Ordlista

sv I taxin   »   uk У таксі

38 [trettioåtta]

I taxin

I taxin

38 [тридцять вісім]

38 [trydtsyatʹ visim]

У таксі

[U taksi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Var snäll och ring efter en taxi. Вик-ичт-- -у-ь--аск-, т-кс-. Викличте, будь-ласка, таксі. В-к-и-т-, б-д---а-к-, т-к-і- ---------------------------- Викличте, будь-ласка, таксі. 0
V-kly-h-e, ---ʹ-la-ka--t--si. Vyklychte, budʹ-laska, taksi. V-k-y-h-e- b-d---a-k-, t-k-i- ----------------------------- Vyklychte, budʹ-laska, taksi.
Vad kostar det till stationen? Скі-ь-и--ош-ує до -ок-алу? Скільки коштує до вокзалу? С-і-ь-и к-ш-у- д- в-к-а-у- -------------------------- Скільки коштує до вокзалу? 0
S-i--ky ko---u-- -o-v-k--l-? Skilʹky koshtuye do vokzalu? S-i-ʹ-y k-s-t-y- d- v-k-a-u- ---------------------------- Skilʹky koshtuye do vokzalu?
Vad kostar det till flygplatsen? Скі-ьк- ко-т-є -----р--о--у? Скільки коштує до аеропорту? С-і-ь-и к-ш-у- д- а-р-п-р-у- ---------------------------- Скільки коштує до аеропорту? 0
Sk--ʹ----os-tuye-d- aeropo-t-? Skilʹky koshtuye do aeroportu? S-i-ʹ-y k-s-t-y- d- a-r-p-r-u- ------------------------------ Skilʹky koshtuye do aeroportu?
Rakt fram, tack. Будь-л--ка,---я-о. Будь-ласка, прямо. Б-д---а-к-, п-я-о- ------------------ Будь-ласка, прямо. 0
B-dʹ-l-s-a- --yam-. Budʹ-laska, pryamo. B-d---a-k-, p-y-m-. ------------------- Budʹ-laska, pryamo.
Sväng till höger här, tack. Б----л----- т---п--в---ч. Будь-ласка, тут праворуч. Б-д---а-к-, т-т п-а-о-у-. ------------------------- Будь-ласка, тут праворуч. 0
B-dʹ--a---, -u---r--or---. Budʹ-laska, tut pravoruch. B-d---a-k-, t-t p-a-o-u-h- -------------------------- Budʹ-laska, tut pravoruch.
Sväng till vänster vid hörnet, tack. Будь---ска--т----- р-зі-л--ору-. Будь-ласка, там на розі ліворуч. Б-д---а-к-, т-м н- р-з- л-в-р-ч- -------------------------------- Будь-ласка, там на розі ліворуч. 0
Budʹ-l-sk-, t-m-n- roz-------uch. Budʹ-laska, tam na rozi livoruch. B-d---a-k-, t-m n- r-z- l-v-r-c-. --------------------------------- Budʹ-laska, tam na rozi livoruch.
Jag har bråttom. Я---с--ша-. Я поспішаю. Я п-с-і-а-. ----------- Я поспішаю. 0
YA -ospi---y-. YA pospishayu. Y- p-s-i-h-y-. -------------- YA pospishayu.
Jag har tid. Я-м-ю час. Я маю час. Я м-ю ч-с- ---------- Я маю час. 0
Y- m--u----s. YA mayu chas. Y- m-y- c-a-. ------------- YA mayu chas.
Var snäll och kör långsammare. Ї-ьте, б----л-ска-----іль-іше. Їдьте, будь-ласка, повільніше. Ї-ь-е- б-д---а-к-, п-в-л-н-ш-. ------------------------------ Їдьте, будь-ласка, повільніше. 0
Ï-ʹt---budʹ-l--ka---o----n---e. I-dʹte, budʹ-laska, povilʹnishe. I-d-t-, b-d---a-k-, p-v-l-n-s-e- -------------------------------- Ïdʹte, budʹ-laska, povilʹnishe.
Stanna här, tack. З-п--іться ту-, -----ласка. Зупиніться тут, будь-ласка. З-п-н-т-с- т-т- б-д---а-к-. --------------------------- Зупиніться тут, будь-ласка. 0
Zu-yn-tʹs-- tut,-bu---l-ska. Zupynitʹsya tut, budʹ-laska. Z-p-n-t-s-a t-t- b-d---a-k-. ---------------------------- Zupynitʹsya tut, budʹ-laska.
Var snäll och vänta ett ögonblick. За---айте-х--ли-к-,---дь-л-ск-. Зачекайте хвилинку, будь-ласка. З-ч-к-й-е х-и-и-к-, б-д---а-к-. ------------------------------- Зачекайте хвилинку, будь-ласка. 0
Z--h--ay̆------yl----,--u-ʹ-l-s--. Zachekay-te khvylynku, budʹ-laska. Z-c-e-a-̆-e k-v-l-n-u- b-d---a-k-. ---------------------------------- Zachekay̆te khvylynku, budʹ-laska.
Jag är snart tillbaka. Я --ра--по-ерну-я. Я зараз повернуся. Я з-р-з п-в-р-у-я- ------------------ Я зараз повернуся. 0
YA -a----pove-n-sya. YA zaraz povernusya. Y- z-r-z p-v-r-u-y-. -------------------- YA zaraz povernusya.
Ge mig ett kvitto, tack. Да-те-м---, --дь--аска, -е-. Дайте мені, будь-ласка, чек. Д-й-е м-н-, б-д---а-к-, ч-к- ---------------------------- Дайте мені, будь-ласка, чек. 0
D-y--e men-, bud--lask-, c-ek. Day-te meni, budʹ-laska, chek. D-y-t- m-n-, b-d---a-k-, c-e-. ------------------------------ Day̆te meni, budʹ-laska, chek.
Jag har inga småpengar. В-ме-е-нем-є-д-----х -----й. В мене немає дрібних грошей. В м-н- н-м-є д-і-н-х г-о-е-. ---------------------------- В мене немає дрібних грошей. 0
V---ne--em--- dr-b-y-- -ros-e--. V mene nemaye dribnykh hroshey-. V m-n- n-m-y- d-i-n-k- h-o-h-y-. -------------------------------- V mene nemaye dribnykh hroshey̆.
Det är jämt så, behåll växeln. До-тат-ь-,-ре-та-д-я---с. Достатньо, решта для вас. Д-с-а-н-о- р-ш-а д-я в-с- ------------------------- Достатньо, решта для вас. 0
D-s-----o------ta -l-- -as. Dostatnʹo, reshta dlya vas. D-s-a-n-o- r-s-t- d-y- v-s- --------------------------- Dostatnʹo, reshta dlya vas.
Kör mig till den här adressen. Ві------- --не-за-ц--ю адр-со-. Відвезіть мене за цією адресою. В-д-е-і-ь м-н- з- ц-є- а-р-с-ю- ------------------------------- Відвезіть мене за цією адресою. 0
Vi-ve------e---z- -siy--- -d--soy-. Vidvezitʹ mene za tsiyeyu adresoyu. V-d-e-i-ʹ m-n- z- t-i-e-u a-r-s-y-. ----------------------------------- Vidvezitʹ mene za tsiyeyu adresoyu.
Kör mig till mitt hotell. В---езі-ь мен--до--ого-г-те-ю. Відвезіть мене до мого готелю. В-д-е-і-ь м-н- д- м-г- г-т-л-. ------------------------------ Відвезіть мене до мого готелю. 0
V-dv-z-tʹ----- d----h- h--el--. Vidvezitʹ mene do moho hotelyu. V-d-e-i-ʹ m-n- d- m-h- h-t-l-u- ------------------------------- Vidvezitʹ mene do moho hotelyu.
Kör mig till stranden. Ві-в--і-- --н- -а-п-я-. Відвезіть мене на пляж. В-д-е-і-ь м-н- н- п-я-. ----------------------- Відвезіть мене на пляж. 0
V-dv-z-tʹ -en- n- plyazh. Vidvezitʹ mene na plyazh. V-d-e-i-ʹ m-n- n- p-y-z-. ------------------------- Vidvezitʹ mene na plyazh.

