а- --------------------------- Вокзалға дейін ақысы қанша? 0
V-kz---a---y-n--q-s- ---şa? V------- d---- a---- q----- V-k-a-ğ- d-y-n a-ı-ı q-n-a- --------------------------- Vokzalğa deyin aqısı qanşa?
Vad kostar det till flygplatsen? Ә---а-ғ-----і- -анша? Ә------- д---- қ----- Ә-е-а-ғ- д-й-н қ-н-а- --------------------- Әуежайға дейін қанша? 0
Ä--ja-ğa de-in-q-nş-? Ä------- d---- q----- Ä-e-a-ğ- d-y-n q-n-a- --------------------- Äwejayğa deyin qanşa?
Rakt fram, tack. Т-к----р---е----з. Т--- ж--- б------- Т-к- ж-р- б-р-ң-з- ------------------ Тіке жүре беріңіз. 0
T-k-----e b--i-iz. T--- j--- b------- T-k- j-r- b-r-ñ-z- ------------------ Tike jüre beriñiz.
Sväng till höger här, tack. О-ы-же-де--о-ға---р--ы-ыз-ы. О-- ж----- о--- б----------- О-ы ж-р-е- о-ғ- б-р-л-ң-з-ы- ---------------------------- Осы жерден оңға бұрылыңызшы. 0
Osı----de- -ñğ--b-r--ıñız--. O-- j----- o--- b----------- O-ı j-r-e- o-ğ- b-r-l-ñ-z-ı- ---------------------------- Osı jerden oñğa burılıñızşı.
Sväng till vänster vid hörnet, tack. Ан----ұр--т-- солға бұ--л-ң-з. А--- б------- с---- б--------- А-а- б-р-ш-а- с-л-а б-р-л-ң-з- ------------------------------ Анау бұрыштан солға бұрылыңыз. 0
Ana- -u-ışt-n so-ğ----rı--ñız. A--- b------- s---- b--------- A-a- b-r-ş-a- s-l-a b-r-l-ñ-z- ------------------------------ Anaw burıştan solğa burılıñız.
Jag har bråttom. Мен а--ғы--ы-. М-- а--------- М-н а-ы-ы-п-н- -------------- Мен асығыспын. 0
Me------ıs---. M-- a--------- M-n a-ı-ı-p-n- -------------- Men asığıspın.
Jag har tid. Ме--------т-м -а-. М---- у------ б--- М-н-ң у-қ-т-м б-р- ------------------ Менің уақытым бар. 0
Meniñ-w--ı--- ---. M---- w------ b--- M-n-ñ w-q-t-m b-r- ------------------ Meniñ waqıtım bar.
Var snäll och kör långsammare. Ө--не-і-- --ыр-- жүр-ңі-ш-. Ө-------- а----- ж--------- Ө-і-е-і-, а-ы-ы- ж-р-ң-з-і- --------------------------- Өтінемін, ақырын жүріңізші. 0
Ö--ne---- -qı--n --r-ñ--şi. Ö-------- a----- j--------- Ö-i-e-i-, a-ı-ı- j-r-ñ-z-i- --------------------------- Ötinemin, aqırın jüriñizşi.
Stanna här, tack. О-----рг--тоқ--ңы---. О-- ж---- т---------- О-ы ж-р-е т-қ-а-ы-ш-. --------------------- Осы жерге тоқтаңызшы. 0
Os---er---toqtañ-zşı. O-- j---- t---------- O-ı j-r-e t-q-a-ı-ş-. --------------------- Osı jerge toqtañızşı.
Var snäll och vänta ett ögonblick. С-л к--е-тұрың-з-ы. С-- к--- т--------- С-л к-т- т-р-ң-з-ы- ------------------- Сәл күте тұрыңызшы. 0
Sä--küte t-rı-ız--. S-- k--- t--------- S-l k-t- t-r-ñ-z-ı- ------------------- Säl küte turıñızşı.
Jag är snart tillbaka. Ме- --з--е--мін. М-- т-- к------- М-н т-з к-л-м-н- ---------------- Мен тез келемін. 0
Men---z -el-mi-. M-- t-- k------- M-n t-z k-l-m-n- ---------------- Men tez kelemin.
Ge mig ett kvitto, tack. Мағ-н-чек -е---і-ші. М---- ч-- б--------- М-ғ-н ч-к б-р-ң-з-і- -------------------- Маған чек беріңізші. 0
M-ğ----e--ber-ñiz-i. M---- ç-- b--------- M-ğ-n ç-k b-r-ñ-z-i- -------------------- Mağan çek beriñizşi.
Jag har inga småpengar. Ме--е---а--а-ш- -о-. М---- ұ--- а--- ж--- М-н-е ұ-а- а-ш- ж-қ- -------------------- Менде ұсақ ақша жоқ. 0
M---e-u-aq--qşa ---. M---- u--- a--- j--- M-n-e u-a- a-ş- j-q- -------------------- Mende usaq aqşa joq.
