Ordlista

sv Bisatser med att 1   »   kk Subordinate clauses: that 1

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Bisatser med att 1

91 [тоқсан бір]

91 [toqsan bir]

Subordinate clauses: that 1

[Bağınıñqı söylem 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Vädret blir kanske bättre imorgon. Ау- -айы е-т----мүмк-н- ж-----ар. А-- р--- е----- м------ ж-------- А-а р-й- е-т-ң- м-м-і-, ж-қ-а-а-. --------------------------------- Ауа райы ертең, мүмкін, жақсарар. 0
A-----y- erteñ,--ü--in, jaqs---r. A-- r--- e----- m------ j-------- A-a r-y- e-t-ñ- m-m-i-, j-q-a-a-. --------------------------------- Awa rayı erteñ, mümkin, jaqsarar.
Hur vet ni det ? Оны---йдан -і-ес--? О-- қ----- б------- О-ы қ-й-а- б-л-с-з- ------------------- Оны қайдан білесіз? 0
O---q-yd-n b-le-iz? O-- q----- b------- O-ı q-y-a- b-l-s-z- ------------------- Onı qaydan bilesiz?
Jag hoppas, att det blir bättre. Ме- -а-сарад- --- ү------е-ін. М-- ж-------- д-- ү----------- М-н ж-қ-а-а-ы д-п ү-і-т-н-м-н- ------------------------------ Мен жақсарады деп үміттенемін. 0
Men j-q-ar-d--d-p-üm----n-min. M-- j-------- d-- ü----------- M-n j-q-a-a-ı d-p ü-i-t-n-m-n- ------------------------------ Men jaqsaradı dep ümittenemin.
Han kommer alldeles säkert. Ол ---қ-ке-ед-. О- а--- к------ О- а-ы- к-л-д-. --------------- Ол анық келеді. 0
O----ıq --ledi. O- a--- k------ O- a-ı- k-l-d-. --------------- Ol anıq keledi.
Är det säkert? Ра- п-? Р-- п-- Р-с п-? ------- Рас па? 0
Ras---? R-- p-- R-s p-? ------- Ras pa?
Jag vet, att han kommer. О----к--ет-----б--е--н. О--- к-------- б------- О-ы- к-л-т-н-н б-л-м-н- ----------------------- Оның келетінін білемін. 0
On-- ke-e--nin bi-e--n. O--- k-------- b------- O-ı- k-l-t-n-n b-l-m-n- ----------------------- Onıñ keletinin bilemin.
Han ringer säkert. Ол--і-д---і-түрд- қоңыр-у ш-л-ды. О- м------- т---- қ------ ш------ О- м-н-е-т- т-р-е қ-ң-р-у ш-л-д-. --------------------------------- Ол міндетті түрде қоңырау шалады. 0
Ol----d--ti-tü----q-ñır-w ---a--. O- m------- t---- q------ ş------ O- m-n-e-t- t-r-e q-ñ-r-w ş-l-d-. --------------------------------- Ol mindetti türde qoñıraw şaladı.
Verkligen? Шы---а? Ш-- б-- Ш-н б-? ------- Шын ба? 0
Şı---a? Ş-- b-- Ş-n b-? ------- Şın ba?
Jag tror, att han ringer. Ол ------у ш-------еп ой---мын. О- қ------ ш----- д-- о-------- О- қ-ң-р-у ш-л-д- д-п о-л-й-ы-. ------------------------------- Ол қоңырау шалады деп ойлаймын. 0
O- q-ñ-r-w -aladı de- -yla-mın. O- q------ ş----- d-- o-------- O- q-ñ-r-w ş-l-d- d-p o-l-y-ı-. ------------------------------- Ol qoñıraw şaladı dep oylaymın.
Vinet är säkert gammalt. Ш-ра------м-н--ө-- еке-. Ш---- ш------ к--- е---- Ш-р-п ш-н-м-н к-н- е-е-. ------------------------ Шарап шынымен көне екен. 0
Şa-ap ---ı-en ---- -ken. Ş---- ş------ k--- e---- Ş-r-p ş-n-m-n k-n- e-e-. ------------------------ Şarap şınımen köne eken.
Vet ni det säkert? Сіз----ы а-ы--б---с-з-б-? С-- м--- а--- б------ б-- С-з м-н- а-ы- б-л-с-з б-? ------------------------- Сіз мұны анық білесіз бе? 0
Si- --n--an-q----e--- --? S-- m--- a--- b------ b-- S-z m-n- a-ı- b-l-s-z b-? ------------------------- Siz munı anıq bilesiz be?
Jag antar, att det är gammalt. Мен-мұ-ы ---- --п---л-----. М-- м--- к--- д-- о-------- М-н м-н- к-н- д-п о-л-й-ы-. --------------------------- Мен мұны көне деп ойлаймын. 0
Men-mu-ı -öne--e- -y---m-n. M-- m--- k--- d-- o-------- M-n m-n- k-n- d-p o-l-y-ı-. --------------------------- Men munı köne dep oylaymın.
Vår chef ser bra ut. Бі-д-ң б--тық-к-л----і-к-р-нед-. Б----- б----- к------- к-------- Б-з-і- б-с-ы- к-л-е-т- к-р-н-д-. -------------------------------- Біздің бастық келбетті көрінеді. 0
B-zd-- ----ı--kel-ett--körin---. B----- b----- k------- k-------- B-z-i- b-s-ı- k-l-e-t- k-r-n-d-. -------------------------------- Bizdiñ bastıq kelbetti körinedi.
Tycker ni? Со--- ой-а--ыз --? С---- о------- б-- С-л-й о-л-й-ы- б-? ------------------ Солай ойлайсыз ба? 0
S--a- ----y--z---? S---- o------- b-- S-l-y o-l-y-ı- b-? ------------------ Solay oylaysız ba?
Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. Ме-і---йы-ша,-о--өт- -----т-- к--ін--і. М---- о------ о- ө-- к------- к-------- М-н-ң о-ы-ш-, о- ө-е к-л-е-т- к-р-н-д-. --------------------------------------- Менің ойымша, ол өте келбетті көрінеді. 0
M-ni- -y---a- -- --e----b-t----ör---d-. M---- o------ o- ö-- k------- k-------- M-n-ñ o-ı-ş-, o- ö-e k-l-e-t- k-r-n-d-. --------------------------------------- Meniñ oyımşa, ol öte kelbetti körinedi.
Chefen har säkert en vännina. Баст-қт-ң-қ-рбы-ы ---ы----қ. Б-------- қ------ б--- а---- Б-с-ы-т-ң қ-р-ы-ы б-р- а-ы-. ---------------------------- Бастықтың құрбысы бары анық. 0
B-s-ı--ı- q------ -arı--nıq. B-------- q------ b--- a---- B-s-ı-t-ñ q-r-ı-ı b-r- a-ı-. ---------------------------- Bastıqtıñ qurbısı barı anıq.
Tror ni det verkligen? Ш-н--о-а--ойлай-ы- --? Ш-- с---- о------- б-- Ш-н с-л-й о-л-й-ы- б-? ---------------------- Шын солай ойлайсыз ба? 0
Ş-n-sol-y o---ysız---? Ş-- s---- o------- b-- Ş-n s-l-y o-l-y-ı- b-? ---------------------- Şın solay oylaysız ba?
Det är mycket möjligt, att han har en väninna. О-ың-қ----сын-- ----- ә-ден--ү-кін. О--- қ--------- б---- ә---- м------ О-ы- қ-р-ы-ы-ы- б-л-ы ә-д-н м-м-і-. ----------------------------------- Оның құрбысының болуы әбден мүмкін. 0
Onı- -u---sınıñ ---wı ä--en --mk-n. O--- q--------- b---- ä---- m------ O-ı- q-r-ı-ı-ı- b-l-ı ä-d-n m-m-i-. ----------------------------------- Onıñ qurbısınıñ bolwı äbden mümkin.