Språkliga genier

De flesta människor är nöjda om de kan tala ett främmande språk. Men det finns också människor som behärskar mer än 70 språk. De kan tala alla dessa språk flytande och skriva dem korrekt. Man skulle kunna säga att det finns människor som är hyper-polyglotter. Fenomenet flerspråkighet har funnits i århundraden. Det finns många rapporter om människor med en sådan talang. Var denna förmåga kommer ifrån är ännu inte grundligt utforskat. Det finns olika vetenskapliga teorier om detta. Vissa tror att hjärnan hos flerspråkiga personer är annorlunda strukturerad. Dennma skillnad är särskilt synlig i Broca-centrum. Tal produceras i denna del av hjärnan. Cellerna i detta område är annorlunda konstruerade hos flerspråkiga människor. Det är möjligt att de som en följd av detta bearbetar information bättre. Men ytterligare studier för att bekräfta denna teori saknas. Kanske är bara en exceptionell motivation avgörande. Barn lär sig främmande språk mycket snabbt från andra barn. Detta beror på att de vill smälta in när de leker. De vill bli en del av gruppen och kommunicera med de andra. Med det sagt, deras inlärningsframgång beror på deras vilja att bli inkluderade. En annan teori innebär att cerebral materia växer genom lärande. Således, ju mer vi lär oss, desto lättare blir inlärning. Språk som liknar varandra är också lättare att lära sig. Så en person som talar danska lär sig snabbt att tala svenska eller norska. Många frågor är fortfarande obesvarade. Det som är säkert är dock att intelligens inte spelar någon roll. Vissa människor talar många språk trots låg intelligens. Men även det största språkliga geni behöver mycket disciplin. Det är en liten tröst, eller hur?
Visste du?
Ryska hör till de språk som dominerar bokmarknaden. Stora verk inom världslitteraturen skrevs av ryska författare. Således är många böcker översatta från ryska. Ryssar tycker också om att läsa nya texter, så översättare har alltid en hel del att göra. Ryska är modersmål för cirka 160 miljoner människor. Dessutom talar många människor ryska i andra slaviska länder. Därmed är ryska det mest utbredda språket i Europa. Ungefär 280 miljoner människor i världen talar ryska. Som ett östslaviskt språk är ryska besläktat med ukrainska och vitryska. Rysk grammatik är mycket systematiskt strukturerad. Det är en fördel för människor som tycker om att tänka analytiskt och logiskt. Ryska är absolut värt att lära sig! Ryska är ett viktigt språk inom vetenskap, konst och teknologi. Och skulle det inte vara trevligt att kunna läsa berömda ryska litterära verk på originalspråket?