Det är jämt så, behåll växeln. Д-рыс, қалға--н-өзі--з---а-ы-ыз. Д----- қ------- ө------- а------ Д-р-с- қ-л-а-ы- ө-і-і-г- а-ы-ы-. -------------------------------- Дұрыс, қалғанын өзіңізге алыңыз. 0
Du-ı-,-qalğan---ö--ñ-z---al--ız. D----- q------- ö------- a------ D-r-s- q-l-a-ı- ö-i-i-g- a-ı-ı-. -------------------------------- Durıs, qalğanın öziñizge alıñız.
Kör mig till den här adressen. Ме-і--сы-мек------а а--р-ңыз. М--- о-- м--------- а-------- М-н- о-ы м-к-н-а-ғ- а-а-ы-ы-. ----------------------------- Мені осы мекенжайға апарыңыз. 0
M-n- osı -e-en-ay---a-a-ıñı-. M--- o-- m--------- a-------- M-n- o-ı m-k-n-a-ğ- a-a-ı-ı-. ----------------------------- Meni osı mekenjayğa aparıñız.
Kör mig till mitt hotell. Мен- қон-қ--йім--а--р-ңыз. М--- қ---- ү---- а-------- М-н- қ-н-қ ү-і-е а-а-ы-ы-. -------------------------- Мені қонақ үйіме апарыңыз. 0
Me-----n-q ü-i-e a-arı-ı-. M--- q---- ü---- a-------- M-n- q-n-q ü-i-e a-a-ı-ı-. -------------------------- Meni qonaq üyime aparıñız.
Kör mig till stranden. Мен- -ағ-жайғ---пар-ң--. М--- ж-------- а-------- М-н- ж-ғ-ж-й-а а-а-ы-ы-. ------------------------ Мені жағажайға апарыңыз. 0
M-ni-jağ---yğ---pa-ı--z. M--- j-------- a-------- M-n- j-ğ-j-y-a a-a-ı-ı-. ------------------------ Meni jağajayğa aparıñız.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språkliga genier

De flesta människor är nöjda om de kan tala ett främmande språk. Men det finns också människor som behärskar mer än 70 språk. De kan tala alla dessa språk flytande och skriva dem korrekt. Man skulle kunna säga att det finns människor som är hyper-polyglotter. Fenomenet flerspråkighet har funnits i århundraden. Det finns många rapporter om människor med en sådan talang. Var denna förmåga kommer ifrån är ännu inte grundligt utforskat. Det finns olika vetenskapliga teorier om detta. Vissa tror att hjärnan hos flerspråkiga personer är annorlunda strukturerad. Dennma skillnad är särskilt synlig i Broca-centrum. Tal produceras i denna del av hjärnan. Cellerna i detta område är annorlunda konstruerade hos flerspråkiga människor. Det är möjligt att de som en följd av detta bearbetar information bättre. Men ytterligare studier för att bekräfta denna teori saknas. Kanske är bara en exceptionell motivation avgörande. Barn lär sig främmande språk mycket snabbt från andra barn. Detta beror på att de vill smälta in när de leker. De vill bli en del av gruppen och kommunicera med de andra. Med det sagt, deras inlärningsframgång beror på deras vilja att bli inkluderade. En annan teori innebär att cerebral materia växer genom lärande. Således, ju mer vi lär oss, desto lättare blir inlärning. Språk som liknar varandra är också lättare att lära sig. Så en person som talar danska lär sig snabbt att tala svenska eller norska. Många frågor är fortfarande obesvarade. Det som är säkert är dock att intelligens inte spelar någon roll. Vissa människor talar många språk trots låg intelligens. Men även det största språkliga geni behöver mycket disciplin. Det är en liten tröst, eller hur?
Visste du?
Ryska hör till de språk som dominerar bokmarknaden. Stora verk inom världslitteraturen skrevs av ryska författare. Således är många böcker översatta från ryska. Ryssar tycker också om att läsa nya texter, så översättare har alltid en hel del att göra. Ryska är modersmål för cirka 160 miljoner människor. Dessutom talar många människor ryska i andra slaviska länder. Därmed är ryska det mest utbredda språket i Europa. Ungefär 280 miljoner människor i världen talar ryska. Som ett östslaviskt språk är ryska besläktat med ukrainska och vitryska. Rysk grammatik är mycket systematiskt strukturerad. Det är en fördel för människor som tycker om att tänka analytiskt och logiskt. Ryska är absolut värt att lära sig! Ryska är ett viktigt språk inom vetenskap, konst och teknologi. Och skulle det inte vara trevligt att kunna läsa berömda ryska litterära verk på originalspråket?