Det spanska språket

Det spanska språket hör till världsspråken. Det är modersmål för mer än 380 miljoner människor. Dessutom finns det många människor som talar det som sitt andra språk. Det gör spanskan till ett av de viktigaste språken i världen. Det är också det största av alla romanska språk. Spansktalande kallar sitt språk español eller castellano . Termen castellano avslöjar det spanska språkets ursprung. Det utvecklades från det folkspråk som talades i Kastilien. De flesta spanjorer talade castellano redan på 1700-talet. Idag används termerna español och castellano omväxlande. Men de kan även ha en politisk dimension. Spanskan skingrades av erövringar och kolonisering. Spanska talas även i Västafrika och på Filippinerna. Men flesta spansktalande människorna bor i Amerika. I Central- och Sydamerika är spanska det dominerande språket. Men antalet spansktalande människor ökar också i USA. Omkring 50 miljoner människor i USA talar spanska. Det är fler än i Spanien! Spanskan i Amerika är annorlunda än den europeiska spanskan. Skillnaderna finns framför allt i ordförrådet och grammatiken. I Amerika, till exempel, används ett annat preteritum. Det finns också många skillnader i vokabulären. Vissa ord används bara i Amerika, andra bara i Spanien. Men spanskan är inte ens enhetlig i Amerika. Det finns många olika varianter av amerikansk spanska. Efter engelskan, är spanskan det mest inlärda utländska språket i världen. Och det kan läras in relativt snabbt. Vad väntar du på? - ¡Vamos!